Människor i utveckling

Vi lever i en värld där människans möjligheter aldrig varit större. En värld som förändras snabbt och där förändringar ställer nya krav.

Sverige ska vara ett jämställt land där varje människa har chans att förbättra sin situation och den sociala rörligheten är hög. En människas bakgrund ska betyda mindre, och hennes förmåga, ambition och livsdrömmar ska betyda mer.

Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Utbildningssystemet ska ha höga förväntningar och prioritera kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande. Bildningstraditionen ska hållas levande och kulturens frihet värnas.

Social rörlighet

Ingen människa ska vara fången i de villkor han eller hon föddes in i. En socialliberal huvuduppgift är att sträva efter jämlikhet i livschanser. Den sociala rörligheten ska underlättas.

Även i dagens Sverige lever människor i maktlöshet, men orsakerna varierar. Otillräcklig skolgång eller bristande integration är förklaringen för en del. För andra växer maktlösheten när det egna jobbet försvinner. Bristande tillgänglighet skapar ofrihet för den som lever med en funktionsnedsättning. Fördomar och könsrelaterat förtryck håller människor kvar i maktlöshet. Med uttrycket ”det glömda Sverige” vill socialliberaler rikta ljuset på de människor som själva har svårt att göra sina röster hörda.

En dynamisk ekonomi, trygga uppväxtvillkor, en skola med höga kunskapsmål, en välfungerande arbetsmarknad och starka sociala trygghetssystem är några förutsättningar för att varje människa ska kunna utveckla sin potential. Att motverka fördomar, grupptryck och intolerans är centralt för att öka jämlikheten. Att öka friheten för de människor som för tillfället lever i ”det glömda Sverige” är en oskiljaktig del av det socialliberala uppdraget.

Kunskap är makt

Kunskap är en enskild människas viktigaste redskap för att växa. Utbildning bryter barriärer och öppnar nya vägar.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. En kunskapsnation byggs från grunden av många kunniga individer med höga ambitioner. Synen på kunskap och bildning måste uppvärderas och Sverige ska sträva efter ett utbildningsväsende i världsklass.

Sverige har en stark bildningstradition som måste hållas levande. Bildning och kunskap stärker den enskildes egenmakt och förmåga att orientera sig och fatta egna självständiga beslut. Därför värnar liberaler bildningstanken, främjar bildningsresor och stödjer den fria folkbildningen.

En likvärdig skola är en förutsättning för att alla elever ska få samma möjligheter. I det svenska skolsystemet ska alla kunna utvecklas efter sina förutsättningar och de som har störst behov ska få mest stöd.

Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och ges hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Lusten att lära ska uppmuntras. Kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande ska genomsyra skolan.

En framgångsrik skola förutsätter att läraryrket har hög status och ett tydligt pedagogiskt ledarskap. De mest lämpade ska attraheras av läraryrket och få goda förutsättningar för sitt arbete.

Lärande lek i förskolan

Förskolan ska ta tillvara barns naturliga lust att lära och ge en trygg och säker omsorg. Verksamheten ska ledas av legitimerade förskollärare och genom en blandning av lek och pedagogik utvecklas barn och lär sig om världen. En ambition ska vara att de flesta barnen kan läsandets grunder när de lämnar förskolan.

Förskolan har en avgörande roll för att lägga grunden för ett barns utveckling. Därför ska alla barn erbjudas plats i förskolan från ett års ålder. Om kommunen inte klarar detta åtagande ska familjen ha rätt till ersättning. Den allmänna förskolan ska successivt byggas ut.

Förskolan är till för barnen. Alla barn, även barn till arbetslösa och föräldralediga, ska därför ha möjlighet att delta i förskolans heldagsverksamhet. Barn till utrikesfödda stimuleras i sin språkutveckling och klarar i större utsträckning grundskolan genom att delta i förskolan.

För att ge alla barn lika förutsättningar ska förskolan arbeta aktivt med genusfrågor. Fler män ska lockas till förskolläraryrket.

Den öppna förskolan har en viktig roll för de barn som inte går i förskola. De barn som deltar i öppen förskola ska mötas av pedagogiskt utbildad personal.

Barnomsorg ska erbjudas på obekväm arbetstid till de familjer som behöver det på grund av sitt arbete och sin familjesituation.

En skola för kunskap

Kunskap är skolans huvuduppdrag. Varje människa har en naturlig lust att lära sig. Skolans uppgift är att stimulera och utveckla denna egenskap. Förutsättningar för lärande är tydliga kunskapskrav, tidiga insatser så att ingen kommer efter, trygga klassrum och studiero.

Skolan ska vara likvärdig. En skola med jämn och hög kvalitet är den absolut viktigaste faktorn för att skapa jämlika livschanser och öka den sociala rörligheten. Detta är särskilt betydelsefullt för elever som fått en svår start i livet eller kommer från hem utan studietradition. Särskilt pojkars studieresultat behöver höjas. Resurser ska fördelas till skolorna utifrån socioekonomiska faktorer.

Varje förälder har ett ansvar att utifrån sina förutsättningar stödja sitt barn. Varje elev har också ett eget ansvar för sina studier.

Utbildningssystemet ska inte vara värderingsfritt. Skolan ska aktivt verka för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Genom hela utbildningssystemet behövs aktivt genusarbete för att flickor och pojkar ska möta likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser.

Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid. Tidiga betyg och kontinuerliga kunskapsmätningar hjälper eleven, läraren och föräldrarna att få överblick över hur eleven utvecklas i sina studier.

Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor. Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt.

Kvaliteten och valfriheten ska värnas. En förutsättning för att fristående förskolor och skolor ska få tillstånd är att de drivs av seriösa och långsiktiga ägare och att de uppfyller kvalitetskraven. Skolor, såväl kommunala som fristående, som inte klarar kvalitetskraven ska stängas. För att underlätta skolvalet behövs tydlig information om skolornas kvalitet.

Skolan ska vara icke-konfessionell. Undervisningen och andra för eleverna gemensamma aktiviteter ska vara öppen för alla och fri från förkunnande, också i friskolor som har en konfessionell inriktning. Den friskola som inte efterlever detta ska förlora sitt tillstånd.

För att tillvarata barns lust att lära ska skolstarten ske vid sex års ålder. Den obligatoriska grundskolan ska vara tio år och indelad i tre stadier.

Elevernas rätt till lärarledd undervisning ska stärkas genom ökat antal lektioner per läsår. Lovskolor ska ordnas för elever som inte ännu nått kunskapsmålen. Skolan ska också ge möjlighet till läxhjälp. Även fritidshemmen ska i ökad utsträckning stödja skolarbetet.

Skolan ska erbjuda stimulans och utvecklingsmöjligheter också för elever som är särbegåvade eller högpresterande i något ämne. Möjlighet ska finnas för elever att gå före i undervisningen eller att läsa i elitklasser.

För att öka elevens valfrihet och motverka bostadssegregationens effekter ska rätten till skolskjuts eller annan transport till skolor utanför det egna bostadsområdet förstärkas.

Alla elever har rätt till stöd och utmaningar oavsett individuella förutsättningar. Specialpedagogiskt stöd och tillgång till speciallärare är av största betydelse. Mer insatser ska inriktas på de tidiga skolåren.

Skolan ska vara tillgänglig för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. För elever som använder teckenspråk eller behöver hörselanpassad studiemiljö ska skolgång i anpassad skolform ska vara en valmöjlighet. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska i särskolan erbjudas en trygg studiegång, som bygger på specialistkunskap och där utbildning ges utifrån varje individs egna förutsättningar.

I skolor i områden som präglas av låga skolresultat, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet är utmaningarna stora. Det behöver därför bli mer attraktivt för lärare att söka sig till sådana skolor, till exempel genom bättre löne- eller anställningsvillkor.

Den elev som är nyanländ till Sverige ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till elevens förkunskaper. Introduktionsklasser ska finnas på många skolor, också i områden som inte präglas av utanförskap. En nyanländ elev ska tidigt få hjälp och tid att lära sig svenska och även andra särskilda insatser kan behövas initialt, men eleven bör tidigt ges möjlighet att delta i ordinarie undervisning.

Elever med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper i modersmålet.

Språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld. Redan i grundskolans årskurs ett bör eleverna börja läsa engelska och eleverna ska uppmuntras att läsa fler främmande språk. Fler världsspråk ska kunna studeras i skolan. Gymnasieelevers möjlighet att studera utomlands ska öka.

Ungdomar har olika mål, ambitioner och förhoppningar. Gymnasieskolan ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, och alla ska oavsett studieval kunna välja att läsa in högskolebehörighet. Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet. Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke. Avhoppen från gymnasieskolan måste minska.

Elever som saknar gymnasiebehörighet ska ha möjlighet att läsa enstaka och yrkesinriktade gymnasiekurser. Studietidens längd ska vara flexibel och utbildningen ska vara anpassad till arbetsmarknaden. Efter fullföljd utbildning ska yrkeskunskapsbevis utdelas.

Gymnasieskolan ska avslutas med en yrkes- eller studentexamen. Utbildningar som leder till högskolebehörighet ska avslutas med examensprov.

Vuxna i skolan ansvarar för att ingripa mot mobbning. Skolan måste arbeta målmedvetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Elevhälsan ska ha kompetens inom både fysisk och psykisk hälsa.

För att eleverna ska få trygghet och studiero ska lärare och andra elever mötas av respekt. Om en elev stör undervisningen eller har ogiltig frånvaro ska det uppmärksammas direkt av skolan.

Elever behöver god information inför studie- och yrkesval. Oavsett bakgrund ska eleverna kunna överblicka vilka möjligheter deras val ger.

Stärk lärarrollen

Lärarens roll är central för elevers framgång i skolan. Det som händer i klassrummet är avgörande för hur mycket en elev lär sig. Läraryrkets status ska höjas och lärarna avlastas administration så att de kan koncentrera sig på undervisningen.

Det ska löna sig att vara en skicklig pedagog. För det behövs ökad lönespridning och bättre karriärmöjligheter så att duktiga lärare vill stanna och utvecklas i yrket. Lektorstjänster och andra särskilt kvalificerade tjänster ska finnas.

Läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av en lärarlegitimation. Lärarutbildningarna och lärarnas fortbildningsmöjligheter ska fortsatt stärkas. Fokus ska vara på ämneskunskaper och pedagogisk förmåga.

Det ska finnas flera vägar till lärarlegitimation. Personer med dokumenterad ämnes- eller yrkeskunskap ska kunna läsa in kompletterande pedagogisk utbildning. Personer med forskarutbildning ska kunna tillgodoräkna sig såväl ämneskompetens som undervisningserfarenhet.

I en välfungerande skola finns en tydlig ledare. Rektor ska fokusera på det pedagogiska ledarskapet.

Det livslånga lärandet

På en alltmer rörlig och krävande arbetsmarknad ställs krav på vidareutbildning och omskolning i en allt högre takt. Därför ska individen ha goda möjligheter att förnya sin kompetens under hela arbetslivet.

Den som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ska ha rätt att när som helst komplettera sina kunskaper genom vuxenutbildning. Särskilt viktigt är det att arbetslösa ges goda förutsättningar att höja sin kompetens.

Individen måste ges större möjlighet att senare i livet välja ny inriktning, förnya sina kunskaper och likaså förbättra resultat på tidigare utbildningar även om man erhållit godkända betyg från dem. Detta åstadkoms genom en väl fungerande och flexibel kommunal vuxenutbildning samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.

Anställda ska kunna gå ner i lön och arbetstid för att kompetensutveckla sig på deltid. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

Det ska finnas incitament för den enskilde att själv satsa på kompetensutveckling. Fortbildning som ökar möjligheterna på arbetsmarknaden ska uppmuntras.

Folkbildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället. För att möta olika människors behov ska utbildningsmöjligheter som skapas av offentliga och privata aktörer kompletteras med goda villkor för den fristående folkbildningen.

Högre utbildning och forskning

Högre utbildning och forskning bidrar till individens utveckling och kritiska tänkande, samtidigt som den bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling. Ytterst är både utbildning och forskning uttryck för människans kunskapssökande och längtan efter att förstå mer om sig själv och om sin omvärld.

De akademiska lärosätenas oberoende ska värnas. Fler statliga högskolor och universitet bör överföras i stiftelseform. Svensk högre utbildning ska konkurrera på den internationella utbildningsmarknaden och kännetecknas av hög internationalisering. Utländska toppuniversitet ska uppmuntras att etablera filialer i Sverige. Jämställdhet mellan könen ska genomsyra verksamheten inom såväl högre utbildning som forskning.

Individen ska alltid ha goda möjligheter till utbildning. Högre utbildning av god kvalitet ska finnas tillgänglig i hela landet. Studentinflytandet ska värnas.

All högre utbildning ska vara forskningsanknuten. Statens roll är att finansiera utbildningen, att fastställa mål för den och att utvärdera dess kvalitet. Varje högskola bestämmer själv, utifrån kvalitetskraven, vilka utbildningar som erbjuds och hur utbildningen bedrivs.

Hög akademisk kvalitet och stor efterfrågan på utbildningen ska leda till ökade resurser för högskolan. Låg kvalitet på en utbildning ska kunna leda till att utbildningen stoppas. Treterminssystem och intensivkurser är viktiga för att möjliggöra att utbildningen kan fullföljas snabbare.

Studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund att studera på akademisk nivå. Studiemedelssystemet ska förändras för att stimulera studenter att tillgodogöra sig en examen med normal eller högre studietakt, exempelvis genom införandet av en examensbonus. Åldersgränserna i studiemedelssystemet bör successivt höjas i takt med att vi arbetar längre.

För att Sverige ska vara en framgångsrik kunskapsnation i en internationaliserad värld behövs konkurrenskraftiga och långsiktiga villkor för forskning och utveckling, både i akademin och i näringslivet. Fortsatt höga statliga forskningsanslag är nödvändiga.

Forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet. Kvalitet handlar inte bara om kortsiktiga resultat, utan även om att ta risker och ifrågasätta invanda frågeställningar.

Det behövs goda villkor för doktorander och forskare, ökad samverkan mellan högskola och näringsliv och bättre villkor för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Avdragsrätt ska finnas för privatpersoners gåvor till forskning. Internationella forskningssamarbeten, exempelvis inom EU, möjliggör kraftsamling som enskilda länder inte kan åstadkomma.

Kultur och medier

Tankens och ordets frihet är grunden i liberal kulturpolitik. Den liberala kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning.

Ett öppet samhälle behöver litteratur, konst och andra kulturella uttryck som provocerar och utmanar. Den konstnärliga friheten ska värnas.

Utgångspunkten för kulturpolitiken är kulturens betydelse för att vidga rummet för tanken, reflektionen och fantasin. Kulturens ekonomiska och samhälleliga betydelse ska erkännas, men kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål.

Kulturpolitiken ska sträva efter kvalitet. Vad som är kvalitet definieras av professionen. Konstnärligt skapande av hög kvalitet ska ha goda villkor. Sverige ska erbjuda attraktiva förutsättningar för etablering och upprätthållande av konstnärliga miljöer på hög internationell nivå.

Det offentliga ska på alla nivåer gynna mångfalden av kulturuttryck, öka kulturens tillgänglighet för hela befolkningen och skapa ekonomiska förutsättningar även för sådan kultur som är av hög kvalitet utan att vara kommersiellt lönsam.

Mångfalden i kulturlivet ska öka genom att fler kulturinstitutioner görs självständiga från staten. Fler stiftelser för kulturfinansiering ska skapas. Privat finansiering ska stimuleras genom ökad avdragsrätt för gåvor och gynnsamma skattevillkor för kultursponsring. Offentlig finansiering ska ske i former som garanterar kulturlivets oberoende gentemot politisk detaljstyrning.

Biblioteken har en central roll för att alla ska ha kostnadsfri tillgång till litteratur och annan kultur samt för att uppmuntra till läsning.

Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv, traditioner, dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag. Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer. Museernas roll som bildningsinstitutioner och deras forskningsanknytning ska stärkas. Statliga museer ska ha fri entré.

Den nya tekniken ökar tillgängligheten till kultur. Kulturskaparnas rätt att bestämma över sina verk är en förutsättning för kulturens frihet. Upphovsrätten måste dock anpassas till ny teknik och nya distributionsformer. Digitala allmänningar ska underlättas och formerna för att avstå rättigheterna till verk förenklas. Skyddstiderna för olika kulturformer bör bli mer enhetliga och skyddstiden för verk av avlidna bli kortare.

Sverige ska vara ett föredöme på området kultur av och för barn och ungdomar. Kultur ska ta större plats i skolan, och kvaliteten i musik- och kulturskolan ska säkras genom skapandet av ett nationellt kunskapscentrum.

Läsandet ska vara högt prioriterat i skolans alla stadier. Genom att läsa och skriva utvecklar eleven sitt språk och tänkande. Utbildade bibliotekarier ska ansvara för skolbiblioteken. En litterär kanon bör tas fram för skolan. Alla ska i skolan få läsa svenska och internationella skönlitterära klassiker.

Amatörkulturen ger möjligheter för enskild utveckling, stärker det civila samhället och kan bli en brygga över till professionellt kulturutövande. Det offentliga stödet för en levande amatörkultur kan fördelas via amatörkulturorganisationerna men också via folkbildningens strukturer.

Sverige ska öka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet. Attraktiva förutsättningar för etablering och upprätthållande av konstnärliga miljöer på hög internationell nivå ska skapas. Sverige ska verka internationellt för den konstnärliga friheten, och erbjuda fristäder för förföljda kulturskapare.

Insatser måste göras för att öka jämställdheten inom kulturen.

Mediernas oberoende måste värnas. Tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen har en unik och stark reglering i Sverige och denna måste fortsatt försvaras inom ramen för det europeiska samarbetet. Åtal mot ansvariga utgivare ska behandlas i respektive lands nationella rättsinstans. Sverige ska även vara en glasklar röst för stärkt yttrande-, tryck- och pressfrihet internationellt.

Reklamskatten ska avskaffas och en bortre tidsgräns för det nuvarande presstödet slås fast. En fristående fond ska inrättas för att stödja granskande journalistik.

Public service-medierna blir allt viktigare för det gemensamma samtalet i samhälleliga och kulturella frågor. Public service ska fortsatt ha ett brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans. Bevakningen av vår omvärld, framför allt Europa, ska utvecklas. Tv-licensen i dess nuvarande form ska avskaffas. Finansieringen av public service-medierna ska slå vakt om bolagens oberoende.

Jämställdhet

Det liberala jämställdhetsuppdraget tar sikte på kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt. Det handlar om att frigöra individen genom att bekämpa den bristande jämställdheten och de värderingar som ligger bakom.

Sverige är inte ett jämställt land. Patriarkala maktstrukturer begränsar individens frihet och möjlighet att delta fullt ut i samhället. Insikten att denna ofrihet särskilt drabbar kvinnor och att dessa maktstrukturer måste brytas gör Folkpartiet liberalerna till ett feministiskt parti.

Den bristande jämställdheten är en fråga för såväl kvinnor som män. Därför måste jämställdhetsarbetet tydligt involvera pojkar och män.

Barn, ungdomar och unga vuxna har rätt till en uppväxt där de fritt kan utveckla sin personlighet utan att begränsas av könsbundna krav och förväntningar på livs-, studie- och yrkesval. Därför ska förskolan, skolan och högskolan arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor, genusfrågor och normkritik såväl i undervisningen och vägledningen som i skolmiljön.

Jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer produceras. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla relevanta offentliga beslut. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig, arbeta, göra karriär och forma samhället. Det förutsätter jämställda villkor inom alla områden, såväl politiska, kulturella, sociala som ekonomiska.

Förbudet mot könsdiskriminering ska upprätthållas på alla samhällsområden.

Jämställdhet förutsätter delat ansvar för hem och barn. Välfärdstjänster som barn- och äldreomsorg är centrala för att både kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. Möjligheten att köpa hushållstjänster underlättar för både kvinnor och män att förena arbete med ansvar för hem och barn.

Skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska och på sikt upphöra. Arbetsgivare i offentligt finansierad verksamhet ska vara förebilder i att motverka ofrivillig deltid, som särskilt drabbar kvinnor, och förbättra möjligheterna till lönekarriär i kvalificerade kvinnodominerade yrken som lärare och sjuksköterskor.

Bristen på kvinnor i näringslivets högsta positioner är ett betydande maktproblem som inte kan accepteras. Det offentliga har ett ansvar att verka för jämställd tillgång till makt och ska särskilt visa vägen genom jämställd karriärutveckling och rekrytering till myndigheter och offentligt ägda bolag.

Att öka kvinnors företagande är en prioritet. Mångfald inom välfärdssektorn är en viktig jämställdhetsfråga, eftersom möjligheterna att byta arbetsgivare, göra karriär och starta eget då blir mer likvärdiga.

I ett jämställt samhälle måste det vara möjligt att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller företagande. Föräldraförsäkringen ska tydligare stimulera vårdnadshavare att dela på föräldraledigheten genom en jämställdhetsbonus och ytterligare en öronmärkt månad åt vardera föräldern. Vårdnadsbidraget ska avskaffas.

Mäns våld och förtryck mot kvinnor är det mest extrema uttrycket för kvinnors utsatthet och har sin grund i synen på kön, makt och sexualitet. Alla former av våld i relationer och könsrelaterat våld ska förebyggas.

Brott ska aldrig relativiseras med hänsyn till patriarkala traditioner eller hedersbegrepp. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt hot mot individers frihet och en jämställdhetsfråga som berör både kvinnor och män.

Religiös särlagstiftning inom familjerätten står i motsats till jämställdhet och kvinnors frigörelse, och ska inte tillåtas i Sverige.

Likabehandling

Alla ska ha samma möjlighet att nå sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Den som drabbas av diskriminering ska kunna få hjälp att få upprättelse och det ska kosta att diskriminera.

Alla ska ha samma rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv. Inga lagar får missgynna personer med avseende på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Sverige ska vara ett öppet och tolerant land. Fördomar och diskriminering ska bekämpas. Det behövs ett målmedvetet arbete för att motverka diskriminering inom samhällsområden såsom arbetsmarknad, utbildning och hälso- och sjukvård.

Liberaler verkar för ett öppet samhällsklimat där ingen känner sig tvungen att dölja sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck, och där ingen förutsätts vara heterosexuell så länge inget annat sägs. Det allmänna har ett särskilt ansvar att se till att skola, vård, äldreomsorg och annan service ges på jämlika villkor.

Sverige ska verka i EU och internationellt för hbt-personers rättigheter som en del av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringsskyddet på EU-nivå ska stärkas. Rättsakter inom ramen för EU-samarbetet ska erkänna den samkönade familjen fullt ut.

Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas. Skolan ska ge alla elever kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil. Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.

Sametingets roll som förvaltningsmyndighet ska tydligt skiljas från rollen som folkvalt organ för samer. Samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas. En nordisk samekonvention ska upprättas.

Barn och ungdomar har rätt att respekteras som individer och i takt med åldern få ta ett ökande ansvar för sin egen tillvaro. För att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter ska FN:s barnkonvention införlivas i svensk lag.

Äldres rätt till självbestämmande ska hävdas och alla tendenser till åldersfördomar bekämpas. Förbudet mot åldersdiskriminering ska upprätthållas.

Sverige ska vara ett tillgängligt land. Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig. Systematisk tillsyn behövs för att få bort lätt avhjälpta hinder. Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.

Läs mer ur Folkpartiets partiprogram