En trygg välfärd för alla

Sverige ska ha en trygg gemensam välfärd. För Nya Moderaterna handlar en utvecklad välfärd om rättvisa och frihet. Människor ska kunna känna sig trygga med kvaliteten i sjukvård och omsorg. Den som drabbats av sjukdom eller skador ska ges den vård, hjälp och rehabilitering som behövs för att tillfriskna och finna vägar tillbaka till arbete. Skolan och förskolan ska ge barn och unga en bra start i livet och lägga grunden för arbetslivet. Äldreomsorgen ska hålla en god kvalitet och inge förtroende hos både äldre och anhöriga.

Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av god kvalitet och rikta sig till alla som behöver dem. Grunden är en solidarisk och offentlig finansiering. Många reformer har genomförts för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet. Alliansregeringen har tagit ansvar för välfärdens finansiering genom den ekonomiska krisen. Vi ska vara drivande i att utveckla och stärka välfärden ytterligare.

Ordning och reda i välfärden

Ordning och reda i välfärden är en förutsättning för att säkra hög kvalitet och god tillgänglighet. Arbetet för att förbättra välfärdens innehåll är betydligt mer angeläget än frågan om driftsformer eller vem som är huvudman. Ordning och reda i välfärden bygger på att alla aktörer lever upp till gällande lagar och regler, förvaltar de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt, värnar tillgängligheten samt kontinuerligt arbetar för att förbättra kvaliteten.

Tydliga krav som upprätthålls genom en effektiv tillsyn säkerställer att välfärden möter människors behov. Alla utförare av välfärd, oavsett driftsform eller huvudman, bör räkna med en likvärdig och strikt tillsyn.

Att skapa öppenhet, för att goda idéer effektivt ska spridas mellan och inom olika välfärdsverksamheter, samt drivkrafter för ett ständigt arbete med kvalitetsförbättringar är avgörande för att utveckla välfärden och stärka likvärdigheten. Inom välfärden bör allmänintresset och möjligheter till insyn vara vägledande oavsett driftsform.

Motiverade och välutbildade medarbetare är grunden för att säkra en hög kvalitet inom alla delar av välfärden. Inte minst gäller det också att ha goda ledare och chefer inom det offentliga.

Alla Sveriges kommuner och landsting och regioner bör ge möjlighet till egenmakt inom välfärden. Detta bör först och främst ske genom egna kommunala processer då det lägger grunden för en översyn av kvalitetsarbetet och resursutnyttjandet inom välfärden. Det viktiga är inte att en viss typ av modell införs i alla kommuner utan att varje kommun värnar sina invånares möjlighet att påverka och välja. Äldre som behöver hemtjänst ska ha laglig rätt att välja vem som skall anordna den.

En modern skola för alla

Moderat skolpolitik kännetecknas av starkt fokus på kunskap. Att ge varje människa möjlighet att utvecklas och inhämta kunskap är en av samhällets centrala uppgifter. Därför måste skolan i högre grad kompensera för elevernas olika förutsättningar och sociala bakgrund. Genom att stärka kunskapsfokuset får vi en mer likvärdig skola.

Tillsammans med de andra allianspartierna har vi påbörjat det långsiktiga arbetet med att stärka det svenska skol- och utbildningssystemet: nya och tydliga mål i skolan, tidigare betyg och en ny skollag, mer stöd till elever som behöver det, en satsning på matematik, en vassare Skolinspektion, ökade resurser till forskning, yrkeshögskola och en ny gymnasieskola. Det är reformer som varaktigt förstärker utbildningskedjans olika länkar. Men mer arbete återstår för att nå målet om en modern kunskapsskola.

Staten och skolans huvudmän, det vill säga huvudsakligen kommunerna, ska ha ett gemensamt ansvar för skolans kvalitet, utveckling och likvärdighet. Huvudmännen har i uppdrag att genomföra vad som exempelvis framgår av läroplaner och kursplaner. Men även staten har ett väsentligt ansvar. Staten ska värna likvärdigheten i landets skolor genom regelbunden tillsyn och konstruktivt stöd. Alla skolor ska präglas av en strävan mot tydliga mål och resultat. Tillsammans ska stat och huvudmän utjämna livschanser för eleven.

I skolan ska alla elever få den stimulans de behöver för att utvecklas. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Sverige kan lära från andra länder, till exempel Finland, bland annat om nyttan av tidigt och effektivt inlärningsstöd. För att skolan ska kunna motverka sociala skillnader och ge alla en god start i livet är det centralt att rikta stöd till de barn som behöver extra hjälp. Barn som inte hinner med i studietempot ska också erbjudas möjligheten att få läsa upp vissa ämnen till exempel under loven. Elever som har lättare att lära ska ges extra stimulans, bland annat genom möjligheter att studera ett eller flera ämnen på nästa nivå.

Att förlänga grundskolan till tio år genom att göra förskoleklass obligatorisk ökar möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen. En obligatorisk förskoleklass är en viktig reform som markerar att alla barn i Sverige har rätt till kvalitativ och genomtänkt pedagogik. Förslaget innebär att skolplikten tidigareläggs med ett år och gäller från det året barnet fyller sex år. Åldern för skolstart ska vara flexibel och det ska vara möjligt att få läsa grundskolan på såväl kortare som längre tid än tio år.

Betyg behövs tidigare i skolan. Eleverna och deras vårdnadshavare har rätt att redan från början få reda på hur eleven lyckas i sina ansträngningar. Snabba och tydliga insatser är nödvändiga för att eventuella brister ska kunna rättas till i tid. Skriftliga kunskapsomdömen ska få ges från första skolåret. För att säkra likvärdiga bedömningar och rättvisa betyg mellan kommunens olika skolor är jämförelser av resultat på de nationella proven och betygsättningen ett effektivt verktyg. Informationen till elever och föräldrar behöver förbättras. Med tydlighet och transparens blir det dessutom möjligt att göra välinformerade val.

Eleverna får i flera ämnen för lite undervisningstid. I framförallt matematik i de lägre åldrarna behöver undervisningstiden öka om Sverige ska klara av att nå våra höga mål om en skola i världsklass.

Skolan behöver moderniseras när det gäller vilka kompetenser som värdesätts. Att kunna hantera datorer och digitala miljöer är snarare regel än undantag på arbetsmarknaden. Skolan måste här komma närmare världen utanför och moderniseras i sitt arbetssätt för att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.

De flesta elever bryr sig mer om att skolan är bra än om vem som driver den. En skola med hög undervisningskvalitet där elever, lärare och personal trivs står i centrum för den moderata skolpolitiken – oavsett om den drivs i kommunal eller fristående regi.

Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap. Bildningens roll i skolans kunskapsuppdrag ska stärkas för att ge eleverna makt att påverka sin egen vardag och nyfikenhet inför omvärlden. Alla elever ska även ges chansen att ta del av kulturupplevelser kopplade till undervisningen. Bildning utjämnar villkoren. Det kan utjämna villkoren för elever från studieovana hem eller från hem där språket sätter hinder. För att öka möjligheterna för barn och unga att ta del av kulturupplevelser har reformen Skapande skola utökats till att omfatta hela grundskolan.

Utbilding ska leda till arbete

Jobben är vår viktigaste fråga. Utbildning är en central del i Nya Moderaternas mål om full sysselsättning, därför ska all gemensamt finansierad utbildning ha till syfte att leda till jobb. I dag brister kopplingen mellan arbetsmarknad och skola på många sätt, samtidigt finns det broar att bygga. Att erbjuda alla elever, även de på högskoleförberedande program, relevant praktik och möjligheten att driva företag inom ramen för sin utbildning är något som alla moderatledda kommuner bör eftersträva. Kunskapslinjen behöver gå hand i hand med arbetslinjen.

I dag utbildas många unga till arbetslöshet. Vi behöver hitta lösningar som främjar en förbättrad matchning mellan den kunskap som studenterna besitter efter många år i den svenska skolan och den kompetens som arbetsmark- naden efterfrågar. Ett första steg är att stärka studie- och yrkesvägledning. Vi vill därför pröva möjligheten att genomföra ett ”yrkesvägledningslyft”. Det handlar dels om att främja matchningen, dels om att skapa förutsättningar för elevernas möjlighet att göra ett för framtiden väl underbyggt val av utbildning. Idén om full sysselsättning gäller också de första åren efter utbildningen.

Lärare gör skillnad

Lärarna är elevernas viktigaste resurs och är avgörande för kvaliteten i skolan. Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat bland eleverna. Därför behövs kompetensutveckling och möjligheter till fortbildningsinsatser för lärarkåren. Det gäller för såväl teoretiska som yrkesförberedande utbildningar. Fortbildning och en bättre lärarutbildning är viktiga delmål på vägen. För att stödja lärarna i deras möjlighet att göra ett bra jobb behövs fler lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor.

Kommunerna har stort ansvar när det gäller att skapa fler karriärvägar för lärarna och att höja läraryrkets status. Tjänster där undervisning och forskning kan kombineras är en väg att gå. Större lönespridning inom lärarkåren är en annan väg. Detta kan uppnås genom att individualisera lärarnas lön i högre utsträckning och basera lönen på den enskilde lärarens kompetens och förmåga att utveckla sina elever. En skicklig lärare ska kunna ha en gynnsam löneutveckling utan att behöva forska eller bli skolledare. Även fler yrkeskategorier inom läraryrket är en viktig del för att göra yrkeslivet som lärare mer varierat med större möjligheter till karriärutveckling. Lika viktigt som det är att ge lärarna möjlighet att utvecklas är det också att attrahera fler till läraryrket.

En annan viktig åtgärd för att förbättra skolans resultat är att kontinuerligt se över föreskrifter och regelverk i syfte att ta bort onödig administration för lärarna. På så sätt kan tid frigöras för att fullgöra huvuduppdraget.

Studiero och kvalitet

Skolinspektionen fyller en viktig funktion för att garantera likvärdighet och kvalitet. Denna bör kunna ingripa mot såväl kommunala skolor som friskolor som inte håller tillräcklig kvalitet vad gäller kunskapsresultat och trygghet. De senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling har förändrat samhället i grunden och skolan behöver anpassas därefter. Det handlar delvis om tillgången till datorer och modern teknik men framförallt att den nya tekniken kommer till användning i den traditionella undervisningen. Den nya tekniken innebär även helt nya möjligheter för samarbete mellan elever och lärare långt utanför klassrummets gränser.

Trygga barn lär sig mer. Därför krävs en välkomnande skolmiljö och ett systematiskt arbete mot mobbning och andra kränkande beteenden. Genom en särskild satsning på elevhälsan ges fler lärare tid att vara lärare, samtidigt som de elever som mår fysiskt eller psykiskt dåligt kan få hjälp. Ansträngningar ska göras för att i högre grad engagera föräldrarna i elevernas skolgång. Regelbunden avrapportering om hur eleverna når sina mål, innovativa sätt att omgående återkoppla till föräldrarna när det gäller ogiltig frånvaro och föräldradagar kan hjälpa föräldrarna att ta större ansvar för sina barns skolgång.

Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på såväl studiemiljö som skolresultat. Det är upp till lokala företrädare och skolledare att hitta de avvägningar som passar just deras skola på detta område.

Bredd och spets i gymnasieskolan

Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitioner. Vissa vill gå vidare till högskola direkt efter gymnasiet medan andra drömmer om att få ett eget jobb så snabbt som möjligt. Gymnasieskolan har två breda ingångar; en praktisk och en teoretisk ingång. Den praktiska ingången ska syfta till att efter avslutad utbildning snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden och den teoretiska ingången till att kunna studera vidare på högskola eller universitet. Valfrihet och bredd ska prägla utbildningarna.

Genom att försöksverksamheten med lärlingsutbildning blir en permanent del av gymnasieskolan i lärlingsprogrammet vill vi öka möjligheterna för eleverna att lära sig yrkeskunskaper på en arbetsplats. Detta ger ytterligare en möjlig väg för den som känner att de praktiska yrkeskunskaperna är det som lockar.

Gymnasieskolan bör tydligare kopplas till högre utbildning. Högutbildade lärare som varvar undervisning med forskning ger nära koppling till forskning och utveckling, skapar karriärvägar för lärare och medför bättre resultat för eleverna.

Vuxen- och språkutbildning med tydligt jobbfokus

Ibland är vuxenutbildning nödvändig för att komplettera sin utbildning och höja sin kompetens. Utbildningar som ger behörighet till högre utbildning eller gör det lättare att få arbete ska prioriteras. Vuxenutbildningen ska vara flexibel så att människor som vill kombinera yrkesarbete med utbildning ges möjlighet att göra det. Insatser till de som helt eller delvis saknar betyg ska prioriteras.

Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för nya svenskar. Introduktionen bör också återspegla viktiga värderingar som öppenhet, jämlikhet, mångfald och alla människors lika värde samt vikten av att alla som kan arbetar. Tydligare krav behövs också för uppföljning av resultaten under utbildningen. Startsvenskan ska kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktikplats samt vara tydligt individualiserad.

Högre utbildning och forskning

Sveriges ställning som ett ledande land inom forskning och utveckling ska förstärkas. Forskning är avgörande för hur Sverige och Europa klarar globaliseringens utmaningar och Sverige bör vara drivande när det gäller att stärka forskningen och utveckla samarbetet kring den högre utbildningen.

För att långsiktigt skapa välstånd och trygghet är det viktigt med en hög kvalitet i den högre utbildningen och forskningen. Både praktisk och teoretisk kunskap är viktig. Lärosätena ska garanteras en fri och självständig ställning gentemot statsmakt och näringsliv, liksom att forskningsresurserna fördelas efter hur universitet och högskolor klarar sina uppgifter och inte efter kortsiktiga politiska hänsyn. Lärosäten som inte uppfyller goda kvalitetskriterier ska mista sin examensrätt och ytterst kunna avvecklas. Det fria sökandet efter kunskap och bildning ska värnas.

Särskilt i komplexa och mångfacetterade samhällen fyller humaniora en viktig roll. Samtidigt ser vi att många arbetsgivare har svårt att hitta till exempel ingenjörer med rätt kompetens vilket hämmar jobbmöjligheter och tillväxt. Därför behöver särskilda insatser göras för att öka intresset för naturvetenskap. Anställningsbarhet måste vara en viktig styrande faktor inom den högre utbildningen.

Alla människor ska ges likvärdiga chanser att förverkliga sina ambitioner. Därför är det viktigt att ha ett väl utbyggt offentligt studiestöd. Att därtill, om möjligt, arbeta vid sidan av studierna ger inte bara ett ofta välkommet ekonomiskt tillskott för studenten. Många gånger ger det också värdefulla erfarenheter och underlättar inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som det genererar ökade skatteintäkter för samhället i stort. Som regel ska man kunna klara sig på studiemedel som student, men man bör inte hindras att samtidigt arbeta om man så vill och klarar.

Kvalitet i vård och omsorg

För Nya Moderaterna är det självklart att hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig för alla på lika villkor. Människor ska ha möjlighet till eget inflytande och känna trygghet i att den vård som ges är av högsta kvalité. God patientsäkerhet, bra tillgänglighet och professionellt bemötande ska känneteckna hälso- och sjukvården och den ska ges med valfrihet, respekt och trygghet som ledord.

Vården behöver också bli bättre på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att fler människor tar en mer aktiv roll i vården och för sin hälsa är en positiv utveckling som ska understödjas, men det kräver nya arbetssätt från såväl medarbetare som politiker på olika nivåer.

För att möta framtidens utmaningar behöver politiken bli bättre på att tillsammans med medarbetarna skapa förutsättningar för att utveckla sjukvård och omsorg. Tillsammans måste vi bättre än i dag säkerställa att våra gemensamma resurser används på ett effektivt sätt. Genom välutvecklad mål- styrning och att ge medarbetarna utrymme att lägga mer tid på patienter snarare än administration skapas möjligheter att förbättra såväl vård som arbetsmiljö.

Genom bättre samordning med patienten i centrum och ett ledarskap som fokuserar på att minimera vårdskador och eliminera kvalitetsbrister kan befintliga resurser användas bättre. Vidare menar vi att aktiva insatser i form av vård och rehabilitering är nödvändigt för att undvika långvariga sjukskrivingar.

Medarbetarna inom sjukvården arbetar varje dag för att förbättra kvaliteten på den vård som ges. Med moderna vårdinformationssystem blir det möjligt att samla in, analysera och publicera data på helt nya sätt. Genom att öppet publicera kvalitetsdata får också patienter möjlighet till större eget inflytande. Det är en positiv utveckling att fler människor kan göra välinformerade val om var de vill söka vård.

Det är en välkommen utveckling att vi som EU-medborgare har rätt att välja vård fritt inom Europa. Det ger såväl patienter som vårdgivare helt nya möjligheter. Genom att erbjuda tjänster som är attraktiva och lockar till sig patienter från andra delar av Europa kan svensk sjukvård utvecklas ytterligare. Svenska innovatörer har länge varit framgångsrika i att ta fram nya läkemedel och medicintekniska produkter som bidragit till bättre vård och högre välstånd. Vi ser att svensk sjukvård kan följa i samma spår.

Vi ska forma omsorgs- samt hälso- och sjukvårdsorganisationer som bättre tar till vara medarbetarnas kunnande och kompetens. Vår ambition är att alla som jobbar inom välfärden ska erbjudas möjligheter till vidareutbildning. Det gör inte bara jobben mer attraktiva, utan förfinar också kunskaperna och utvecklar behandlingsmetoderna.

Eftersom människor är olika är vi övertygade om att välfärden bättre kan möta befolkningens behov om den präglas av mångfald. Det innebär att vi gärna ser att kvinnor och män som jobbar i välfärden ges goda möjligheter att själva bli entreprenörer inom vård och omsorg.

Det är angeläget att fortsätta utveckla vårdvalsmodeller som stärker patienten samtidigt som mångfalden främjas. Det är i sin tur viktigt för medarbetarna inom vård och omsorg som får bättre karriärvägar och fler arbetsgivare att välja mellan.

Äldres hälsa

Sverige ska vara ett bra land att åldras i. Ett land där varje människa räknas och där vi tar tillvara på de erfarenheter och den kompetens som finns hos dem som levt lite längre. Det innebär inte bara att äldre ska ha en rimlig ekonomisk situation utan också att man ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället.

Det är viktigt att visa förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp med samma behov och önskemål. Politiken måste såväl klara av att ge vård och omsorg av hög kvalitet till den som behöver det, som att möta utvecklingen med allt mer friska och självständiga äldre. Nya Moderaterna ska därför vara en tydlig röst för en modern syn på åldrande och äldre människor.

Vår grundinställning är att äldreomsorgen även i fortsättningen ska vara gemensamt, solidariskt finansierad via skatten, präglad av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande, samt vara tillgänglig för alla som är i behov av den.

Att bli äldre handlar för många om att gå från att vara oberoende och självständig till att i ökande utsträckning behöva hjälp av sin omgivning. Detta ställer krav på omsorgsfulla bedömningar av hjälp- och stödbehov i varje enskilt fall. Hur omsorgen utformas påverkar livskvaliteten för både äldre, anhöriga och de som funderar på vad som händer den dagen de själva behöver hjälp. Grunden för dessa bedömningar måste vara respekt och en inställning att varje människa är en egen individ, med egna tankar, önskemål och intressen som har rätt till en god livskvalitet.

Inom hela välfärdsområdet ökar fokus på individens rättigheter och att möta olika individuella behov. Utvecklingen med fler aktörer och alternativa driftsformer inom välfärdsområdet ökar i takt med att olika reformer får genom- slag. Detta är positivt. Äldre och anhöriga ska ha tydliga rättigheter som tillämpas lika över hela landet och genom egna val kunna styra över vilket innehåll de olika välfärdstjänsterna ska ha.

Det är viktigt att stödet för äldre att fortsätta leva ett aktivt liv och även behålla ett yrkesliv finns. Många äldre vill och kan jobba allt längre om förutsättningarna för exempelvis flexiblare arbetstider finns. Det måste bli enklare och mer naturligt att kunna gå både upp och ned i arbetstid.

Idrott och hälsa

Idrotten är vår största folkrörelse. Den är inte bara en källa till glädje för många människor utan skapar också förutsättningar för fler att kunna leva friskare liv längre upp i åldrarna. Vi vill föra en politik som skapar ökade möjligheter för motion, idrott och friluftsliv. Särskilt vill vi betona möjligheten för barn och unga att delta i föreningslivet.

Vi värnar breddidrott och möjlighet för alla barn och ungdomar att utöva idrott givet sina egna förutsättningar. Stödet till föreningar ska ställa krav på att alla barn och ungdomar bereds plats i verksamheten. Vi vänder oss emot en utveckling där elitsatsningar görs tidigare. Idrotten och föreningslivet ska vara en källa till gemenskap och det är av yttersta vikt att föreningarna har ett fungerande mångfalds- och jämställdhetsarbete där rasism, sexism och homofobi motverkas.

Många vuxna runt om i Sverige lägger ned ett imponerande ideellt arbete på att låta fler yngre få möjlighet att prova på olika aktiviteter. Statens stöd till idrotten ska vara stabilt och långsiktigt. Idrottens egen finansiering ska underlättas.

Bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning ska precis som alla andra kunna vara delaktiga i livets olika delar. Det behövs nya former för att fler med funktionsnedsättning ska ha en bättre vardag och för att möjliggöra delaktighet på arbetsmarknaden och i samhället. Kommunerna har stora möjligheter att åtgärda bristande tillgänglighet. I det pågående arbetet för ökad tillgänglighet är en öppen dialog mellan kommunen, de berörda, deras anhöriga och olika handikapporganisationer värdefull för alla parter.

Nya Moderaterna arbetar för att det ska finnas en mångfald av lösningar, och i de fall då den egna kommunen inte räcker till ska det finnas samverkansmöjligheter. Inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV, ges goda förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för till exempel boende, hem- tjänst och daglig verksamhet. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska underlätta för de som omfattas av lagen att få ett bra liv med hög livskvalitet.

Ansvar för varandra - ett gemensamt skyddsnät

Alla människor har ett ansvar för sitt eget liv. Men ibland klarar vi oss inte ensamma eller har möjlighet att ta ansvar för våra närmaste. Då behövs ett skyddsnät. Den som saknar resurser ska fångas upp av skyddsnätet och få hjälp att ta sig tillbaka till egen försörjning. Den viktigaste diskussionen handlar inte om regler och nivåer för olika former av bidrag utan i stället om hur vi på bästa sätt stödjer människor att komma tillbaka till egen försörjning.

Ersättningssystemen ska ge trygghet till dem som råkar illa ut till följd av sjukdom, skada eller arbetslöshet. I sista hand är det kommunens ansvar att tillhandahålla försörjningsstöd. Försörjningsstödet ska inte vara en permanent inkomstkälla utan ett tillfälligt stöd som syftar till att få människor tillbaka till egen försörjning.

Försörjningsstöd ska vara knutna till tydliga krav och insatser för att motverka passivitet. Det är också viktigt att ge människor verktyg så att de själva kan ta sig ur problemen. Ofta handlar det om hjälp till självhjälp, exempelvis genom att erbjuda utbildning eller rehabilitering.

Utanförskap i dess allvarligaste form då människor saknar tak över huvudet kräver särskilda insatser. För att komma tillrätta med hemlöshet krävs att olika modeller prövas. En modell som visat sig framgångsrik innebär att den hemlöse får en bostad först samtidigt som insatser sätts in för att hjälpa i stället för att först kräva exempelvis drogfrihet och därefter erbjuda boende. Missbrukare ska erbjudas vård. Det ska också finnas en skyldighet för var och en att delta i åtgärder som underlättar återinträde på arbetsmarknaden.

Omtanke om alla familjer

Nya Moderaternas familjepolitik tar sin utgångspunkt i barnens möjlighet att utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Med insikt om att familjer är olika, har skilda förutsättningar och behov, slår vi fast att föräldrar själva bäst fattar beslut om den egna vardagen. Därmed inriktar sig vår politik på att skapa trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar.

Vi står upp för kvalitet, tillgänglighet, valfrihet och mångfald inom barnomsorgen och vill skapa förutsättningar för familjer att få tid tillsammans samt uppmuntra ökad jämställdhet inom familjen. Det borde vara självklart att män kan vara föräldrar fullt ut och värderas lika högt som kvinnor i sin föräldraroll.

Även med utgångspunkten att föräldrarna själva är bäst på att fatta beslut om den egna vardagen ska vi inte bortse från att lön och karriärmöjligheter kan påverkas av hur föräldrarna väljer att utnyttja föräldraledigheten. Det finns anledning att pröva reformer kopplade till att förbättra jämställdhetsbonusen, möjliggöra för etableringsinsatser i samband med föräldraledighet och förstärka trenden mot ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

En modern familjepolitik ställer krav på en lagstiftning som utgår från att familjens behov blir tillgodosedda oavsett hur familjen ser ut. Hetero-, homo- , bisexuella och transpersoner ska ha samma juridiska förutsättningar att skaffa barn och ingå äktenskap.

Kvalitet, tillgänglighet och kunskapsfokus i barnomsorgen

Svensk barnomsorg ska alltid utgå från barnens behov. Att erbjuda föräldrar avlastning och stöd genom flexibel barnomsorg är en viktig del av välfärden. En väl utbyggd förskola och barnomsorg möjliggör dessutom större jämställdhet i både hem och arbetsliv. Det är föräldrarna som vet vilken omsorg deras barn behöver när de själva arbetar eller studerar. Genom flexibla pengsystem där de offentliga resurserna följer barnet kan föräldrarna välja det alternativ de anser vara bäst för sina barn med förskola, familjedaghem eller andra lösningar.

Förskolan är en skolform med läroplan. Förskolan är till för barnen, för att ge barnen en trygg och säker tillvaro med en pedagogisk utveckling som ger barnet förutsättningar för att få en bra start i livet och en bra kunskapsmässig grund att stå på inför skolstarten.

Kommunens uppgift blir utifrån förskolans läroplan att sätta upp kvalitetskriterier för att bedriva förskoleverksamheten, godkänna utförare, följa upp och utvärdera verksamheten samt tillgängliggöra information för att underlätta föräldrarnas val. Utvärdering bör ske opartiskt. Den bedrivna verksamheten ska tydligt leva upp till de kriterier som kommunen satt upp så att barnen och föräldrarna får den omsorg som de känner sig nöjda och trygga med. Vid brister ska tillstånd kunna dras tillbaka.

Genom att föräldrarna ges valfrihet öppnas det för olika lösningar av barnomsorg. I samband med att det blev möjligt att driva förskolor i alternativ regi har utbudet av olika inriktningar och profiler kraftigt ökat. Fortfarande finns stor potential i att skräddarsy förskolelösningar för att passa olika behov. Inte minst i glest befolkade delar av Sverige kan mer flexibla modeller fungera bättre än traditionell kommunal barnomsorg. Andra fördelar är att de ger bättre förutsättningar att möta behoven hos de allt fler föräldrar som arbetar natt eller har oregelbundna arbetstider.

Inga barn får glömmas bort

Det är föräldrarna som i första hand ansvarar för sina barn men vi har under lång tid byggt upp gemensamma strukturer för att höja levnadsnivån för alla barn. Dessa generella välfärdsinsatser kommer alla till del oavsett familjens inkomst, bakgrund eller bostadsort. Barnavårdscentraler, förskolor och skolor bidrar till att ge föräldrar ett generellt stöd genom sin verksamhet. Till det kommer barnbidrag, subventionerad tandvård och sjukvård samt, i de fall där föräldrarna separerar och någon inte tar sitt ekonomiska ansvar, underhållsstöd som syftar till att i någon mån ge ekonomiska förutsättningar för barnen.

Dessa generella insatser är bra för alla barn. Framför allt finns det mycket som tyder på att en högkvalitativ och pedagogiskt ambitiös förskola är extra viktig för utsatta barn.

Detta är en grundförutsättning för allas möjlighet till social rörlighet, att alla barn ges möjligheten att forma sina egna liv och göra sina egna val. Ett av de viktigaste resultaten av den svenska jämlikheten är idén om att alla barn ska få sin egen individuella chans.

Nya Moderaterna bygger vidare på detta. Det gäller inte minst för dem som invandrar till Sverige. Ett huvudfokus måste vara att invandrade föräldrar snabbt kan försörja sig och sina barn genom eget arbete. Men vi måste även tydligt slå fast att vi har samma ambitioner för nyanlända barn som vi har för barn födda här. Utgångspunkten för detta arbete måste vara att genom förskolan och skolan ge ett tidigt lärande och hjälp att komma ikapp när det gäller språkutveckling, läsande och skrivande.

Även när det gäller barn som far illa behöver Nya Moderaterna driva en tydlig linje som tar sin utgångspunkt i barnens bästa. Frågor om samhällets insatser för barn som far illa är oerhört viktiga för både de barn som är föremål för insatserna som för samhället i stort. Vi måste fortsätta ta dessa frågor på största allvar.

Fler vägar ut ur missbruk

Nya Moderaterna står för en restriktiv narkotikapolitik med fokus på förebyggande arbete. Samhällets insatser ska fokuseras på att minska tillgången till droger. Den som har fastnat i missbruk ska få den hjälp och det stöd som behövs för att kunna bryta beroendet.

När det gäller tobak och alkohol är bilden mer komplicerad. Vår alkoholpolitik bygger på en kombination av människors eget ansvar och samhällets nödvändiga insatser för att motverka en skadlig konsumtion.

Det finns ett viktigt och tydligt hälsoperspektiv i alkohol- och tobaksfrågorna. Samhället ska tidigt gå ut med saklig information till ungdomar om alkoholens faror och risker. Det är också centralt att sätta in stödåtgärder till dem som visar tendenser till missbruk. Skolan fyller här en mycket viktig roll när det gäller att upptäcka och hjälpa de ungdomar som är på väg att hamna i någon form av missbruk.

Utmaningarna är som allra störst när det gäller barn och unga som far illa och som är på väg att hamna snett. Alkohol- och narkotikamissbruk i ung ålder, skolavhopp och olika typer av kriminalitet kan snabbt ödelägga ungas liv och möjligheter. Här krävs att alla reagerar tidigt och tydligt. Erfarenheter visar att det är viktigt att unga som hamnat i utanförskap hålls aktiva på olika sätt.

Kopplingen mellan alkoholkonsumtion och brott, inte minst misshandel i och utanför hemmet, behöver uppmärksammas mer. Det behövs ytterligare kunskap på området, samtidigt ska problemen tas på allvar för att kunna sätta in rätt åtgärder för att motverka brott.

Ett friare kulturliv

Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för ett öppet samhälle. Detta är kärnan i moderat kultursyn. Kulturell mångfald stimulerar inte bara människans intellektuella och emotionella utveckling, utan bidrar också till att öka bildningen, stärka det civila samhället och det offentliga samtalet.

Nya Moderaternas kulturpolitik styrs av tre övergripande prioriteringar: Barns och ungas rätt till kultur, ett levande kulturarv och goda villkor för kulturskapare. Genom dessa prioriteringar vill vi bidra till ett skapande Sverige där människor kan växa. Alla barn och unga ska ha rätt att skapa samt möjlighet att ta del av professionell och kvalitativ kultur, i skolan och i vardagen. På så sätt ökar viljan att lära och förmågan att förstå sin omvärld. Kulturarvet är våra gemensamma minnesnycklar som vi skapar och äger gemensamt. Tillsammans har vi ett ansvar att bevara, utveckla och bruka kulturarvet så att framtida generationer också kan ta del av det. Genom att skapa goda villkor för kulturskapare främjar vi kvalitet och konstnärlig förnyelse.

Staten, regioner och kommuner finansierar tillsammans kulturens infrastruktur som museer, scenkonstinstitutioner, bibliotek och arkiv. Den övervägande delen av kulturlivet betalas direkt av dem som tar del av kulturupplevelserna. En mindre del av kulturen finansieras genom sponsring eller privata donationer. Det offentliga ska självklart fortsätta stödja kulturen men politiken ska ge förutsättningar för andra att öka sitt stöd.

Kulturen kan växa genom att ta plats på fler områden. I dag och i framtiden ska kultur och kreativitet ha en naturlig plats i skolan, i våra internationella relationer och inom hälsoområdet. Kulturen ska också vara en självklar del av regionernas attraktionskraft, genom kulturella och kreativa näringar skapas nya jobb och på så sätt kan hela Sverige växa.

Det är viktigt att stöd till och regelverk kring kulturverksamheter utformas på ett sådant sätt att det uppmuntrar nya, moderna kulturformer.

Läs mer ur Moderaternas partiprogram