Utdrag ur Feministiskt Initiativs partiprogram
En feministisk politik för Europeiska unionen
I en värld där FN beräknar att män äger 99 procent av all egendom och tjänar 90 procent av inkomsterna, trots att kvinnor utför två tredjedelar av allt arbete, är feminism nödvändig. Kvinnors bristande inflytande syns i att de nästan helt saknas vid de förhandlingsbord där män beslutar om ökat militärt våld, och som får som följd att kvinnor blir slagfält i och med systematiska våldtäkter och skändningar.
Mäns dominans i politiken visar sig också i att kvinnor blir brutalt exploaterade i den växande globala sexindustrin och att abort förbjuds med hänvisning till religiös tro. Feminismen är en global demokratirörelse som handlar om universella mänskliga rättigheter och frihet från diskriminering. Feminism har inget med nationer att göra och därför är feminism särskilt viktig i Europa idag när rasistiska partier med nationalistiska förtecken återigen växer sig allt starkare.
Efter folkomröstningarna 1994 och 2003 är Sverige medlem i EU och står utanför EMU. Detta är politiska realiteter som vi feminister måste använda och förhålla oss pragmatiskt till. Detta innebär dock inte att vi är okritiska till allt som kommer från parlamentet, rådet och kommissionen. Vi ska istället använda de möjligheter till samarbete som unionen ger, samtidigt som vi motverkar patriarkala strukturer och ökande militarisering.
Rätten att leva ett liv utan diskriminering är inskriven i Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (ECHR). Det krävs dock hårt arbete, både med specifik jämställdhets- och antidiskrimineringspolitik, samt med integrering av ett feministiskt perspektiv i allt politiskt arbete, för att detta ska bli verklighet.
Därför vill Feministiskt initiativ aktivt använda de möjligheter som den Europeiska unionen ger till politiskt arbete för att öka jämställdhet och jämlikhet överallt i Europa och världen. Feministiskt initiativ behövs i den internationella politiken.
EU som institution
Med unionen har vi som medborgare ännu en arena med möjligheter att påverka samhällsutveckling både på ett nationellt, mellanstatligt och överstatligt plan. Detta är i sig positivt, då feminismen måste drivas i ett större perspektiv och inte bara inom nationer.
Som feministisk organisation vänder sig Fi dock emot centralisering av makt och försämringar av demokratiska processer i alla tänkbara politiska och medborgarrepresentativa sammanhang. Subsidiaritetsprincipen måste vara ledande i EU, det vill säga beslut ska alltid fattas så lokalt som möjligt. Politisk europeisk integration ska aldrig gå före demokratisk förankring och representation. Idag lider unionen av ett demokratiskt underskott. Därför är det viktigt att insynen i unionens beslutsprocesser ökas och förenklas. Samtidigt behövs det överstatliga beslut om vissa frågor, såsom mänskliga rättigheter och vissa miljöfrågor.
Feministiska frågor och problemställningar måste få ytterligare fäste i Europaparlamentet. Feministiskt initiativ vill använda EU:s institutioner för att sprida och utveckla feministiska perspektiv och ståndpunkter i en europeisk kontext, för en europeisk publik. Den feministiska solidariteten är global, och den europeiska unionen är en stor arena att driva feministiska kärnfrågor på, såsom rätten till abort, mäns våld mot kvinnor, antirasism, frågor kring funktionshinder och hbtq-rättigheter.
- Fi ska verka för ökad demokrati, transparents och tillgänglighet i EU:s beslutsprocesser. EU:s institutioner bör ytterligare demokratiseras.
Det förslag till ”konstitution” som lades fram inom EU år 2005 röstades ner i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna samma år. Det innebar att förslaget föll men efter nya diskussioner lades dock ett i princip likadant förslag för beslut i medlemmarnas parlament år 2007. Den svenska riksdagen har nu ratificerat Lissabonfördraget, samtidigt som Irland har sagt nej till fördraget i en folkomröstning.
Feministiskt initiativ är kritiska till Lissabonfördraget, eftersom det innebär stora maktöverföringar till EU och förstärker utvecklingen av EU till en statsbildning. På flera punkter har remissorgan redan tidigare visat på tveksamheter i förhållande till Sveriges nuvarande grundlag och utvecklingen mot en militärallians strider bevisligen mot den säkerhetspolitiska doktrin, byggd på alliansfrihet, som Sverige hittills haft. Förslaget innebär grundläggande, genomgripande och mycket långsiktiga förändringar i förhållande till tidigare fördrag. Centraliseringen av makt är omfattande, den ekonomiska politiken antar lagmässiga former (reglerat i Lissabonstrategin) och eftersom förslaget också innefattar en ökad, och i det närmaste grundlagsfäst, militarisering.
Artikel 17 i Lissabonfördraget om EU:s funktionssätt ger religiösa organisationer en konstitutionell särställning eftersom den kräver att EU ska har en regelbunden dialog med religiösa organisationer och ”erkänna deras identitet och specifika bidrag”. Att motsvarande skrivning också finns för konfessionslösa organisationer minskar inte intrycket och den uppenbara avsikten att ge kyrkor en särställning i beslutsfattandet. Fi verkar för ett sekulärt EU där kyrkan inte har en sådan särställning.
- Fi ska verka för ett sekulariserat EU. Att kyrkor och andra religiösa sammanslutningar i Lissabonfördraget ges en särskild politisk status är oförsvarligt.
- Fi ska verka för att det viktigaste syftet med en gemensam konstitution alltid är att garantera europeiska medborgare rätten att leva ett liv utan diskriminering och förtryck.
- Fi ska verka för en europeisk ombudsman dit enskilda medborgare kan vända sig om de anser sina mänskliga rättigheter kränkta av sitt hemland.
- Fi ska verka för att EU:s konstitution i framtiden innehåller ett tydligt krav om att medlemsländerna ska motverka mäns våld mot kvinnor.
- Fi ska verka för att EU:s konstitution i framtiden tar tydligt ställning för en jämn representation i politiska församlingar.
EU:s ministerråd är en organisation som på många sätt är problematisk ur ett feministiskt och demokratiskt perspektiv. Ministerrådets möten är slutna och själva beslutsprocessen är inte transparent. De som bedriver en politik som bygger på nationellt egenintresse, rasism, homofobi eller okunskap om likabehandling och jämställdhet måste kunna granskas. Feministiskt initiativ vill se en utveckling där fler frågor behandlas av de folkvalda och att fler frågor hanteras främst lokalt, allt i medborgarnas intresse av demokrati och inflytande. Samtidigt ser vi nödvändigheten av att mötas länder emellan på en sådan nivå, där enskilda politiska områden diskuteras och hanteras av de personer som är ytterst ansvariga för frågan i respektive land. Det är en viktig möjlighet för Sverige att påverka den europeiska utvecklingen i många frågor, påtala brott mot mänskliga rättigheter och mot EU:s gemensamma överenskommelser.
Av historiska skäl, med rötter i våra världskrig, har Europaparlamentet fått sitt säte i Strasbourg, och utsett Bryssel till arbetsort för utskott och partigrupper. Detta innebär höga ekonomiska kostnader för organisationen såväl som för varje parlamentarikers administration, och är en gigantisk belastning för miljön. Feministiskt initiativ ser inte att denna stora byråkratiska apparat kan rättfärdigas längre.
- Fi ska verka för att öppenheten i Ministerrådets arbetsordning ökas och att det demokratiska underskottet i Europaparlamentet minskas.
- Fi ska verka för att färre frågor hanteras i Ministerrådet och fler på parlamentarisk nivå.
- Fi ska verka för att Europaparlamentet får ett enda säte förlagt till Bryssel.
- Fi ska verka för att arbetet i EU präglas av kostnadseffektivitet och miljöhänsyn.
Kvinnor och minoritetsgrupper såsom unga, personer med funktionshinder, hbtq-personer, invandrade och etniska minoritetsgrupper är fortfarande underrepresenterade i samtliga av Europeiska unionens organ och politiska beslutsprocesser. EU:s åtgärder på detta område har huvudsakligen varit begränsade till icke-bindande texter och åtaganden.
Efter valet 2004 är andelen kvinnor bland ledamöterna 30,3 procent. Av 27 kommissionärer är bara 8 kvinnor. Sedan 1958 har vi haft totalt 12 kommissioner, alla med en man som ordförande. En legitim kommission ska spegla den befolkning vars intressen den ska representera och Feministiskt initiativ förespråkar därför en ny modell för fördelning av dessa poster.
Inför varje ny kommission nominerar varje medlemsstats regering i dag en person, som man önskar ska företräda staten i Kommissionen. Detta är ett nomineringssätt som lätt kan leda till en manlig dominans då de flesta regeringschefer är vita, heterosexuella, medelålders män som ofta gärna ser sina länder representerade av män som liknar dem själva.
- Fi ska verka för att makten i kommissionen fördelas lika mellan könen, och att olika erfarenheter representeras genom de kandidater Sverige som medlemsland för fram.
- Fi ska verka för att det antas bindande texter för att främja kvinnors och mäns lika representation i Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt i Regionkommittén.
- Fi ska verka för att artikel 2 i kommissionens beslut om jämn könsfördelning inom kommittéer och expertgrupper ändras så att målet blir att kvinnor ska utgöra hälften av ledamöterna i dessa organ. Dessutom ska Fi verka för att det sätts ett sista datum för när detta mål ska vara uppnått.
- Fi ska verka för att lika många kvinnor som män utses till kommissionärer genom att alla länder nominerar två kandidater, i stället för en, till ”sin” kommissionärspost, en kvinna och en man. Härefter bör kommissionens ordförande sammanställa en så jämlik och representativ kommission som möjligt, med en jämn maktfördelning mellan könen. Alla länder uppmanas också att i sin nominering även ta hänsyn till en jämlik representation utifrån bland annat etnicitet, sexualitet, och funktionalitet.
- Fi ska verka för att tillsätta en EU-kommissionär för jämställdhet och en kommissionär för antidiskriminering med samma mandat som övriga kommissionärer.
- Fi ska verka för att alla europeiska institutioner vidtar åtgärder inom områden och på nivåer där kvinnor och minoriteter är underrepresenterade i beslutsprocessen.
- Fi ska verka för att det skapas ett jämställdhetsutskott och ett antidiskrimineringsutskott i parlamentet. De ska ha samma politiska tyngd som övriga utskott.
- Fi ska verka för att svenska representationen inför jämställdhet som policyområde. I nuläget saknas det. Fi kräver att svenska regeringen driver jämställdhetsarbetet betydligt kraftigare än idag.
I Nicefördraget slås principerna för jämställdhetsintegrering fast i den meningen att ojämställdhet ska utplånas i allt arbete inom organisationen. Kommissionen har antagit denna strategi som sitt verktyg för att införa och fullfölja lagstiftning och politiska åtaganden. Jämställdhetsintegrering är en horisontell strategi som kräver ett kraftfullt och gemensamt agerande av en mängd olika aktörer inom offentliga institutioner. En del nya jämställdhetsrelaterade mekanismer har visserligen etablerats inom Europeiska kommissionen sedan år 2000, men deras genomslagskraft minskas år för år på grund av bristande resurser, otillräcklig utbildning, ett oklart mandat och frånvaron av effektiv politisk ledning på högsta nivå.
Det finns 23 utskott i Europaparlamentet. Alla rör sig inom områden där ett genusperspektiv är nödvändigt för att åstadkomma jämställdhet. De flesta utskott har uttryckt att de är positiva till jämställdhetsintegrering, men hittills har få utskott nedtecknat strategier som ger dem något att förhålla sig till och följa i arbetet, och det finns inte heller något sådant med i planeringen för framtida arbete. Detta är inte bara av vikt för arbetet i utskottet och för medvetenhet om genusfrågor i det politiska och juridiska arbetet, utan även för att ge alla medlemsländer goda exempel på vad som bör prägla det politiska arbetet om vi ska uppnå en värld utan diskriminering.
- Fi ska verka för att det inrättas en särskild enhet för övervakning och utveckling av jämställdhetsintegrering inom samtliga Europeiska kommissionens generaldirektorat (GD). Enheten ska ha till uppgift att vartannat år lägga upp en jämställdhetsintegreringsstrategi för alla politikområden som ligger under generaldirektoraten.
- Fi ska verka för obligatorisk utbildning om jämställdhet och antidiskriminering för kommissionsledamöterna, för de högsta tjänstemännen samt inom all managementutbildning för EU- tjänstemän.
- Fi ska verka för en effektiv jämställdhetsintegrering i europeiska antidiskrimineringsprogram och dito åtgärder.
- Fi ska verka för att det tillsätts en budgetarbetsgrupp för jämställdhetsfrågor inom kommissionens Generaldirektoratet för budget, och att denna genomför en särskild konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv av EU:s budget varje år. Denna analys av budgeten ska tjäna som en del av utvärderingen av jämställdhetsintegreringen, som parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) kan avge ett yttrande om.
- Fi ska verka för att det för var och en av kommissionens enheter införs en budgetpost för jämställdhetsaktiviteter.
- Fi ska verka för att ytterligare medel anslås till arbetet med jämställdhet och antidiskriminering inom unionen, både till NGO:er och till unionens institutioner.
- Fi ska verka för att jämställdhet och antidiskriminering prioriteras på alla plan i EU-organisationen.
- Fi ska verka för att strategier för jämställdhetsintegrering fastställs för alla utskott i enlighet med deras politikområde och arbetssätt.
Reglerna för EU:s ekonomiska politik finns formulerade i EMU och i den så kallade stabilitetspakten (en överenskommelse som ska förhindra medlemsländer från att expandera offentliga utgifter i en storleksordning som inte står i proportion till inkomster, allt i förhållande till genomsnittet inom EU). År 2003 folkomröstade Sverige om medlemskap i det tredje och sista steget i EMU, d.v.s. om kronan skulle bytas mot euron, som konsekvens av att beslutanderätt över valuta- och penningpolitiken skulle lyftas från Sverige Riksbank till den Europeiska Centralbanken. Enligt nu gällande fördrag (inga ändringar i det nya förslaget) ska/får ett medlemsland delta i tredje steget när de ekonomiska kraven, de s.k. konvergenskraven, är uppfyllda.
Sverige uppfyller kraven men har deklarerat, ensidigt, icke juridiskt men väl politiskt bindande, att vi också fortsättningsvis vill stå utanför. Inför folkomröstningen 2003 tillsattes flera utredningar som skulle visa på konsekvenserna av ett EMU-medlemskap. EMU-utredningen visade att det är länder med stor offentlig sektor som kan få svårigheter. Det ansågs att EMU:s målsättningar krävde att beskattning och offentliga utgifter måste göras mindre konjunkturberoende och att det därför fanns ”en risk att välfärdsstaten måste minska i omfattning”. Samma resultat kom en annan utredning, Stabilitetsutredningen, fram till. Den konstaterade att EMU-reglerna inte är politiskt neutrala och skrev ”De är inte lika tuffa för länder med låga skatter där man också säljer ut offentliga tillgångar”.
I EU:s riktlinjer för den ekonomiska politiken understryks behovet av skattesänkningar och minskningar av de offentliga utgifterna. T.ex. har Sverige fått påpekanden om behovet av att öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för konkurrens inom den offentliga sektorn.
Vid ett EMU-inträde ger Sverige upp möjligheten att genom förändringar i räntenivån motverka störningar i ekonomin på makronivå, vilket har inträffat internationellt. Med gemensam ränta måste istället störningar mötas med anpassning av löner och priser, vilket ställer ökande krav på arbetsmarknadens anpassningsförmåga. Konjunkturinstitutet formulerade det som att det kan bli nödvändigt att löneökningarna ”anpassas nedåt vid efterfrågebortfall”.
Löneflexibilitet och flexibel arbetsmarknad är centrala begrepp inom EMU. Kraven på rörlighet inom arbetskraften ska öka, både inom länderna och mellan länderna.
Grunden för ekonomisk självständighet är ett arbete med en lön att leva på. I EMU är inte full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. EMU sätter stark press på neddragningar och privatiseringar i offentlig sektor, vilket betyder sämre social välfärd och trygghet för kvinnor och i många fall en begränsning av kvinnors arbetsmarknad. Den underordning som kvinnor lever i gör kvinnor som grupp mer beroende av en politik som ser vård och omsorg som ett självklart ansvar för samhället och som vill främja varje enskild kvinnas rätt till ekonomiskt oberoende.
Neddragningar i välfärdssystemen påverkar kvinnor mer än män. Försämrad anställningstrygghet och krav på geografisk flexibilitet påverkar kvinnor mer än män. Ett eventuellt medlemskap i EMU skulle alltså få olika effekter för mäns respektive kvinnors villkor. Idag ser vi också, inom EU, att den ekonomiska politiken tvingar många kvinnor att välja mellan arbete och barn. Resultatet är i många länder ett lågt barnafödande.
Om frågan om en anslutning av Sverige till EMU:s tredje steg skulle aktualiseras, måste den underställas en folkomröstning innan beslut fattas i riksdagen.
- Fi ska verka för att frågan om Sverige ska ansluta sig till EMU, ska avgöras genom en folkomröstning.
EU:s inre marknad har som mål fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Den fria rörligheten är överordnad andra regler. Detta innebär bland annat att ett enskilt land inte kan ha strängare regler eller tuffare lagstiftning på ett område om det uppfattas som konkurrenshämmande och som stridande mot den fria rörligheten. Nationella lagar som har som mål att förbättra miljön, stärka konsumentskyddet eller begränsa alkoholinförseln blir underordnade.
Tjänstesektorn fria rörlighet regleras i ett tjänstedirektiv. Verksamheter som tillhör samhällets mänskliga infrastruktur (förskola, skola, utbildning, sjukvård, m.m.) menar Feministiskt initiativ ska undantas från tjänstedirektivet. Direktivet innefattar också fri etableringsrätt vilket skulle kunna innebära att privata koncerner skulle kunna överta verksamheter som idag styrs av kommunala/regionala demokratiska beslut. Fackförbund har även påtalat risken för lönedumpning.
Lissabonstrategin innebär att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Det målet ska uppnås samtidigt som den demografiska kartan i Europa förändras i rask takt. Framtiden innebär betydligt färre i arbetsför ålder som både ska upprätthålla produktion av varor och tjänster och försörja en större grupp pensionärer. För att uppnå Lissabonstrategins mål är det enligt EU- kommissionen viktigt med en väl fungerande och samordnad arbetsmarknad – den inre marknaden måste fungera. En process om en mer flexibel arbetsmarknad med dessa demografiska förutsättningar och krav av Lissabonstrategin har lett fram till ett meddelande från kommissionen till medlemsstaterna om flexicurity. Innebörden av flexicurity är att göra arbetsmarknaden mera flexibel och samtidigt ”säker” för både arbetsgivare och arbetstagare genom bland annat moderna sociala trygghetssystem. Feministiskt initiativ anser att det är en nödvändighet att välfärdssystem utvecklas med ett feministiskt perspektiv. Det är det perspektivet som starkt bidrar till förändring av arbetsmarknad, demografi, demokrati och därmed hela samhällets totala ekonomi, inte bara näringslivets ekonomi.
Feministiskt initiativ anser dels att varje punkt i de gemensamma principerna och handlingsalternativen i flexicurity bör innehålla ett integrerat feministiskt perspektiv. Det är bara en tydlighet i det perspektivet som kan garantera att könen ges lika möjligheter att ha ett arbete och med lika villkor till olika anställningsrelationer på arbetsmarknaden samt ett arbete med bra villkor som till exempel lön eller arbetstider som passar den aktuella livssituationen. Målet med tillväxt och tolkning av balans mellan skyldigheter och rättigheter får inte innebära att det skapas nationella lagar och avtal som missbrukar kvinnors ojämställdhet och etniska gruppers situation på arbetsmarknaden. Inte heller får det instiftas lagar inom socialförsäkringsområdet som skapar ojämställdhet eller förhindrar jämställdhet på arbetsmarknaden och det jämställda föräldraskapet.
Marknadslösningar ska i varje enskilt fall analyseras där konsekvenser utifrån klass, etnicitet och kön synliggörs även i andra nationer och tas med i bedömningen av förslag om marknadsanpassning i sin helhet. Vi vill tydliggöra att konkurrensutsättning av ett område inte automatiskt innebär att kvinnors, migranters, eller andra gruppers situation förbättras eller förvärras.
- Fi ska verka för att regler som gäller konsumentskydd, miljö och alkoholpolitik ska vara minimiregler, med möjlighet för enskilda länder att ha strängare krav.
- Fi ska verka för att tjänstedirektivet begränsas.
- Fi ska verka för att de fria flödena av arbetskraft inte leder till att den svenska modellen med fri förhandlingsrätt för arbetsmarknadens parter avskaffas.
- Fi ska verka för att barnomsorg ska skrivas in i de gemensamma principerna inom ramen för flexicurity.
- Fi ska verka för att äldreomsorg ska vara en självklar princip för en stabil och väl fungerande arbetsmarknad för alla.
När nya länder ansöker om medlemskap i EU ska Sverige i ansökningsprocessen driva på reformer i ansökarlandet, eftersom landet inte kan upptas som EU-medlem om de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Under senare år har vi sett hur de senaste medlemsländerna nonchalerat EU:s lagstiftning då det gäller icke- diskriminering avseende kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk och kulturell tillhörighet. Det är oacceptabelt att EU:s medlemsländer inte respekterar mänskliga rättigheter. Vid brott mot mänskliga rättigheter bör det finnas sanktionsmöjligheter gentemot den enskilda medlemsstaten.
- Fi ska verka för att demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet är grundläggande element när EU utvidgas.
- Fi ska verka för att läget för de mänskliga rättigheterna i ett ansökarland prioriteras minst lika högt i bedömningen som ekonomiska förutsättningar och att det även följs upp i alla medlemsländer. Detta innebär att en ökad vikt läggs vid respekten för kvinnors, hbtq-personers, funktionshindrades samt etniska, kulturella och politiska minoriteters mänskliga rättigheter.
- Fi ska verka för möjlighet att tillämpa ekonomiska och politiska sanktioner, samt eventuellt även uteslutning, av de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter.
Feministisk politik i EU
Den mänskliga rättigheten att inte diskrimineras är en av de gemensamma värderingarna i EU:s fördrag och måste vara en nödvändig förutsättning för att EU ska kunna uppnå sina mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. EU har gjort vissa framsteg när det gäller att uppnå jämställdhet i unionen såväl som i medlemsländerna tack vare lagstiftning om lika lön för likvärdigt arbete, likabehandling, integrering av jämställdhetsperspektivet i alla politikområden och särskilda åtgärder för att främja kvinnors ställning. Juridiken stämmer dock inte alltid med praktiken.
Många kvinnor i Europa har idag en hög utbildningsnivå, fler och fler kvinnor finns på arbetsmarknaden och som aktörer inom andra delar av den offentliga arenan.
Kvinnor i Europa lever dock under mycket olika villkor. I flera länder har kvinnors ställning på arbetsmarknaden försvagats och social nedrustning har resulterat i större sårbarhet. Det råder fortfarande ojämställdhet och ojämlikhet som kan komma att öka i takt med att den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden kräver en flexiblare och rörligare arbetskraft. Detta drabbar kvinnor hårdare, eftersom de ofta måste välja mellan barn eller karriär på grund av oflexibla arbetsvillkor och bristande barnomsorg, stereotypa könsroller och en jämställd fördelning av familjeansvaret. De framsteg som kvinnor gjort på viktiga områden såsom utbildning och forskning, avspeglas därför inte i deras ställning på arbetsmarknaden. Detta är ett slöseri med mänskliga resurser som EU inte har råd med.
EU har ett ansvar för att arbeta för jämställdhet också i resten av världen. Feministiskt initiativ vill vända globaliseringen till något positivt, men med ökad mobilitet och kommunikationsteknik blir brott som människohandel lättare att begå. Om EU ska kunna ta itu med detta måste jämställdhetsarbetet intensifieras och jämställdhetsperspektivet få en mer framträdande plats inom alla politikområden.
Gemensam europeisk politik ger möjlighet att påverka områden som vi ensamma inte skulle ha tillgång till. Genom EU kan vi lyfta abortdebatten i katolska länder, kräva hbtq-rättigheter i konservativa länder och kräva skydd av etniska minoriteter i Europa.
Feministiskt initiativ ifrågasätter människors självpåtagna rätt att dominera, exploatera och manipulera natur, djur och människor. EU är en viktig arena för att skapa en hållbar värld och möta miljöutmaningar som rör sig över nationsgränserna, så som utsläppen av växthusgaser.
Feministiskt initiativ anser inte att hållbar utveckling och åtgärder för att begränsa klimathoten behöver innebära minskad livskvalitet. Däremot måste vi utmana dagens ensidiga bild av välfärd som liktydig med materiell, resursslukande privatkonsumtion. För att nå en hållbar värld behöver politiken ifrågasätta rådande normer kring livsstilar och konsumtion. Runt om i världen subventioneras och på andra sätt premieras ohållbara beteenden som bilåkande, flygande, storkonsumtion av elektricitet och köttätande. Det krävs hållbara livsstilar, hållbar konsumtion och kunskap om att män och kvinnor, rika och fattiga inte konsumerar lika mycket, och inte likartat förorsakar klimatförändringarna. Det är de mest utsatta grupperna i samhället som på olika sätt får betala priset av ett ohållbart system. Havsnivåhöjningar, ökenspridningar, uranbrytning, skogsskövling och överfiske sker ofta på stora avstånd; geografiska och sociala från de med mest makt. Så länge tecknen på att vara lyckad hänger samman med att följa patrikala och kapitalistiska normer kommer vi aldrig nå en hållbar värld. Klimathotet kan inte enbart lösas med ny teknik.
Det är viktigt att EU omedelbart slutar med alla subventioner av fossil energi och kärnkraft. Dessa pengar bör istället satsas på energieffektivisering, förnybar energi, ett samordnat tågsystem, kollektivtrafiklösningar samt skyddande av den biologiska mångfalden.
Inom EU finns idag handeln med utsläppsrätter, så länge systemet finns måste det utnyttjas för att maximera utsläppsminskningarna. Det viktigaste steget mot en effektiv utsläppshandel är att alla utsläppsrätter ska auktioneras ut istället för att delas ut. För att systemet ska ha effekt måste priset på utsläppsrätter öka.
Åtgärder för bättre klimat, hållbar energi och god miljö kräver att kvinnors deltagande ökar i beslutsfattande om stadsplanering, trafiksystem, transporter och andra infrastrukturlösningar. Jämställdhet bör vara både mål och medel i övergripande analyser och leda till större anslag för hållbara transportlösningar som stärker kvinnors mobilitet och skapar valmöjligheter, frihet och tid också för människor som inte är bilburna.
- Fi ska verka för att analysera kvinnors transportmönster och utveckla transportsektorn med den erfarenheten för att främja ett hållbart transport-system.
- Fi ska verka för att resurser satsas på utbyggande av kollektivtrafik, särskilt tåg och spårvagnar och förbud av flygtrafik på korta sträckor införs.
- Fi ska verka för att det satsas på transporter på tåg och båtar och att restriktioner för transporter med lastbil införs.
- Fi ska verka för att det ska vara billigare att åka tåg än flyga eller åka bil inom Europa.
- Fi ska verka för att ett program skapas för att finansiera för att analysera och omskola män så att de ändrar sitt konsumtions- och transportmönster för att gagna klimat och en hållbar utveckling.
- Fi ska verka för att EU ska vara en förebild för att utveckla fler verktyg för en omställning till ekologiskt jordbruksproduktion.
- Fi ska verka för att EU ska arbeta för en värld som säkrar länders matsuveränitet och biologiska mångfald.
- Fi ska verka för att resurser satsas på att utbyggandet av förnyelsebara energier skapas och energibesparande åtgärder införs.
- Fi ska verka för att alla utsläppsrätter inom EU:s handelssystem ska auktioneras ut.
- Fi ska verka för att alla EU:s subventioner till fossil energi och kärnkraft omedelbart avskaffas.
- Fi ska verka för att förbud införs för import av flaskvatten från ett EU land till ett annat och till EU från länder utanför.
- Fi ska verka för att kemikalieförordningen ses över så att förbud för användning av kemikalier ska göras helt utifrån skydd för människor med ett särskilt starkt genusperspektiv och inte utifrån kemikalieindustrins vinstintressen.
- Fi ska verka för att det satsas på skogs- och naturvård inklusive våtmarker m.m. Detta krav driver vi även inom jordbrukspolitiken.
Mer än en miljard människor är undernärda idag. Mat finns, men priser är för höga, särskilt på stapelfödor: ris, vete och majs. Global BNP-ökning har skapat en överflödig och miljöfarlig levnadsstandard i västvärlden och hos medelklassen i resten av världen. Samtidigt är de som lever i fattigdom allt fler och de äter allt sämre. Det främsta problemet är att många människor i världen saknar mark att odla eller inkomst för att köpa tillräckligt med mat.
Miljöbränslemålen i EU och USA leder till stigande priser på majs och socker eftersom de används till produktion av etanol. Den kraftigt ökande efterfrågan har fått många av världens jordbrukare att styra om från mattillverkning till biobränsletillverkning. Detta har lett dels till urholkning av en biologisk mångfald, dels till matbrist och prisökningar. Priset på stapelfödor som ris, vete och majs skenar. Många länder förmår inte producera tillräckligt med mat för sin egen befolkning och tvingas importera. Det är möjligt att öka matproduktionen, säkra matsuveränitet, sänka matpriser, minska fattigdom och undernäring globalt om man kan få till en omställning av biobränsletillverkning. Resurser måste flyttas från tillverkning av så kallad grön bensin, dvs. flytande drivmedel som framställs av spannmål och används i Europas och USA:s miljöbilar, till en framställning av återvinningsbart biobränsle som produceras och används lokalt t.ex. genom användning av avfall, som annars skulle bränts eller lämnats att ruttna, alternativt genom användning av mark som annars är obrukbar.
I Europa har man sedan andra världskriget använt produktionskvoter, importtullar, importkvoter och exportsubventioner för att skydda den inhemska marknaden. Dessa handelshinder har gjort det svårt, ofta omöjligt, för utomeuropeiska länder att sälja sina jordbruksprodukter på den europeiska marknaden. Detta har i sin tur skapat ekonomisk instabilitet och omväxlande överproduktion av mat och matbrist i stora delar av världen.
Politiken i Sverige och Europa har alltid haft en strukturomvandling som mål, där små enheter slås ihop till större och effektivare. Jordbrukspolitiken har således utgått från storskaliga kapitalistiska jordbruksnormer som missgynnar ekologiska jordbruk och småbönder såväl i Europa som i resten av världen. För mångfald och av sociala skäl bör det även i framtiden vara möjligt att bedriva småskaligt jordbruk. För att få slut på fattigdomen måste jordbrukarna få stöd för att diversifiera sin produktion. Detta ger redskap för att kunna stå emot katastrofer som torka och översvämningar och utveckla miljövänliga metoder.
Världens och Europas hav håller på att tömmas. En alltför generös fiskepolitik har tillåtit de gemensamma resurserna i haven att överutnyttjas. Fi vill se en fiskepolitik där hänsyn tas till hotade bestånd och fler marina områden skyddas. EU:s fiskekvoter måste skärpas.
- Fi ska verka för färre importskydd och exportsubventioner och avskaffande av produktionskvoter.
- Fi ska verka för att säkra matsuveränitet och biologisk mångfald, såväl nationellt som globalt.
- Fi ska verka för en global omställning av biobränsletillverkning, från flytande drivmedel framställt av spannmål till återvinningsbart biobränsle som produceras och används lokalt.
- Fi ska verka för en jordbruksproduktion där folkhälsan och bra arbetsvillkor sätts i fokus, såväl nationellt som globalt.
- Fi ska verka för en djurhållning där djuren kan leva så likt som möjligt det liv som är naturligt för arten.
- Fi ska verka för en jordbrukspolitik som beaktar jordbrukets betydelse för ett öppet och varierat landskap med en mångfald av naturliga växt- och djurarter.
- Fi ska verka för en hållbar fiskepolitik med restriktivare fiskekvoter och fler skyddade områden
EU:s gemensamma utrikespolitik, som innefattar en militär del, ska enligt det nya fördraget (Lissabon-fördraget, dvs. f.d. förslaget till konstitution) stärkas genom inrättandet av en gemensam ”utrikesminister” som ska föra EU:s talan i världen. Det militära samarbetet innefattar bland annat en gemensam snabbinsatsstyrka på 60 000 soldater, redo för insatser runt om i världen. I förslaget till nytt fördrag slås det fast att ett gemensamt försvar ska beslutas av rådet med enhällighet. Det finns inget krav på att EU:s militära insatser ska ske efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Formuleringar om att agera i enlighet med principerna i FN-stadgan finns, men det finns också öppningar för handlingsfrihet. I praktiken kommer EU självt att avgöra vad som ska omfattas av FN:s principer.
EU görs till en militär allians med skrivningar som ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemmarna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel...” (Artikel 27). Feministiskt initiativ menar att det inte går att förena ömsesidiga försvarsgarantier med den svenska militära alliansfriheten. Andra citat visar föresatser om att bygga ut EU:s militära styrka: ”I syfte att genomföra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska medlemsländerna ställa civila och militära resurser till unionens förfogande. ...”, ”... medlemsstaterna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet...” (Artikel 27). Det betyder i praktiken att ett krav på en förpliktigande militär upprustning i varje medlemsland skrivs in i det som framöver kommer att betraktas som en författning. För Feministiskt initiativ, som har en klart uttalad anti-militaristisk hållning, är detta helt oacceptabelt.
Den pågående militariseringen av EU motarbetar upprättandet av konfliktförebyggande och konfliktlösande institutioner inom EU. Den täta integrationen med militäralliansen NATO undergräver EU:s roll som självständig aktör. Fi kräver därför att fredsbevarande operationer ska ha ett FN-mandat.
Att stödja demokratiutveckling är en väsentlig del i EU:s roll som fredsprojekt. Detta ställer följaktligen stora krav på upprätthållandet av demokrati inom unionen. Samtliga medlemsländer måste vara beredda att agera kraftfullt om kränkningar av mänskliga rättigheter eller demokratiska principer försiggår i EU.
- Fi ska verka för att EU ska stödja demokratiutveckling och kräva respekt för mänskliga rättigheter bland medlemsländerna och i världen.
- Fi ska verka för att konfliktförebyggande institutioner upprättas inom ramen för både den europeiska och den globala säkerhetspolitiken.
- Fi ska motverka militariseringen inom EU och arbeta för att planerna på en gemensam armé, en försvarsallians och en obligatorisk militär upprustning (som Lissabonfördraget kräver) läggs ned.
- Fi ska verka för att militära interventioner i konflikter endast ska ske på mandat av FN.
I en allt mer instabil och våldsam värld är kvinnors lika tillgång till och fulla deltagande i EU:s utrikespolitiska maktstrukturer nödvändigt för att stödja och bevara ett fredligt samhälle. Även om kvinnor har börjat spela en betydande roll i konfliktlösning är de fortfarande underrepresenterade i beslutsprocesser. Kvinnor inom det utrikespolitiska området måste få mer politisk och ekonomisk makt inom så att de kan spela en jämbördig roll i arbetet för att trygga och bevara freden.
- Fi ska verka för att det integreras ett jämställdhetsperspektiv i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP) i linje med FN:s resolution 1325 och den europeiska resolutionen om kvinnors deltagande i fredlig konfliktlösning från november 2000.
- Fi ska verka för att säkerställa att minst 40 procent av alla befattningar inom förlikning, fredsbevarande, fredsframtvingande, fredsuppbyggande och konflikthantering innehas av kvinnor, inbegripet faktainsamlande och observatörsuppdrag för EU:s och dess medlemsländers räkning.
- Fi ska verka för att det inom policyn för EU:s kontor för humanitärt bistånd (ECHO), initieras och utvecklas partnerskap med kvinnors NGO:er i mottagarländerna, och att hjälpåtgärder till och investeringar för kvinnor prioriteras, såsom specialiserad hjälpverksamhet för våldtäktsoffer och offer för trauman till följd av könsrelaterat våld som begåtts under konfliktperioder. När en väpnad konflikt upphört måste kvinnor som utsatts för trauman kunna söka gottgörelser med stöd av internationell lag.
- Fi ska verka för att det på EU-nivå formuleras en uppförandekodex, inspirerad av den handlingsplan som FN:s permanenta samordningskommitté framlagt om skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp i humanitära kriser. Detta för att säkerställa att militär personal och hjälparbetare som handlar på EU:s vägnar är fullt medvetna om sitt ansvar och sina förpliktelser, och som fastställer att sexuellt utnyttjande utgör allvarligt tjänstefel som kan leda till avsked och även straffpåföljder.
I procedurerna för beslutsfattande inom EU finns regler som fastställer hur förfarandet ska vara mellan EU-nivån och den nationella nivån. EU förhandlar och godkänner eller förkastar ett avtal i Ministerrådet. Därefter har medlemsstaterna två år på sig att ratificera dessa avtal. Detta gäller dock bara internt inom EU, eftersom den enskilda staten internationellt sett ses som den ratificerande parten av ett internationellt avtal.
Inom EU har det setts som centralt att alla EU:s medlemsstater undertecknar ett avtal som EU har fastställt så att det har samma betydelse i alla medlemsstaterna. Därmed uppstår inga konkurrensfördelar för någon stat inom Unionen, i att t.ex. inte underteckna ett miljöavtal.
- Fi ska verka för att EU och dess medlemsstater signerar och ratificerar internationella jämställdhetsdokument som CEDAW, Beijing-handlingsplanen och Kairoprotokollet.
- Fi ska verka för att underskrivna miljöavtal ratificeras inom Unionen och nationellt. Speciellt viktigt är det när det gäller Bali-överenskommelsen och dess efterföljare.
- Fi ska verka för att internationella avtal, framförhandlade inom FN-systemet, rörande förbättringar för arbetskraft, kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och miljö ratificeras inom Unionen och nationellt.
- Fi ska verka för att de så kallade Yogyakarta-principerna, som säkrar hbtq-personers rättigheter i MR- politiken, tillämpas i EU och i internationella konventioner.
- Fi ska verka för att ett avtal om bekämpning av den internationella slavhandeln, handeln med droger och den illegala handeln med vapen förhandlas fram internationellt inom ramen för FN-systemet. Avtalet ska implementeras av internationella polisiära och juridiska myndigheter. Den institutionaliserar förtryck och slaveri för framförallt kvinnor och barn.
EU:s asylpolitik regleras i gemensamma och bindande fördragstexter men varje land gör självt bedömningen av asylskälen. EU:s gemensamma regler har begränsat asylrätten, och idag finns politiska strävanden inom EU att ytterligare begränsa asylrätten. Nuvarande system innebär att länder som har de mest extrema nationalistiska åsikterna då det gäller kraven på de asylsökande, i princip bestämmer hur resten av Unionen ska agera. Dessutom är kommissionens utgångspunkter i regel genusneutrala istället för att ha ett genusperspektiv såsom fastställts i flera internationella konventioner och handlingsplaner inom FN. I den meningen fungerar EU:s asylpolitik sämre än någonsin.
Genom olika former av regler försöker EU hålla människor borta från EU som är i behov av skydd och som enligt internationella konventioner har rätt till asyl. En regel säger att asyl endast kan sökas från tredje land, vilket då innebär att den som vistas i Sverige kan tvingas åka tillbaka till sitt ursprungsland för att söka asyl och inresetillstånd därifrån. För att upprätthålla detta säger en annan regel (transportöransvaret) att flygbolag måste betala flyktingars biljett ut ur EU om flyktingarna inte har grund för att stanna. Därmed sätts bolagens ekonomiska intressen framför människor rätt till skydd. Det är en oacceptabel situation.
- Fi ska verka för att stränga visumkrav och regler för transportöransvar inom EU avskaffas.
- Fi ska verka för en förändring av de kriterier som fastställer rätten till asyl inom EU.
- Fi ska verka för att proceduren för asylansökan förenklas och för att den asylsökandes rättigheter sätts i första rummet.
- Fi ska verka för att den som söker skydd ska kunna söka asyl under skyddade omständigheter – i mottagarlandet – och tillsammans med sina anhöriga.
- Ett barn ska aldrig behöva skiljas från sina föräldrar under asylprocessen. Fi ska verka för att asylsökande har tillgång till hälsovård och utbildning.
- Fi ska verka för att könsrelaterad förföljelse erkänns och att EU:s medlemsstater erbjuder skydd åt kvinnor som har tvingats fly från sina hemländer av denna anledning.
- Fi ska verka för att sexuell läggning och könsidentitet ska vara asylgrundande skäl i hela Europa.
- Fi ska verka för att EU:s asylpolitiska harmoniseringsprocess anammar FN:s riktlinjer för ”internationellt skydd – könsrelaterad förföljelse inom ramen för artikel 1A(2)” för att ge tjänstemän i alla EU:s medlemsländer bättre insikt om könsrelaterat våld och bättre möjlighet att avgöra det berättigade i kvinnors asylansökningar som grundar sig på könsrelaterat våld.
Antalet invandrarkvinnor i EU har ökat snabbt under det senaste årtiondet. Många kvinnor flyttar för att ansluta sig till en partner som redan är bosatt inom EU för familjeåterförening. Kvinnor invandrar också ökad utsträckning på egen hand och blir därigenom den huvudsakliga familjeförsörjaren. Under de senaste åren har många av EU:s länder fört en restriktiv politik av ”nollinvandring”, i synnerhet när det gäller lägre utbildad arbetskraft. Detta har resulterat i att antalet odokumenterade invandrare som arbetar under mycket otrygga förhållanden ökat. Många av dem är kvinnor som arbetar inom vård- och omsorgssektorn och som tillgodoser ett viktigt omsorgsbehov inom EU.
Haag-programmet som Europarådet antagit ska genomföras inom området ”frihet, säkerhet och rättvisa” under perioden 2005–2010. Programmet berör inte invandrarkvinnornas speciella situation med ett enda ord. Kvinnors mänskliga rättigheter, erfarenheter och behov blir därigenom ignorerade i EU:s aktuella invandringspolitiska diskussioner och beslut. För att ändra denna trend är det viktigt att erkänna att migrationen har feminiserats. Det är nödvändigt att ett könsperspektiv fullständigt integreras i EU:s politik och i åtgärder för varje led i migrationsprocessen, i synnerhet när det gäller insläpp och integration i värdsamhällena.
- Fi ska verka för att det antas riktlinjer samt konkreta och riktade könsrelaterade mål och indikatorer inom det invandringspolitiska området inom EU.
- Fi ska verka för att det inrättas en permanent interinstitutionell arbetsgrupp på hög nivå, som ansvarar för att ur ett könsperspektiv övervaka den europeiska immigrationspolitikens utveckling, och i synnerhet utarbeta verktyg för att utvärdera könsrelaterade konsekvenser av invandringspolitiska åtgärder.
- Fi ska verka för att revidera och förstärka rådets direktiv 2003/86/EC om rätt till familjeåterförening genom att inkludera bestämmelser som ger familjemedlemmar rätt till oberoende bostad och arbetstillstånd under en minimiperiod av 5 år. Denna rätt ska vara förnybar.
- Fi ska verka för att stärka rätten till uppehållstillstånd för anhöriga till tredjelandsmedborgare. Vid en eventuell separation ska partner till EU-medborgare beviljas rätt att stanna.
- Fi ska verka för att skapa riktlinjer och regelverk som behandlar situationen för papperslösa arbetare i EU, inklusive de som arbetar inom vård- och omsorgssektorn, för att garantera dem rättslig status.
EU:s utrikespolitik, och solidaritetspolitik i synnerhet, måste bygga på insikten att kvinnor spelar en avgörande roll när det gäller att komma ur fattigdom. Kvinnors ekonomiska, utbildningsmässiga, politiska och sexuella egenmakt påverkar inte bara dem själva, utan även familjer och gemenskaper.
- Fi ska verka för att det utarbetas gemensamma jämställdhetskriterier att använda i nationella handlingsplaner som rör solidaritetsarbete/bistånd inom ramen för EU:s solidaritetspolitik.
Det klimat som växt fram internationellt efter attacken den 11 september 2001 har inneburit en allt hårdare fokusering på en förståelse av världen som ensidigt utropar vissa etniska grupper i internationella konflikter som ”terrorister”. Detta sker på daglig basis och går igen i avtal som EU sluter med USA. Sedan juli 2007 finns nya PNR-avtal (Passenger Name Record) mellan USA och EU. Avtalet är ännu mer omfattande än tidigare avtal. Det har till syfte att bekämpa terrorism genom att förlänga tiden som USA har rätt att spara passageraruppgifter som namn och adress, utan sådant som etnicitet, religion och i vissa fall hälsotillstånd. Efter att denna överenskommelse gjorts sekretessbelades alla dokument rörande överenskommelsen. Sekretessen gäller i 10 år, längre än själva avtalet, vilket gör insyn omöjlig.
Utöver detta finns nyligen antagen amerikansk lagtext i The Foreign Intellegence Act, FISA, som möjliggör avlyssning av telefon- och e-postkommunikation som går från eller genom USA. Den territoriella aspekten av detta är intressant, och oroväckande. Implikationerna för europeiska medborgare kan i praktiken bli kännbara, då mycket e-posttrafik går genom USA, och även viss telefontrafik.
Rättssäkerheten i EU är hotad genom att Europeiska domstolens domslut inte följs upp och implementeras av EU:s ministerråd.
- Fi ska verka för absolut rättssäkerhet och stopp för all godtycklighet inom all rättstillämpning inom EU. EU ska inte tillåta godtycklig behandling och utlämning av misstänkta till tredje land. Att lämna ut någon till tortyr och rättsvidrig behandling är inte förenligt med Unionens principer om mänskliga rättigheter.
- Fi ska verka för ökad öppenhet och samverkan mellan Europaparlamentet och kommissionen.
- Fi ska verka för en utveckling av en offentlighetsprincip inom EU-organisationen.
- Fi ska verka mot avtal som är integritetskränkande för medborgare i Europa.
- Fi ska verka för att det först och främst är våra folkvalda i parlamentet som fattar beslut i frågor som berör säkerhet och integritet, där ansvar kan utkrävas och granskning utföras.
- Fi ska verka för att EU tydligt skyddar varje medborgares rätt till personlig integritet.
- Fi ska verka för att Europeiska domstolens domslut följs upp och implementeras av Ministerrådet.
Lissabonstrategierna antogs vid EU:s toppmöte i Lissabon år 2000 och reviderades våren 2005 vid Europeiska rådets toppmöte. Strategierna innehåller tre delar; socialpolitiken (vilket inom EU i första hand betyder arbetsmarknadspolitik), den ekonomiska politiken och miljöpolitiken. Tanken är att de tre delarna ska stödja varandra men den ekonomiska politiken överordnad.
I de dokument som formulerar politiken på dessa områden finns bara en notis om att ekonomisk tillväxt går hand i hand med hållbar utveckling. Rent generellt är miljö, icke-diskriminering och jämställdhetsfrågor något som lyser med sin frånvaro i dokumentet, och som följaktligen riskerar att glömmas bort när politiken implementeras.
Eftersom en del av de mål som identifierats av Lissabonstrategierna faller utanför gemenskapslagstiftningen, får varje medlemsstat själv välja hur den nationella politiken ska utformas för att målen ska uppnås. Detta har tyvärr inneburit att särskilt de sociala aspekterna av strategin har tappats ur fokus i många länder. I Sverige valde den förra regeringen att prioritera strategiernas återspegling av ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Vi kan här se att den svenska uttolkningen av strategierna var ganska konventionell, om än något mer uttalat ekologisk. Fokus var på ”ekologisk modernisering”, med en förväntan om att de tekniska framstegen allt eftersom kommer att ge oss redskapen att ordna upp den havererade miljön.
- Fi ska verka för att det samhälle som en kommande framtidsvision för EU pekar mot ska innehålla verkningsfulla begränsningar när det gäller att släppa ut ämnen som på olika sätt försämrar miljön och klimatet.
- Fi ska verka för att det samhälle som en kommande framtidsvision för EU pekar mot är ekologiskt hållbart och förmår reproducera sig självt.
Att kvinnor och män deltar lika mycket i alla aspekter av ekonomisk och social utveckling är en nödvändig förutsättning för att nå rättvisa mellan könen. För att kunna uppfylla sitt jämställdhetsåtagande måste EU utveckla en konsekvent politisk linje som omfattar makroekonomisk politik, sysselsättningspolitik, socialt skydd och omsorgsfrågor. Samtliga dessa områden måste dessutom behandlas som likvärdiga. Därför måste den europeiska sociala modellen genom Lissabonstrategin skyddas och utvecklas.
Makroekonomisk politik skapar grundläggande normer för ekonomisk utveckling och för fördelningen av de tillgångar som producerats genom denna utveckling. Detta påverkar i sin tur kvinnors och mäns tillgång till resurser som individer, inom familjen och i fråga om samhällsservice. EU:s makroekonomiska ram spelar därför en avgörande roll när det gäller att skapa bättre förutsättningar för jämställdhet och att stödja utvecklingen av den europeiska sociala modellen, inklusive offentliga socialförsäkringsvillkor, lika tillgång till utbildning, allmän hälso- och sjukvård samt vård- och omsorgstjänster för barn och andra personer som inte kan klara sig själva. Dessutom bör EU inom sin makroekonomiska politik ta hänsyn till situationen i några av de nya medlemsländerna, där indragna eller minskade statliga investeringar i samhällsservicen har fått tydligt negativa konsekvenser för jämställdheten. Mot denna bakgrund krävs att EU anpassar sin politik så att den mer effektivt skyddar och stödjer utvecklingen av samhällsservicen.
Kvinnors yrkesarbetande är fortfarande av avgörande betydelse för deras möjlighet till ekonomiskt självständighet, och för ökad jämställdhet i samhället som helhet. I Lissabonstrategin anges som mål en förvärvsfrekvens bland kvinnor på 60 procent senast 2010. I dagsläget (2006) är den 55,7 procent, och mycket lägre (31,7 procent) för äldre kvinnor (55–64 år). Arbetslösheten är dessutom högre bland kvinnor än bland män (9,7 procent mot 7,8 procent). Det är därför nödvändigt att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning får en kraftigare jämställdhetsdimension. Barcelona-målen från 2002 anger att 33 procent av alla barn under 3 år och 90 procent av alla barn mellan 3 år och skolåldern ska ha tillgång till barnomsorg, något som få av medlemsländerna kommer att kunna förverkliga. Det finns med andra ord ett lågt intresse ifrån EU:s medlemsländer att möjliggöra för kvinnor att kombinera yrkesliv och familj. Uppföljning är därför extra viktigt.
Fö̈r att påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden i Europa krävs det metoder som kan motverka den könssegregerade arbetsmarknaden, och bekämpa diskriminering av kvinnor och minoriteter på arbetsmarknaden och inom socialförsäkringssystemen. Viktigt är också att stödja utvecklingen av de sektorer där kvinnor är överrepresenterade. Ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka sysselsättningen bland kvinnor är att lagstiftningen om likabehandling följs och att rättigheter inom skatte- och bidragssystemen individualiseras. Då blir det lönsamt för såväl kvinnor som män att arbeta och ingen blir beroende av någon annan. Kvinnors yrkesarbetande kan dessutom inte behandlas skilt från frågor om vård och omsorg samt individualiseringen av skatte- och socialförsäkringssystemen. Möjlighet för alla vuxna till individuell ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet mellan könen.
- Fi ska verka för att sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin ska vara lika för kvinnor och män och för att kvinnors möjligheter till förvärvsarbete i Europa underlättas.
- Fi ska verka för att EU-kommissionen utarbetar en ny beräkningsgrund för arbetslöshetskostnader som tar hänsyn till kvinnors livsvillkor.
- Fi ska verka för att det utvecklas en handlingsplan för hur EU:s makroekonomiska politik kan bidra till ökade investeringar i samhällsservice, i synnerhet när det gäller omsorgstjänster.
- Fi ska verka för att ett antirasistiskt perspektiv och ett klassperspektiv får tydlig plats i medlemmarnas och unionens kommande sysselsättningsstrategier.
Trots att det finns EU-lagstiftning om lika lön för likvärdigt arbete tjänar kvinnor i genomsnitt 15 procent mindre än män i EU (skillnaden är upp till 33 procent i vissa länder). Denna skillnad har i stort sett inte ändrats under de 30 år som EU:s lag om lika lön har existerat. Kvinnor diskrimineras både direkt och strukturellt genom t.ex. segregering inom olika branscher, yrken och arbetsmönster, tillgång till utbildning, diskriminerande värderings- och lönesättningssystem, samt ålderdomliga könsrollsmönster. För att komma till rätta med detta krävs kraftfulla åtgärder på alla nivåer inom unionen. Den europeiska sysselsättningsstrategin måste innehålla särskilda och riktade jämställdhetsmål inom följande områden.
- Fi ska verka för åtgärder för att upphäva lönediskriminering på grund av kön och underlätta kvinnors och minoriteters deltagande på arbetsmarknaden, särskilt i avseende på utbildning, återintegration och pensioner.
- Fi ska verka för åtgärder för att förbättra tillhandahållandet av vård- och omsorgstjänster överallt i EU.
- Fi ska verka för åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena och säkerheten för atypiska, deltidsarbetande och flexibla arbetstagare.
- Fi ska verka för en särskild betoning av sysselsättningsåtgärder till stöd för kvinnor som utsätts för diskriminering på flera grunder, såsom kvinnor med funktionshinder, invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, lesbiska kvinnor, samt äldre eller yngre kvinnor, samt för diskriminerade män inom samma grupper.
- Fi ska verka för att säkerställa könsmässig balans i system för livslångt lärande, yrkesutbildning och i annan utbildning.
- Fi ska verka för att säkerställa könsmässig balans i tillgången till banklån och banktjänster för att kunna konkurrera på den internationella marknaden.
- Fi ska verka för en europeisk lönekartläggning och konkreta handfasta handlingsplaner för att komma tillrätta med lönediskrimineringen.
- Fi ska verka för en undersökning av hur människor med utomeuropeisk bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden i EU och för att det på EU-nivå vidtas åtgärder för att komma tillrätta med denna diskriminering.
- Fi ska verka för en sysselsättningsstrategi med konkreta jämställdhetsmål inom alla områden.
- Fi ska verka för att lagar och direktivet om lika lön för lika arbete ska efterlevas och sanktioner införas.
I EU diskriminerar medlemsländernas pensioner även invandrar- och flyktingkvinnor, eftersom de ofta grundar sig på hur länge en person vistats i ett visst land. I synnerhet invandrar- och flyktingkvinnor är oftare anställda på villkor som ger begränsade möjligheter att samla ihop till pensioner vilket gör att de som gamla kan komma att leva i stor fattigdom.
Kvinnor som på grund av funktionshinder är oförmögna att arbeta hamnar i en liknande situation, eftersom de enbart får statlig pension. Även ensamstående föräldrar, äldre kvinnor eller kvinnor som arbetar i familjeföretag, t.ex. inom jordbruk och fiske, drabbas av dessa pensionsordningar. Det är därför av stor vikt att kvinnorna genom de sociala skyddssystemen får tillräckliga förmåner, särskilt när de går i pension. Fattigdomens feminisering är en bestående trend i dagens europeiska samhällen. Detta visar tydligt att den nuvarande ramen av sociala skyddssystem och EU:s hela politik på det sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga området inte har utformats för att tillgodose kvinnors behov.
- Fi ska verka för att Europeiska Fiskerifonden (EFF) och Stöd till landsbygdsutveckling via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) integreras och att EU:s sociala trygghetssystem utformas så att kvinnor och män får samma förmåner och skyldigheter.
- Fi ska verka för att det genomförs en bred undersökning av hur pensionsreformer påverkar kvinnors liv i EU, med en individualisering av pensionsförmåner (och sociala trygghets- och skattesystem överhuvudtaget) i åtanke. Detta för att uppmuntra kvinnor och män att lönearbeta, och därigenom vinna individuell ekonomisk trygghet.
- Fi ska verka för att det utvecklas strategier för att säkerställa full statlig pension till immigranter.
- Fi ska verka för att det utvecklas strategier för att säkerställa ett pensionssystem för funktionshindrade utan (eller med deltidsbaserad) pension, som säkerställer deras ekonomiska självständighet under ålderdomen och undviker påtvingad institutionalisering.
- Fi ska verka för att det utvecklas tydligare syften och särskilda jämställdhetsmål inom EU:s strategi för att bekämpa fattigdom och social utslagning, inklusive politiska åtgärder till stöd för icke-traditionella familjer och enföräldersfamiljer. Särskilda politiska åtgärder ska vidtas till stöd för kvinnor från grupper som löper större risk för fattigdom och social utslagning, såsom invandrar- och flyktingkvinnor, kvinnor från etniska minoriteter, äldre kvinnor, kvinnor med funktionshinder och homo- och bisexuella.
EU har vid ett flertal tillfällen framhållit vikten av att uppnå balans mellan privatliv och yrkesliv för kvinnor och män. Det återstår emellertid mycket att göra för att förändra den könsbaserade fördelningen av sysslor i hemmet och nå en punkt där hushålls- och omsorgsarbete delas lika. Obetalat hushållsarbete utförs fortfarande huvudsakligen av kvinnor. Detta beror bland annat på att det på många håll i Europa saknas ekonomiskt överkomliga omsorgstjänster av god kvalité för att ta hand om personer som inte kan klara sig själva. Det är givet att det finns ett positivt samband mellan offentliga utgifter i form av sociala bidrag (kopplade till omsorg av barn och andra personer som inte kan klara sin själva) och kvinnors deltagande i lönearbete.
- Fi ska verka för att det utvecklas en gemensam samarbetsmetod inom området omsorgstjänster. Medlemsstater ska kunna formulera rekommendationer för hur behovet av subventionerade omsorgstjänster i Europa kan tillgodoses (dvs. genom att organisera och finansiera barnomsorg och vård av andra personer som inte kan klara sig själva). Målet ska vara att år 2010 kunna tillhandahålla barnomsorg för 90 procent av alla barn i EU från födseln fram till den obligatoriska skolåldern, samt att ha nått en tillräcklig nivå av vårdinsatser för andra personer som är oförmögna att klara sig själva.
- Fi ska verka för att säkerställa särskilda rättigheter och garantier i förhållande till möjligheten att förena privatliv och yrkesliv när det finns familjemedlemmar som är beroende (såsom barn eller sambo med funktionshinder).
- Fi ska verka för en revidering av direktiv 96/34 om föräldraledighet, så att det i alla medlemsstater skapas en längre, betald föräldraledighet att delas lika mellan föräldrarna. Det reviderade direktivet bör också utsträckas till att omfatta andra former av familjeledighet, och säkerställa att sociala trygghetsförmåner kan erhållas under dessa perioder.
- Fi ska verka för att det görs ett tillägg till arbetstidsdirektivet (2003/88/EC) för att organiseringen av arbetet ska anpassas efter både kvinnors och mäns behov att kunna förena privatliv och yrkesliv, inklusive en allmän arbetstidsförkortning och skapandet av arbetsscheman, som är möjliga att förena med familjeansvar.
Även om befolkningarnas hälsa inom EU förbättrats betydligt under det senaste årtiondet, finns det fortfarande många faktorer som hindrar jämlikhet inom hälsoområdet. Könsroller och mäns våld samverkar med andra sociala och ekonomiska variabler, vilket leder till skilda och ofta orättvisa mönster när det gäller hälsorisker, samt till olika tillgång till och utnyttjande av hälsoupplysning, vård och tjänster. Kvinnor och män i olika sociala grupper utsätts för olika hälsorisker, sjukdomar och problem och har olika vanor som påverkar deras hälsa. Detta gäller även miljöfrågor, t.ex. användning av kemikalier och bekämpningsmedel. Medicinsk forskning och många hälso- och säkerhetsnormer utgår från män och mansdominerade arbetsområden.
Kunskapen om ojämlikheter på vårdområdet måste bli bättre, och statistik och indikatorer måste vidareutvecklas.
- Fi ska verka för särskilda jämställdhets- och jämlikhetsmål för EU inom hälso- och sjukvårdsområdet, däribland att förstärka förebyggande program som främjar jämlik hälsa, finansiera lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, och förbättra vårdpersonalens förmåga att tillgodose individers vårdbehov.
- Fi ska verka för att intensifiera arbetet mot sexuellt överförbara sjukdomar, så som hiv/aids, och för sexuell och reproduktiv hälsa. Alla dessa initiativ måste tydligt framhålla varje kvinnas absoluta rätt att själv bestämma om och när hon vill ha barn, och i så fall hur många.
Under unionens tredje pelare ligger människohandel och organiserad brottslighet. Flera åtgärder mot människohandel har vidtagits av parlamentet och kommissionen, men arbetet är bekymmersamt av flera skäl. Bland annat för att arbetet mot människohandel för sexuella ändamål sker utan fokus på konsumtionen av sexuella tjänster och inverkan av nationell prostitutionslagstiftning.
Länken mellan prostitution och människohandel är sexköparen, mannen som konsumerar kvinnor och barn i prostitution. Detta gör att människohandelsfrågan aldrig kommer att lösas om man inte kommer till rätta med efterfrågan.
En studie av nationella prostitutionslagar och dess samband med människohandel för sexuella ändamål har genomförts. Sverige lyfts särskilt fram som ett exempel vi behöver veta mer om, på grund av vår unika lagstiftning. Hittills har det dock varit svårt att i parlamentet driva kunskapsutvecklingen kring vilken effekt vår sexköpslagstiftning får.
Definitionen av vad människohandel är fastslås i Palermoprotokollet. Människohandel innebär rekrytering, transportering, mottagande av vuxna eller barn (under 18 år) som genom våld, hot om våld, bortförande, bedrägeri, utnyttjande av människor i en utsatt position eller missbruk av befogenheter, syftar till att exploatera någon. Vad gäller barn behöver inte våld eller hot om våld finnas med i bilden för att det ska vara ett fall av människohandel. Värt att notera här är också att handeln inte behöver vara transnationell utan kan även innebära handel inom en nation, mellan regioner eller städer.
ILO uppskattar att 80 procent av alla personer som utsätts för människohandel är kvinnor och barn. Hela 40– 50 procent av alla offer är barn, och 98 procent av alla som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor och barn. Detta är en snabbt växande global slaverihandel som vi måste bekämpa.
Studier som jämför attityden till sexköp hos unga män från olika länder i Europa visar på stora skillnader som tydligt kan kopplas till nationell sexköpslagstiftning. Män i Sverige hade jämfört med män i flera europeiska länder en annorlunda inställning till rätten att köpa kvinnors kroppar. Detta pekar på att den svenska sexköpslagen har haft en normerande verkan. Hur nationell lagstiftning påverkar normer och attityder hos män är något som bör utforskas vidare.
- Fi ska verka för att allt arbete mot människohandel sker i samklang med arbete mot prostitution och att sambandet klargörs i alla sammanhang med stor tydlighet.
- Fi ska verka för att fokus ska riktas mot köparen, så att efterfrågan av sexuella tjänster motarbetas, samtidigt som strategier för att ge kvinnor andra valmöjligheter utarbetas och ges större resurser.
- Fi ska verka för att varje medlemsland har en nationell lagstiftning mot köp av sexuella tjänster.
- Fi ska verka för att kommissionen utför den sedan länge utlovade studien av nationella prostitutionslagstiftningars påverkan på den europeiska transnationella sexhandeln.
- Fi ska verka för att kommissionen verkar för att medlemsländerna upprättar handlingsplaner med möjlighet till ekonomiskt och socialt stöd för att kunna lämna prostitutionen.
Läs mer ur Feministiskt Initiativs partiprogram