De moderna kristdemokratiska partierna har vissa rötter i 1800- och det tidiga 1900-talets kristligt- sociala partier såsom tyska Zentrum, italienska Partito Popolare och det holländska anti-revolutionära partiet. Dessa partier, inte minst i Syd- och Centraleuropa, ofta inspirerade av den katolska socialläran, var icke-socialistiska reformistiska partier med brett väljarstöd ur alla samhällsklasser, ofta med stöd från den kristligt-sociala fackföreningsrörelsen. Värdeorienteringen, värnandet om familjen, rätten till fria skolor och stöd för småföretagan- det är, tillsammans med en medvetet social välfärdspolitik, drag som dagens partier ärvt från denna tid. Emellertid var dessa partier ofta konfessionella till sin karaktär, i så motto att katoliker röstade på ett parti, protestanter på ett annat. Under mellankrigstiden försökte dessa partier i det längsta bjuda motstånd mot kommunism, fascism och nazism. Åtskilliga kristligt-sociala politiker arresterades eller drevs i landsflykt.