Socialtjänstens och kvinno- och tjejjourernas roller

En stark kvinnorörelse har sedan 1970-talet svarat på samhällets bristande stöd till brottsoffren med utveckling av skyddade boenden, stöd och kamp för förbättrade lagar och praxis. Länge var all denna verksamhet helt ideell och samhället såg våldet som en privatsak. Jourerna är ännu beroende av ideella krafter och tillfälliga projektmedel, men har idag ett starkare offentligt stöd och har genomgått en professionaliseringsprocess. Tjejjourer har funnits sedan mitten av 1990-talet och erbjuder oftast inte skyddat boende, men däremot stödsamtal – via mejl, chatt, telefon och personliga möten – samt arbetar ofta förebyggande med workshops, sommarläger, skolinformation och samtalsgrupper. De senaste åren har vi även sett en framväxt av killjourer och ungdomsjourer för alla kön och könsuttryck.

Kvinnojourerna har som opinionsbildare spelat en avgörande roll i kampen för att få våld i nära relationer etablerat som ett samhällsproblem som det krävs gemensamma krafter för att möta, och räddat många enskildas liv. Inte minst har de jourer som har beredskap och kompetens att skydda kvinnor utsatta för våld i namn av heder en avgörande roll för brottsoffren. Dessa kvinnor utsätts för ett kollektivt hot, kan ha svårare att få stöd av myndigheter, samtidigt utsättas för rasism och ha få alternativa möjligheter till skydd (se vidare G.4). Att kvinnojourerna inte är myndigheter och att personal och ideella inte har anmälningsplikt är en viktig förutsättning för etablerandet av förtroendefulla relationer med de stödsökande, och därmed för kvaliteten. Stödet behöver dock bli mer långsiktigt, då många efter den akuta fasen återvänder till en våldsam relation eller till sin familj. Socialtjänstens stöd behöver på flera sätt bli mer utvecklat, långsiktigt och heltäckande. Trycket på kvinnojourerna har ökat dramatiskt de senaste åren. Mer än hälften av alla kvinnor som söker skydd nekas på grund av platsbrist.

- Fi ska verka för att alla kvinnojourer, tjejjourer, killjourer och ungdomsjourer som uppfyller socialstyrelsens kvalitetskriterier garanteras statligt ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyra och andra löpande kostnader samt lön för minst 2-3 heltidsanställda (beroende på omfattning av verksamhet). Särskilt skyddade boenden behöver ges stöd att expandera.

- Fi ska verka för att personal och alla ideellt verksamma vid jourerna har tillgång till handledning av professionella med adekvat högskoleutbildning.

- Fi ska verka för att socionomutbildningen ska lägga större tonvikt på kunskap om kvinnofrid, våld i nära relationer, inklusive samkönade sådana, våld i hederns namn samt om bemötande, skydd och stöd till våldsutsatta. Att fortbildning ges till de socionomer och andra som arbetar inom området, men har bristande kunskap.

- Fi ska verka för att kommuner tvingas erbjuda tillgång till skyddade boenden i hemkommunen eller annan kommun. Denna skyldighet är redan lagstadgad, men uppfylls inte, varför sanktioner bör övervägas.

Läs mer ur Feministiskt Initiativs partiprogram