Utdrag ur Moderaternas partiprogram
En politik för en stark ekonomi med fler jobb
Fler vägar till full sysselsättning
Nya Moderaternas främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. En central väg dit går genom att det ska löna sig bättre att arbeta och det ska bli lättare, billigare och enklare att starta företag och anställa i Sverige. Varje människa ska kunna växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för hållbart hög sysselsättning. Med starka offentliga finanser kan företag och människor fatta investerings- och konsumtionsbeslut som lägger grunden för en hög tillväxt. Ansvar för de offentliga finanserna skapar också motståndskraft mot kriser och gör att välfärdens kvalitet kan säkras över tid.
Genom arbete kommer människor till sin rätt och ges medel att påverka sin egen situation. Därför vill vi att alla som kan arbeta också ska kunna få ett jobb. Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön som det går att leva på innebär makt över den egna vardagen.
Den demografiska utmaning som Sverige står inför innebär att fler äldre ska försörjas av den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Detta gör det än mer nödvändigt att bekämpa utanförskap och hitta fler vägar till arbete och samhällsgemenskap. Arbetslivet behöver också utvecklas för att möjliggöra för fler att stanna kvar i jobb längre samtidigt som unga ges möjlighet att komma in i arbetslivet tidigt.
Jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och ökar arbetskraftsdeltagandet. Det är särskilt viktigt att öka lönsamheten av arbete för människor med små eller medelstora inkomster. Vi ser att ytterligare förstärkta jobbskatteavdrag, när ekonomin tillåter, skulle vara gynnsamt för framväxten av nya jobb. Vi vill även fortsätta att sänka skatten för landets pensionärer.
För att nå full sysselsättning krävs det att jobben blir fler. Ett bra klimat för företagande och entreprenörskap är grunden för att kunna öka sysselsättningen och pressa tillbaka utanförskapet. Vi tror på ett skattesystem som främjar investeringar, studier och ansträngningar. Det är viktigt att det också växer fram nya jobb som inte kräver utbildning och förkunskap. Dessa är viktiga inkörsportar för människor som söker sitt första jobb eller som står utanför arbetsmarknaden.
Ett stort problem på arbetsmarknaden är att ungdomar och utrikes födda har svårare än andra att få jobb. Under de senaste åren har vi sett hur utanförskapet har ändrat form när det breda utanförskapet har pressats tillbaka. Ungdomsarbetslösheten och integrationsproblemen, kopplade till arbetsmarknadens höga trösklar, bör i första hand lösas inom ramen för den svenska modellen där arbetsmarknadens parter har ansvaret för att avtala villkor och löner. Vi vill stötta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden med utbildningsinsatser och sänka trösklarna genom till exempel subventionerade anställningar. Det behövs också mer dynamik och vi är beredda att stötta parterna för att uppnå detta och nå en mer inkluderande arbetsmarknad.
Det är också viktigt med en tydlig arbetslinje lokalt. Kommunerna ska ligga i framkant när det gäller effektiva lokala åtgärder för att underlätta för människor att få arbete. Insatser för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden ska samordnas mellan alla relevanta aktörer. Det är viktigt att det finns ett aktivt stöd och drivkrafter tillbaka till jobb inom de kommunala försörjningssystemen.
Sverige ska tillhöra de länder som har sin främsta konkurrensfördel i kunskap, teknik, uppfinningar och innovationer. För att klara av det krävs en välutbildad arbetskraft och att många väljer att fördjupa sina kunskaper genom akademiska studier och forskning som sedan kan omvandlas till växande företag. Sverige har en högre utbildning av hög kvalitet. En allmänt finansierad högre utbildning tillsammans med ett fungerade studiemedelssystem gör den akademiska världen tillgänglig för fler.
En av Sveriges främsta tillväxtutmaningar är att klara kompetensförsörjningen och även framgent vara ett attraktivt land att bo, arbeta och investera i. Det gäller inte minst för att locka till sig utländsk nyckelkompetens.
Ordning och reda i ekonomin
Ansvar för de offentliga finanserna är en förutsättning för en politik för full sysselsättning och god välfärd. Våra reformambitioner bygger därför alltid på utrymme i de offentliga finanserna. Sverige ska ha låg inflation och ett stabilt penningvärde. Riksbankens oberoende ska värnas.
Inriktningen för Nya Moderaternas politik är att värna en stark position för svensk ekonomi. Vi vill i så breda politiska uppgörelser som möjligt fortsätta att stärka det finanspolitiska ramverket. Luckor i regelverket som utmanar stabiliteten ska täppas till. Det gäller till exempel hur enskilda riksdagsbeslut kan gå utanför budgetens helhet.
Globaliseringen skapar möjligheter och ställer krav på Sveriges konkurrenskraft. Frihandel och öppenhet mot omvärlden är avgörande för att säkra välfärden, men också för att ge utvecklingsländerna möjlighet att lyfta sig ur fattigdom. Svensk ekonomisk politik måste föras utifrån dessa förutsättningar och i samarbete med EU och omvärlden.
Ekonomiskt ansvarstagande är också avgörande i kommunernas ekonomier. Det är en förutsättning för den gemensamma välfärden. Fokus ska ligga på att skattebetalarnas pengar används på ett så effektivt och rättvist sätt som möjligt. Vi värnar säkerhetsmarginaler i kommunernas ekonomi och slår vakt om balanskravet.
En tydlig arbetslinje
Det ska löna sig att arbeta. Av den anledningen prioriterar vi skattesänkningar som riktar sig till människor som arbetar och till dem som gått i pension.
Arbetslinjen ska vara tydlig i bidrags- och transfereringssystemen. Trygghet vid arbetslöshet och sjukdom ska kombineras med drivkrafter och vägar tillbaka till jobb. Den enskildes arbetsförmåga ska prövas mot arbetsmarknaden. Sjukförsäkringen ska ge inkomsttrygghet, stöd för omställning och goda förutsättningar för rehabilitering.
Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och vara en omställningsförsäkring som man kvalificerar sig till genom att ar- beta. A-kassan ska ställa krav på att aktivt söka jobb och göra sig anställningsbar och vara utformad så att ersättningen avtar med arbetslöshetens längd. För oss är det viktigt att många är med i a-kassan. En obligatorisk a-kassa har dock visat sig svår att införa. För det första måste en a-kassa ha kvalificeringskrav för att vara försäkringsmässig. Även en obligatorisk akassa skulle därmed misslyckas med att ge alla arbetslösa inkomsttrygghet. Tar man bort kvalificeringskravet skulle a-kassan förlora sin funktion som en omställningsförsäkring och i stället bli en medborgarlön med kraftigt negativ påverkan på sysselsättningen.
För det andra skulle en obligatorisk a-kassa bidra till ökade tröskel- och marginaleffekter för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. En obligatorisk a-kassa kan också upplevas som ett stort ingrepp i den svenska modellen och i varje människas självbestämmande. För oss är det ändå centralt att så många som möjligt ska omfattas av a-kassan. Förutsatt att flexibilitet och dynamik på arbetsmarknaden kan säkras ser vi en relativt enhetlig och låg avgift som ett alternativ till ett obligatorium.
Det är också viktigt att det finns en arbetslinje i försörjningsstödet med förutsättningar att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och trappa av ersättningen för dem som inte deltar i åtgärder. Arbetslinjen ska också vara tydlig inom till exempel etableringsreformen.
Att fortsätta sänka inkomstskatter för framförallt de med låga och medelstora inkomster ökar arbetskraftsutbudet och bidrar på sikt till ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft. Det skapar även ökade marginaler för var och en.
Kamp mot utanförskap
Det överordnade målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara att skapa förutsättningar för att få fler att gå från utanförskap till arbete. Att bygga fler broar från de olika välfärdssystemen in på arbetsmarknaden är angeläget. Likaså är det viktigt att förhindra att människor med arbetsförmåga hamnar i långvarig offentlig försörjning och därmed i långvarigt utanförskap.
Vägen tillbaka till arbetslivet förutsätter ett effektivt stöd och aktiva åtgärder. Det är viktigt att alla aktörer som deltar i rehabiliteringen jobbar effektivt tillsammans med en gemensam tidplan och mot samma mål. Regelverken och deras tillämpning bör kontinuerligt ses över för att säkerställa att de fungerar väl och att enskilda individer inte hamnar i kläm. Den som blir sjuk och inte kan arbeta ska ges det stöd som man behöver, men även hjälp att komma tillbaka.
Nya Moderaternas utgångspunkt är att den svenska modellen tjänar oss väl, men även har sina brister. Arbetsmarknadens parter har genom lönebildningen och övriga villkor på arbetsmarknaden ett stort ansvar för en god matchning och att höga trösklar inte stänger människor ute. Politiken kan bidra till att sänka trösklar genom att ge grupper som står långt från arbetsmarknaden stöd. Det handlar om att stödja vissa anställningar, till exempel genom nystarts- och instegsjobb men också genom ett fungerande lärlingssystem med stark handledning och yrkesintroduktion.
Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att rusta människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och matcha arbetslösa med lediga jobb. Arbetsförmedlingen ska också säkerställa att de som uppbär arbetslöshetsersättning aktivt söker arbeten och står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingens uppdrag är viktiga och svåra. Med varsamhet kan området reformeras och förbättras genom mer mångfald och konkurrens.
Möjligheten för människor med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden, antingen som anställda eller i eget företag, ska förbättras. De som inte kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas meningsfull sysselsättning.
Främja företagsamhet och tillväxt
En stark entreprenörskapsekonomi kräver i första hand generella åtgärder för ökad lönsamhet. Därtill är det särskilt viktigt för nya och växande företag att ha tillgång till kapital för att kunna utvecklas. När skatterna tar alltför stor del av avkastningen är det färre som vill ta de risker och acceptera den arbetsbörda som företagsbyggande kräver. Förutsättningarna för svenska forskare och entreprenörer behöver förbättras för att göra det enklare att ta forskningsresultat och innovationer ut på marknaden. Stödet till forskare och entreprenörer som får resultat stulna och patent kränkta måste förbättras.
När utrymme finns vill vi fortsätta att sänka inkomstskatterna för främst låg- och medelinkomsttagare, därefter vill vi även pröva förutsättningarna för lägre bolags- och ägarskatter. Skattereglerna för småföretag och enskilda näringsidkare ska uppmuntra till entreprenörskap och till att anställa fler. Det är därför viktigt att dessa regler kontinuerligt förtydligas och förenklas. Förändringar i systemet bör genomföras såväl för att minska möjligheten till skattedrivna upplägg, stävja fusk och motverka missbruk som för att upprätthålla rättssäkerheten.
Den statliga inkomstskatten gör entreprenörskap och utbildning mindre lönsamt. Därför bör brytpunkten för denna skatt höjas ytterligare. Värnskatten som också är en extra skatt på studier och entreprenörskap och skadlig för företagande och framväxten av nya jobb bör avvecklas på sikt. Ett framtida borttagande av värnskatten kräver att prioriterade fördelningspolitiska reformer och andra viktiga skattereformer har genomförts.
Rut- och rot-avdragen har fått nya jobb att växa fram. Vi har sett svarta tjänster bli vita, till fördel för både löntagare och samhället i stort. De jobb som vuxit fram har inte sällan gått till människor som tidigare haft en svag förankring på arbetsmarknaden. Dessa jobb ska självklart vara kvar och ges förutsättningar att bli än fler.
Fler delar av ekonomin har öppnats för entreprenörer, inte minst inom välfärdsområdet. Syftet med att öppna upp för fler alternativ är att förbättra kvalitet och effektivitet i välfärdstjänsterna. En annan positiv effekt är att nya möjligheter öppnas för verksamma i välfärdssektorn. Med känsla för långsiktighet och ansvar vill vi att denna utveckling fortsätter.
Skapandekraft och företagande utvecklas genom ständig nyfikenhet. Genom mångfald, i det lilla och det stora, blir människors ursprung, erfarenheter och historier ett gemensamt försprång.
Förenkla och minska regelbördan
Det ska vara lätt att starta och driva företag i vårt land. Regelverk ska vara överskådliga, begripliga och stabila över tid. Vänte- och handläggningstider liksom service och bemötande från myndigheter och annan offentlig förvaltning kan upplevas som problem för både företagare och allmänheten. Vi vill öka servicen till såväl människor som företag genom förbättringar hos bland annat myndigheter, kommuner och länsstyrelser.
Många företag, i synnerhet på landsbygden, upplever att miljölagstiftningen försvårar för företagen att växa och anställa. Sverige ska ha strikta regler för att minska påverkan på miljön, men de ska utformas så att de inte bidrar till onödigt krångel. Vi vill förenkla tillståndsprocesser, förändra miljöbalken, förhindra att olika offentliga aktörer fattar olika beslut i samma ärende och genom långa handläggningstider förhindrar eller fördyrar investeringsbeslut. Att olika myndigheter överklagar varandras beslut försämrar företagsklimatet.
Nya lagar och regler måste kostnads- och konsekvensanalyseras innan de antas för att stoppa utbredningen av den snårskog av byråkrati som annars växer fram över tid. Vårt mål är att minska företagens tid och kostnader för regelverken så att det innebär en påtaglig förändring i företagens vardag. Detta är särskilt betydelsefullt för småföretagen.
Förbättra matchningen
Många företag upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det hämmar tillväxt av jobb och skadar svensk ekonomi. För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden behövs bland annat en kontinuerlig analys och nära samverkan kring arbetsmarknadens behov av kompetens där många olika aktörer kan bidra. Många människor kan gå från utanförskap till arbete med en bättre fungerande lokal samverkan mellan näringsliv och praktisk utbildning. Matchningen kan också bli bättre genom att förbättra infrastrukturen och öka tillgången på bostäder samt genom att reformera Arbetsför- medlingen.
En jämställd arbetsmarknad
Nya Moderaterna ser en angelägen uppgift i att samhället ger alla människor likvärdiga förutsättningar och att ingen diskrimineras. Det är viktigt att förbättra jämställdheten på exempelvis arbetsmarknaden, i näringslivet, i politiken och i skolan. För att motverka en könssegregerad arbetsmarknad är det viktigt att flickor och pojkar ges samma förutsättningar att utvecklas redan i skolan och att de inte påverkas av könsstereotypa utbildningsval.
I Sverige har jämställdheten mellan kvinnor och män kommit längre än i många andra länder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. De stora könsorättvisorna på arbetsmarknaden uppkommer till stor del i samband med föräldraskap. Det finns anledning att pröva reformer kopplade till att förbättra jämställdhetsbonusen, möjliggöra för etableringsinsatser i samband med föräldraledighet och främja ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Alla arbetsgivare är skyldiga att motverka osakliga löneskillnader. Här är aktiva åtgärder som lönekartläggning ett viktigt instrument. Rättvis lönebildning och en jämställd arbetsmarknad skapar förutsättningar för att kvinnor och män själva ska kunna bestämma hur de fördelar sin tid. Tyvärr är den svenska arbetsmarknaden bland Europas mest könsuppdelade. Det finns anledning att ifrågasätta de normer som begränsar kvinnor och män, på olika områden, som till exempel i deras studie- eller yrkesval.
Sänkta inkomstskatter, avdraget för hushållstjänster, en väl uppbyggd barnomsorg och fler företagare i välfärden förbättrar framförallt kvinnors, men även mäns, möjligheter att leva på sin lön, kombinera karriär och familjeliv och driva företag. Att ge kvinnor och män lika möjligheter även i praktiken är en frihetsreform.
Arbete, integration och migration
Något av det mest svenska vi har är vår tradition av öppenhet mot omvärlden. Denna öppenhet blir än viktigare i en globaliserad och snabbrörlig värld. Svenska företag är beroende av att enkelt kunna hitta den främsta kompetensen för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och generera arbetstillfällen och skatteintäkter. De förändringar som genomförts för att underlätta för arbetskraftsinvandring är därför betydelsefulla. Utan öppenhet blir Sverige ett fattigare land.
Sverige ska vara ett land präglat av en generös och human asylpolitik. Samtidigt ska mottagandet vara rättssäkert och tydligt reglerat. För att öppenhet och solidaritet ska bibehålla ett starkt stöd behöver dock integrationen fungera bättre.
Dagens integrationsutmaningar återspeglas bland annat i stort utanförskap och svårigheter att komma in i det svenska samhället. Förstärkta drivkrafter att arbeta, förbättrade villkor för företagande, satsningar på skolor i socialt utsatta områden och ett aktivt arbete mot diskriminering är fyra viktiga verktyg för att stärka integrationen. Att värna tryggheten är också centralt, vi accepterar inte en utveckling där rättsstaten överger människor i utsatta områden. Brister i integrationen beror på till stor del dåligt fungerade system och strukturer.
Möjlighet till egen försörjning är nyckeln till god integration. Därför är arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken. Insatser ska göras för att ytterligare stärka möjligheterna att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska få jobb, kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar. Det ska finnas en bra skola för barnen och en bostad där man trivs och kan känna trygghet.
Sfi-undervisningen ska förbättras med stärkt koppling till arbetsmarknaden. Instegsjobben, insatser för rådgivning och mentorskap till stöd för företagande ska utvecklas. För att stimulera till resultatförbättringar kan resurserna till skolor i utsatta områden behöva förstärkas. Det är också av yttersta vikt att det blir enklare att validera de kunskaper man redan har med sig till Sverige för att bättre ta tillvara på människors kompetens.
Arbetslinjen har stärkts i migrationspolitiken genom att försörjningskrav för anhöriginvandring har införts. Såväl för den egna integrationen som av solidaritet mot andra i Sverige som jobbar hårt för att försörja sig och sin familj ska arbetslinjen gälla alla. Egen bostad och förmåga att försörja sig och familjen är rimliga krav för familjeåterförening och för att förhindra onödiga begränsningar för återföreningar. Samtidigt är migration en viktig drivkraft för global utveckling och rättvisa. Detta bland annat genom de miljardbelopp som migranter skickar hem till sina anhöriga, så kallade remitteringar.
Vi ser och tar ansvar för hela Sverige
Sverige är ett stort och bitvis glest befolkat land. Skatter, regler och offentlig service ska utformas så att det är möjligt att leva i hela Sverige. Landsbygden är beroende av goda villkor för företagande och att det ska vara enkelt att anställa. Arbetslinjen är central för en levande landsbygd, men även infrastruktur och transporter är av stor betydelse.
Det är viktigt att se de utmaningar som följer när befolkningen minskar i delar av Sverige och samtidigt växer snabbt i andra. För ett välmående Sverige är det avgörande att det finns förutsättningar för jobb, företagsamhet och utvecklingsmöjligheter i hela landet. Sverige har en unik natur som många söker sig till, såväl för att bo och leva i, som för att koppla av och upptäcka.
Såväl väg- och järnvägsnät som flygförbindelser och sjöfart möjliggör arbete, boende och företagande i hela Sverige. Attraktiv kollektivtrafik kan bidra till att fler människor pendlar mellan olika kommuner och bidrar till att gemensamma arbetsmarknadsregioner bildas. Goda kommunikationsmöjligheter i form av stabila och fungerande el-, mobil- och bredbandsnät är också grundläggande för att göra det möjligt att arbeta och leva i hela landet.
Att reglerna för strandskydd reformeras ytterligare är en viktig fråga för att ge alla delar av Sverige rätt förutsättningar att utvecklas. Det är viktigt att de mest skyddsvärda områdena har ett fortsatt starkt skydd. Samtidigt vill vi ge kommuner med obebyggda stränder ökade möjligheter att utnyttja den konkurrensfördel som strandnära lägen kan ha för turism och boende, utan att förstöra naturen. Generellt vill vi öka det lokala inflytandet där beslut tas närmare dem som berörs.
Jord-, skogsbruk och fiske spelar stor roll för Sverige. Det ger oss livsmedel, öppna landskap, exportintäkter och en levande landsbygd. Det är centralt att fiskare, skogs- och lantbrukare, som ofta är småföretagare, kan arbeta i ett attraktivt företagsklimat med förutsägbara regler och myndighetsbeslut. Sverige behöver en strategi för att utveckla förtagandet på landsbygden.
I all odling, oavsett produktionssätt, bör så liten påverkan på miljö och klimat som möjligt eftersträvas. För tryggad livsmedelsförsörjning i framtiden behövs ett uthålligt och effektivt jordbruk. För att uppnå det behöver vi se över vår livsmedelproduktion. Människor måste kunna lita på varudeklarationer så att de genom ett eget aktivt val kan känna sig trygga med vad de äter och dricker.
Läs mer ur Moderaternas partiprogram