Europeiska unionen (EU)

Människors gemensamma angelägenheter avgörs på en mängd olika nivåer i samhället. Det är mänsklighetens gemensamma erfarenhet av det sena 1900-talet, att alltfler sådana angelägenheter måste lösas genom internationellt samarbete. Den enskilde medborgarens problem och möjligheter är i allt större utsträckning ett resultat av internationella sammanhang.

Det är denna koppling till den enskilda människans verklighet, som gör den europeiska unionen nödvändig. EU är en strävan att på över- och mellanstatlig nivå skapa det medborgarskap – ett demokratiskt ansvarstagande – som är nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där unionen är öppen för medborgarnas kontroll, och där medborgarnas trygghet och välstånd skyddas av unionen.

EU får aldrig bli enbart en intressegemenskap. Unionens folk förenas också av gemensamma värden som grundar sig i vårt gemensamma arv från den judisk-kristna traditionen och humanismen. Här ligger ett starkt och livskraftigt arv, som EU-länderna har att förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap, förutom dessa grundläggande traditioner, också på övertygelsen om det demokratiska systemet och de mänskliga rättigheterna. Till detta kommer den sociala marknadsekonomin. Denna värdegemenskap bör EU söka att stärka, utan att för den skull resa murar mot omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer till omvärlden präglas av respekt och kulturell dialog.

Det yttersta målet för EU är att vara garant för fred, säkerhet och dialog mellan de europeiska folken. Principen bör vara att unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter samt bygger på den sociala marknadsekonomin.

I kristdemokratin är övertygelsen om alla människors lika värde grunden för relationerna med andra folk. Europeisk säkerhet skapas genom gränsöverskridande samarbete och solidaritet. EU måste också ha en samordnad förmåga att självständigt hantera kriser av militär eller civil natur inom eller invid unionens gränser. Varje medlemsstat måste självständigt få ta ställning till deltagande i ett eventuellt gemensamt territorialförsvar.

Det följer av engagemanget för internationell gemenskap att Europa ska vara öppet mot omvärlden. EU har ett ansvar att bidra till rättvisa globala spelregler, som kan ge alla länder möjlighet till en hållbar utveckling. Det handlar om en förlängning av den kristdemokratiska idén om samhällsgemenskap. Genom en sammanhållen politik inom utvecklingsbistånd, handelspolitik och utrikespolitik kan EU bidra till detta. Handels- och jordbrukspolitiken måste göras förenliga med internationell solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att vara öppen för de människor som söker skydd från förtryck och våld. En gemensam asylpolitik är önskvärd för att dela ansvaret mellan EU:s länder.

På det ekonomiska området kan EU bidra till välståndets uppbyggnad genom att utveckla och förbättra den inre marknaden. Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen, genom att bryta upp slutna marknader och monopol, och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så vis kan EU skapa bättre möjligheter för enskilt företagande, och därigenom för människor att genom eget arbete skapa sig ekonomisk trygghet.

EU ska vara en social och ekologisk marknadsekonomi. Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat den europeiska modellen, som förenar individuell frihet med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de tendenser till ökade klyftor som kommer med nya strukturförändringar. Bäst görs detta genom att EU-länderna skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk ekonomisk utveckling i alla regioner.

Full sysselsättning i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörsvänlig och flexibel ekonomi, som gynnar det personliga initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att själv välja utformningen av sin ekonomiska politik. EU-länderna måste gemensamt tillhandahålla goda förutsättningar för kunskapsbaserade framtidsföretag. Europeisk lagstiftning måste tillgodose stabila och gynnsamma spelregler för gränsöverskridande informationsteknologi.

EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden. Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrenskraften och den ekonomiska dynamiken. För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken. Därför inleddes det europeiska valutasamarbetet EMU. För att Sverige fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska samarbetet samt påverka och ha inflytande på hela EU-samarbetet, men också solidariskt dela ansvaret, bör Sverige vara medlem i EMU.

Det är önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regioner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen. Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant för biologisk mångfald, god djurhållning och ekologiskt framställda livsmedel.

Då miljöproblemen är gränsöverskridande till sin natur är EU i många fall den mest lämpliga nivån för att lösa miljöproblemen i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen måste vara förankrad och få en tydlig tillämpning i EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politikområden. Försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar, bör vara centrala i miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en grön skatteväxling sker inom samtliga EU-länder. Miljöpolitiken måste vara så flexibel att varje land och region kan anpassa åtgärder efter sina unika förhållanden. På global nivå måste EU verka för en lösning av klimatproblemet. Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna fastställas genom majoritetsbeslut inom EU.

Det krävs en ökad samordning av energipolitiken på EU-nivå. EU-länderna måste samarbeta för att möta de utmaningar som globala klimatförändringar medför. Även försörjningstryggheten utgör en gränsöverskridande utmaning. Gemensamma åtgärder för bättre energihushållning krävs. En stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring bör finnas. Detta innebär att det är upp till den som är minst miljövänlig att bevisa att den så kallade miljögarantin inte kan tillämpas.

Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå för att motverka allvarlig gränsöverskridande brottslighet och smuggling. Handeln med droger och människor, så kallad trafficking, bör vara prioriterade områden i brottsbekämpningen. Åklagare och polismyndigheter inom EU måste samordna sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet ska vara väl utvecklat, samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den personliga integriteten värnas.

Europeiska unionens funktionssätt måste kunna fungera med ett stort antal medlemmar. Ändringar i fördragen ska beslutas med enhällighet. Alla medlemsstater ska även godkänna överföring av ny kompetens till EU. Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s kompetensområde.

EU bör ha en konstitution som på ett tydligt sätt visar maktfördelningen mellan EU och medlemsstaterna samt beslutsordningen i unionen. Demokratisk kontroll och öppenhet måste vara grundläggande för en sådan konstitution. Beslutsprocessen måste vara överblickbar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva ansvar. Innebörden i den svenska offentlighetsprincipen bör gälla i EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka EU:s kompetensområden är, och vilka de inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig, för att förhindra ovälkommen centralisering. En mekanism för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen måste finnas.

Europaparlamentet ska ha ett enda säte. Inom unionen bör en flexibel integration tillåtas, för att ge länder möjlighet att fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge grupper av medlemsstater möjlighet att utveckla egna angelägenheter. Det är också grundläggande att respekten för nationell kultur och inhemska språk garanteras.

Läs mer ur Kristdemokraternas partiprogram