Efter folkomröstningarna 1994 och 2003 är Sverige medlem i EU och står utanför EMU. Detta är politiska realiteter som vi feminister måste använda och förhålla oss pragmatiskt till. Detta innebär dock inte att vi är okritiska till allt som kommer från parlamentet, rådet och kommissionen. Vi ska istället använda de möjligheter till samarbete som unionen ger, samtidigt som vi motverkar patriarkala strukturer och ökande militarisering.