Rättspolitik

Ett fungerande och icke-diskriminerande rättsväsende är grunden för ett demokratiskt välfärdssamhälle. Så ser verkligheten inte ut idag. Brott bedöms olika beroende på vem som begår dem och vem den brottsdrabbade är. Till exempel påverkas domstolarnas bevisvärdering och bedömning av vittnens trovärdighet av faktorer som kön, etnicitet, klass och sexualitet. De som generellt har mer makt i samhället har lättare att bli trodda, medan diskriminerade grupper misstänkliggörs eller tas på mindre allvar.

Feministiskt initiativ anser att människor varken föds till att följa lagen eller att bryta mot den utan att alla kan begå brott under särskilda förutsättningar. Politikens uppgift är att skapa frihet för alla människor, så att ingen ska behöva utsättas för eller utsätta andra för brott. Detta kan vi uppnå genom att motverka sociala orättvisor.

Feministiskt initiativ anser att hårda straffsatser för att avskräcka människor att begå brott representerar ett omänskligt synsätt, som på sikt förstärker samhällsproblem istället för att förändra från grunden. Vi behöver skifta fokus från bestraffning till att vidta åtgärder som leder till att brottet inte händer igen. Istället för att förespråka generell straffskärpning vill vi jobba förebyggande genom utjämning av sociala villkor och förändring av destruktiva normer. Det behöver arbetas fram fler vetenskapligt beprövade metoder än de idag vanligaste påföljderna inlåsning och fotboja för att komma till rätta med att brott begås och för att minska återfall och minimera risken för brottsupptrappning.

Även om vi ser problem med dagens system ser vi också en nödvändighet av att rättssystemet blir bättre på att säkerställa den brottsdrabbades säkerhet. Detta innebär att det fortsatt behövs åtgärder som möjliggör att den som begått brottet och den som har utsatts för brottet kan hållas åtskilda. Feministiskt initiativ ser också att det finns områden där en skärpning av straffsatsen är nödvändig. Ett sådant brott är t.ex. grov kvinnofridskränkning. Kvinnors säkerhet är idag lågt värderad i jämförelse med andra grova brott. Feministiskt initiativ anser att straffet för grov kvinnofridskränkning inte motsvarar allvarligheten i brottet. Det strängare straffet ska dock kombineras med att den dömde ska erbjudas kvalificerad behandling. Fi ser även att det finns ett behov av nya brottsrubriceringar som t.ex. ett särskilt tortyrbrott.

Feministiskt initiativ tror att fängelsemiljöer så som de är utformade idag delvis bidrar till att öka risken för upprepad brottslighet. Feministiskt initiativ vill förbättra levnadsvillkoren på låsta institutioner för att skapa en mer human miljö som ger bättre förutsättningar för den som blir inlåst. Många intagna vittnar om att de inte har tillgång till livsnödvändig vård som de har rätt till, så som hormon-, insulinbehandlingar och missbruksvård. Det utsätter personer som är inlåsta för hälsofara.

Feministiskt initiativ vill se en värld där alla människor kan röra sig fritt i det offentliga rummet. Oavsett vem du är ska du känna dig säker på att inte utsättas för våld när du lämnar ditt hem. Alla människor ska känna sig fria att uttrycka sin könsidentitet och du ska inte riskera att stoppas av myndigheter på grund av din hudfärg eller avvisas på grund av tiggeri eller hemlöshet.

Feministiskt initiativ anser att dagens samhälle tenderar att prata om ”trygghet” som något som kan uppnås genom ökat antal poliser, kameraövervakning och ordningsvakter. Feministiskt initiativ menar att trygghet skapas genom att motverka sociala orättvisor snarare än genom ökad kontroll och övervakning. Trygghet är dessutom ett problematiskt begrepp eftersom den upplevda otryggheten sällan står i proportion till den faktiska säkerhetsrisken. I själva verket har de faror som hotar oss i vår vardag blivit ovanligare och de drabbar oss allt mer sällan. Det är därmed inte den faktiska risken som motiverar alla åtgärder, utan människors upplevelser av otrygghet i det offentliga rummet. När detta leder till fler tekniska lösningar skapas en negativ spiral eftersom människor tenderar att uppleva större otrygghet ju fler säkerhetsåtgärder som samhället vidtar. Även media bidrar till att skapa en bild av att det offentliga rummet är en otrygg plats genom ett belysa överfallsvåldtäkter utomhus snarare än de risker som kvinnor utsätts för i det egna hemmet. Feministiskt initiativ vill bryta den här spiralen av ökade säkerhetsåtgärder och tekniska lösningar för att istället fokusera på politik som löser faktiska problem.

Feministiskt initiativ vill att det införs ett avrapporteringssystem för att förhindra missbruk av identitetskontroller och visiteringar. I detta system ska den som utför kontrollen rapportera anledning till kontrollen, resultat och den kontrollerades egen definition av sin etnicitet om hen vill uppge denna. En kopia av rapporten ska lämnas till den som kontrollerats. Statistik från rapporterna ska sammanställas och finnas tillgänglig för allmänheten.

Samhället har det yttersta ansvaret för brottsdrabbade. Den som är eller har varit utsatt för ett brott ska alltid bemötas och behandlas med respekt. Det är oacceptabelt att brottsdrabbade blir ifrågasatta och misstänkliggjorda på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller andra tillhörigheter. Stödet till brottsdrabbade bör stärkas genom att mer medel tilldelas frivilligorganisationer så som kvinnojourer. Allmänna medel bör även tilldelas organisationer som arbetar specifikt mot hatbrott.

Polis, åklagare, advokater och domare är alla delar av rättsväsendet och ska ha ett samlat ansvar för att motverka diskriminering på olika områden. Feministiskt initiativ vill se över befintlig lagstiftning, men också förändra bemötande och attityder inom rättsväsendet. Den självklara utgångspunkten för demokrati måste vara att alla kan känna sig trygga, respekterade och värdefulla som medborgare och individer.

Likhet inför lagen ska vara en självklarhet, men är det inte i dagens Sverige. En genomgripande undersökning av hur befintliga lagar appliceras ur ett genus-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv är nödvändigt.

Feministiskt initiativ anser att grundutbildningar som utbildar personer till att arbeta inom rättsväsendet måste genomsyras av ett normkritiskt, maktkritiskt, antirasistiskt och genusmedvetet tänkande. Domstolsväsendet, åklagarmyndigheten och polismyndigheten måste aktivt arbeta med dessa perspektiv för att bygga in det i sitt dagliga arbete. Inom domstolsväsendet kan det inte längre vara frivilligt att genomgå kompetensutvecklande utbildningar som syftar till att öka kunskaper om diskriminering, det måste bli obligatorisk kunskap. Utbildningen till polis bör omformas till en högskoleutbildning med större fokus på vad som orsakar brott och bemötande. Rekryteringen till polisutbildningen måste ses över, polisskolorna måste bli bättre på att tillvarata olika former av kompetenser och bredda synen på vad som är en lämplig polis. Alla som arbetar inom rättsväsendet ska genomgå utbildning i barns rättigheter.

- Fi ska verka för att alla verksamma inom rättsväsendet ska genomgå en obligatorisk utbildning med könsmakts-, antirasistiskt och hbtq-perspektiv samt att kurser inom dessa områden blir obligatoriska på alla juristutbildningar.

- Fi ska verka för att positiv särbehandling kan användas som ett verktyg för att uppnå bättre representativitet i rättsväsendet.

- Fi ska verka för att polisutbildningen omfattar ett könsmakts-, antirasistiskt, och normkritiskt perspektiv som tillsammans ska säkra en kompetenshöjning. Utbildning måste även innehålla kunskap om bemötandet av brottsdrabbade.

- Fi ska verka för att polisutbildningen görs om till en högskoleutbildning.

- Fi ska verka för att polisen inför ett avrapporteringssystem vid identitetskontroller och visiteringar.

- Fi ska verka för att det inrättas en från polisväsendet helt fristående organisation för utredning av brott där poliser är misstänkta gärningsmän.

- Fi ska verka för att barns rättigheter tas bättre till vara i rättsprocesser och att verksamma inom rättsväsendet utbildas i frågor om barns rättigheter.

- Fi ska verka för att alla som utreder brott mot barn ska ha särskild utbildning i att prata med barn. Specialistkompetens om barn, exempelvis vad gäller samtalsmetodik och psykologiska reaktioner på övergrepp, bör samlas på ett och samma ställe.

- Fi ska verka för att hatbrott samlas under en särskild enhet inom polisen, i första hand i storstäderna. Fi ska verka för att även transpersoner och personer som inte passar in i normen om vad som anses vara manligt eller kvinnligt ska inkluderas i definitionen av vad som utgör ett hatbrott.

- Fi ska verka för att pengar avsätts till organisationer för att driva informativt arbete när det gäller hatbrott och diskriminering av homo- och bisexuella, transpersoner samt rasifierade grupper i samhället.

- Fi ska verka för att det tillförs medel till brottsofferjourer av och för de strukturellt mest utsatta för hatbrott.

- Fi ska verka för att Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att införa ett särskilt tortyrbrott i den nationella lagstiftningen.

- Fi ska verka för att en utredning tillsätts för att hitta andra lösningar än fängelse och inlåsning. Utredningen bör ta avstamp i forskning kring vad som förhindrar brott och återfall i brott samt titta internationellt på hantering av personer som begått brott.

- Fi ska verka för att öka insynen i låsta institutioner för att kunna synliggöra missförhållanden.

Interneträtt

Genom internet kommunicerar vi, uttrycker vi oss och får information. Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, som måste värnas i ett allt mer internetbaserat samhälle.

Historien visar att staters försök att begränsa och kontrollera informationsfriheten i synnerhet riktas mot och drabbar marginaliserade grupper. Resursstarka eliter tillåts friheter medan kvinnor, etniska minoriteter och hbtq- personer förföljs, bevakas och stämplas som motståndare. Det är viktigt att se att kontrollsamhället också har en maktdimension, och att övervakning, normering och en patriarkal maktordning alltid går hand i hand. Att kvinnor för hundra år sedan uteslöts från högre utbildning är en del av samma process som i dag vill begränsa ett fritt kulturliv till en bemedlad elit.

Att öppna och läsa andras brev utan lov är ett allvarligt brott i Sverige. Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, som är svensk lag sedan 1995, fastslår att alla har rätt till skydd för sin korrespondens. Inskränkningar av denna rättighet är enbart tillåtna om det är nödvändigt med hänsyn bland annat till nationell säkerhet. Konventionen innebär också att den som anser sig ha fått sina fri- och rättigheter kränkta ska kunna få en effektiv prövning inför en nationell myndighet.

Såsom FRA-lagen idag är formulerad uppfyller den inte de krav som ställs i Europakonventionen, eftersom den tillåter en alltför omfattande övervakning på alldeles för vaga grunder. FRA-lagen innebär att Försvarets radioanstalt (FRA), som lyder direkt under regeringen, ges möjlighet att massövervaka all trafik i kabel. All trafik, som telefonsamtal, sms, e-post och chattinlägg registreras och genomsöks i proaktivt syfte, för eventuell misstanke om grov kriminalitet, terrorism och kontaktmönster. FRA-lagen och det kommande teledatalagringsdirektivet kränker vår personliga integritet och är allvarliga hot mot en demokratisk utveckling. Innehållsdata och trafikdata (kontaktinformation) är så kallad skyddsvärd information enligt Europakonventionen.

Industrin kring distribution av kultur i olika former har fått stort inflytande över rättsväsendets bedömning av vad som ska anses vara ett allvarligt brott. EU:s Infrastrukturdirektiv innehåller en rad direktiv och lagar inom telekomområdet (Telekompaketet) som bl.a. innebär det orimliga faktum att distributörer med hjälp av lagen kan utkräva personinformation från internetoperatörer om personer som de tror har brutit mot upphovsrätten, och därefter stänga av dem från internet utan beslut i domstol.

Den tekniska utvecklingen har förändrat förutsättningarna för vissa branscher och samtidigt skapat nya möjligheter. Vi måste bejaka de möjligheter som ny teknik ger för icke-kommersiell fildelning, för att motverka censur och monopol från distributionsföretag.

Det är hög tid att diskussionen kring integritet på internet, tar mänskliga fri- och rättigheter på allvar. Integritet handlar inte bara om rätt till kommunikation, det handlar också om rätten att slippa utsättas för sexism, rasism, homofobi och brott som stalkning, pedofili och barnporr. Först då har vi ett liv både fritt från våld och hot och även friheten att kunna uttrycka oss och kommunicera utan obefogade repressalier. Samma lagar och regler som i samhället i övrigt, ska gälla även på internet.

- Fi ska verka för att FRA-lagen rivs upp och skrivs om. En proaktiv militär signalspaning mot civila inhemska medborgare, måste således upphöra.

- Fi ska verka för att masslagring av personinformation i proaktivt syfte, enligt teledatalagringsdirektivet inte införs.

- Fi ska verka för att Sverige slutar sälja och handla med insamlad information om individer. Information ska endast delas då det finns en konkret brottsmisstanke och mellan polisiära myndigheter i demokratiska stater.

- Fi ska verka för att Ipred-lagen rivs upp. Rätten att ta del av privatinformation och vidta polisiära åtgärder ska, för att säkerställa rättssäkerheten i samhället, vara förbehållet polisen.

- Fi ska verka för att all icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridande av kultur ska vara lagligt. Upphovsmän som vill hävda sin lagstadgade upphovsrätt och rätt till ekonomisk ersättning, bör ta ett större ansvar för att bilda gemensamma lättanvända lösningar till ersättningssystem. Tekniska lösningar till exempel i form av digitala bibliotek kan kombineras med ersättningssystem till upphovspersonerna.

- Fi ska verka för att det inte ska gå att stänga av människor från internet.

- Fi ska verka för att lagar kring integritet på internet behandlar såväl individers rätt till skyddad korrespondens som rätt till skydd från övergrepp på internet.

- Fi ska verka för att internationella handelsavtal mellan stater ska ha full parlamentarisk insyn. Särskilt när de ska leda till juridiskt bindande åtgärder och lagändringar.

Läs mer ur Feministiskt Initiativs partiprogram