Föregångsland för klimat och hållbarhet

Klimatförändringar hör till vår tids största utmaningar. Nya Moderaterna har ambitionen att kraftigt minska utsläppen i Sverige. Vi har som långsiktigt mål att Sverige inte ska bidra till nettoutsläpp av växthusgaser. I internationella klimatförhandlingar har Sverige tagit en ledande roll och varit pådrivande för att få på plats klimatavtal. Sverige har nått långt och ska fortsätta utvecklas till att bli ett av världens främsta länder inom forskning, utveckling och tillämpning av ny miljövänlig teknik. I detta ligger också en stor exportmöjlighet.

Vi tror på marknadsekonomiska lösningar, teknikutveckling och på människans vilja att ta ansvar. Den som förorenar ska betala för sig. Det gäller näringsliv såväl som privatpersoner. Det ska vara lätt att ta miljövänliga beslut i vardagslivet.

Många arbetstillfällen kan växa fram i utvecklingen till ett mer hållbart sam- hälle. Sverige har i dag bättre verktyg än någonsin vad gäller teknik, forskning och kunskap att lyckas med detta. Sverige har kommit långt när det gäller såväl material som energiåtervinning av avfall. Det är viktigt med en teknikutveckling som redan i designskedet tar hänsyn till produktens slutanvändning. På det sättet skapas en marknad där avfallet blir en nyttighet som samhället kan tillgodogöra sig.

Internationellt samarbete för en offensiv miljö- och klimatpolitk

EU är vår viktigaste miljöorganisation. Samarbetet med medlemsstaterna att göra utsläppsminskningar i Europa skapar kraft i de internationella sammanhangen. Handel med utsläppsrätter är exempel på ett viktigt verktyg mot växthusgaserna.

Sverige ska fortsatt vara en drivande och ledande aktör genom arbetet i EU. En global överenskommelse där världens länder förbinder sig till högt ställda mål är avgörande för att kunna påverka klimatförändringarna. Det internationella samarbetet utanför EU är därmed oerhört viktigt i sammanhanget.

Sverige ska inte stanna vid gemensamma internationella överenskommelser. En ansvarsfull klimatpolitik kräver en politik som står upp för både arbetslinje och finansiering. Miljö- och energibeskattning ska driva Sverige mot miljömålen och samtidigt skapa utrymme för nya jobb och en resurseffektiv ekonomi. Vi ska fortsatt vara en förebild och förfina våra satsningar på forskning och utveckling som begränsar miljöföroreningar, inte minst i form av goda och långsiktiga villkor för miljövänlig energiproduktion.

Hållbar och långsiktig energipolitik

Målet för Nya Moderaternas energipolitik är att Sveriges elproduktion ska bli helt klimatneutral. I linje med detta har en historisk sammanhållen energiöverenskommelse slutits mellan allianspartierna med långsiktiga spelregler som bygger på ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och trygg energiförsörjning. Grunden är därmed lagd för ytterligare utsläppsminskningar. Vi vill se en fortsatt satsning på koldioxidneutrala alternativ för elproduktion.

En viktig poäng med moderat energipolitik är att energisystemet också ska säkra tillgången till billig och leveranssäker energi till företag och konsumenter. Det gör Sverige konkurrenskraftigt. Konkurrens på elmarknaden är därmed viktigt. En fungerande elmarknad i Europa minskar sårbarheten och ökar leveranssäkerheten.

Mycket kraft ska läggas på att få fram ännu mer miljövänliga sätt att producera energi på. Förnybara energikällor har en viktig roll för att minska svensk miljöpåverkan. Staten har en roll i att stödja framväxten av ny energiproduktion genom att bidra till finansieringen av forskning och utveckling samt underlätta miljöriktiga val för konsumenterna.

Genom export av klimatneutral energi kan Sverige dessutom minska fossil bränsleanvändning i det europeiska energisystemet. En energieffektivare industri ska främjas. Tillståndsprocesserna för att göra energibesparande investeringar i industrier och i kraftverk ska genom effektivare myndighetsutövning och ändrad lagstiftning gå snabbare.

Stimulerande åtgärder, till exempel i form av premier, är viktiga för att främja ett energieffektivare byggande i Sverige.

Hållbara och smarta kommunikationer

De miljöskadliga utsläppen från transporterna måste bli väsentligt lägre än i dag. Här spelar styrmedel, såsom skatter och avgifter, en stor roll. Ett långsiktigt mål är att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Därför ser vi positivt på insatser som främjar utveckling av miljöbilar och deras infrastruktur.

För företagssektorn som är beroende av en god infrastruktur och pålitliga transporter är det viktigt att hela kedjan fungerar, från godsstråk inom landet till marknader i vår omvärld. Stora internationella infrastrukturkorridorer som hamnar, flygplatser, järnvägslinjer och vägar är viktiga för handel och människors mobilitet i globaliseringens tidevarv.

Utmaningen är därför hur vi ska kunna fortsätta att investera i och underhålla en tillräcklig infrastruktur för att bibehålla och utveckla vår konkurrenskraft och vårt välfärdssamhälle. Utan konkurrenskraft och tillväxt saknas förutsättningar för att finansiera välfärden. En historisk infrastruktursatsning fram till år 2021 är på plats, vilket innebär betydande investeringar i befintligt väg- och järnvägsnät.

En god infrastruktur är oerhört viktigt för Sverige. Stort fokus ligger nu på att effektivisera och förbättra Sveriges infrastruktur, förbättra alla trafikslag för att minska miljö- och klimatpåverkan och öka tillgängligheten. Infrastrukturen i sig kan med modern teknik bli smartare och understödja resurseffektivare transporter.

Sverige ska också verka för att EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt. Transporterna ska föras in i ett europeiskt, men helst globalt, system för handel med utsläppsrätter. Samhället behöver också öka satsningen på forskning av nya transportlösningar och miljövänligare fordon.

Öka bostadsbyggandet

Nya Moderaterna eftersträvar att människor ska kunna välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. En blandad bostadsbebyggelse behövs och människor ska själva kunna bestämma boendeform. Fler bostäder behöver byggas och hyresrättens ställning ytterligare stärkas. Fler bostadstillfällen, inte minst för unga, skapas även genom att fortsätta stimulera uthyrning av privatbostad.

En fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt inslag av hyresrätter. Det är betydelsefullt inte minst för att underlätta för arbetstagare att snabbt kunna skaffa bostad om arbetstillfällen uppstår i andra delar av landet.

Möjligheten att finansiera nybyggnation av hyresrätter bör också stärkas genom att öka antalet år som presumtionshyra kan tillämpas. Genom en sådan förändring påverkas inga befintliga hyresgäster samtidigt som det blir mer lönsamt att bygga nytt. Konkurrensen i byggbranschen behöver också skärpas för att minska byggkostnaderna.

Det måste bli enklare att bygga bostäder i Sverige. För att öka byggandet vill vi effektivisera markanvisningen, snabba på plan- och byggprocesser samt införa ett enklare planförfarande, samt se över bullerreglerna. Vi behöver öka möjligheterna till attraktiva boendemiljöer i de delar av Sverige där bebyggelsetrycket inte är högt. Minskat administrativt krångel, mer rättssäkra processer och mindre detaljstyrning kommer att underlätta nybyggnation. Strandskyddet är ett stor problem för bostadsbyggande, särskilt i landsbygd och skärgården. Därför bör strandskyddslagen reformeras. Fastighetsägaren bör ha initiativrätt i planärenden. Vid överklagandeärenden måste samtliga instanser sträva efter att korta handläggningstiderna ytterligare, så att inte projekt omintetgörs på grund av utdragna processer. Därutöver ska länsstyrelsen som prövandeinstans avvecklas. Istället blir mark- och miljödomstolarna första instans som prövar ett överklagande.

Kommunerna bör arbeta för att skapa blandade upplåtelseformer av hyres- och bostadsrätter, egnahem samt ägarlägenheter. För att utveckla områden som domineras av kommunala hyresrätter kan det vara nödvändigt att sälja delar till andra ansvarsfulla aktörer som kan bidra till att utveckla området samt erbjuda boende möjlighet till ombildning. Det behöver även bli möjligt att ombilda befintliga lägenheter till ägarlägenheter. Målet är att åstadkomma en större blandning av olika boendeformer och att ge möjlighet till dem som vill äga sitt boende att få göra det.

Levande sjöar och hav

Haven svarar för 95 procent av jordens ekosystem och har stor betydelse för klimatet. Påfrestningen på haven kommer att öka, då allt fler gör anspråk på havsmiljön. Det är i dag mer transporter, gifter och fler syrefria bottnar än någonsin runt Sverige. En framgångsrik miljöpolitik måste skydda och bevara såväl de livsviktiga ekosystemen som den biologiska mångfalden.

Nya Moderaterna vill att Sverige ska gå före och visa ansvar i arbetet med att planera och förvalta havsmiljön. Vi behöver fortsätta med ett aktivt arbete för att minska utsläpp från enskilda avlopp, bygga ut kommunalt vatten och avlopp och ansluta fler fastigheter.

Alla oljeutsläpp ska minskas radikalt och beredskapen för att ta hand om miljökatastrofer till sjöss behöver stärkas. Länderna runt Östersjön bör ha krav på dubbelskrov på fartygen som trafikerar området.

För bättre miljö i de vatten som omger Sverige är det viktigt att i första hand länderna runt Östersjön öppet redovisar miljökonsekvensbeskrivningar för all planerad verksamhet som kan ha miljöpåverkan. Det är nödvändigt att minska utsläppen av näringsämnen från jord- och skogsbruk, industri, sjöfart och reningsverk till Östersjön och Västerhavet.

Genom att sätta fiskekvoterna utifrån de biologiska förutsättningarna kan ett livskraftigt fiskbestånd säkerställas. Det är av stor vikt att såväl uppföljning som sanktionsmöjligheterna förstärks så att fiskekvoterna efterlevs. På sikt ska ett internationellt system för överlåtelsebara fiskekvoter införas för att förtydliga det personliga ansvaret.

En hållbar och livskraftig havsmiljö är oerhört viktigt för att vi även i framtiden ska kunna transportera varor vattenvägen, ha en fungerande fiskenäring samt bevara den biologiska mångfalden.

Det gröna rummet

Förvaltarskapstanken är en del i vårt idéarv. Det är också en naturlig följd av tilltron till äganderättens förtjänster. Aldrig tidigare har så mycket skog varit skyddad som i dag, vilket till stor del beror på att avsättningstakten kraftigt höjts. Sverige har en fantastisk natur med en stor artrikedom. Naturen erbjuder möjligheter till rekreation, motion och jakt. Med dessa möjligheter följer också ett stort ansvar att bruka och nyttja på ett klokt sätt som är långsiktigt hållbart.

Ett tydligt eget ansvar med stöd från samhället ska vara grundmodellen för hur naturvården ska skötas. Nuvarande skogsvårdslag är välbalanserad i att den ger varje enskild markägare möjlighet att bruka sin skog utifrån principen om frihet under ansvar.

Genom aktiv och rätt skogsvård kan vi vårda den biologiska mångfalden och uppnå de miljöer som önskas för de olika krav som växter och djur eftersöker. Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö.

Även om skyddet av mer värdefulla naturområden är viktigt får det inte bli ett alltför ensidigt fokus på antal formellt skyddade hektar. Det kanske viktigaste för den biologiska mångfalden i skogslandskapet är snarare att vi har ett skogsbruk som på ett bra sätt tar generell hänsyn i den brukade skogen. Skötselavtal där privata markägare utför skötsel av naturområden på uppdrag av och med ersättning från staten är att föredra framför statligt köp av mark.

Förvaltning av vilda djur

Förvaltning av vilda djur måste ske i större samklang med de människor som är närmast berörda. Det kan ske i enlighet med långsiktiga förvaltningsplaner som tar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. En sådan förvaltning skapar förutsättningar för att värna Sveriges långa jakttraditioner och samtidigt ha livskraftiga stammar av vilt och rovdjur.

Förvaltning av vilda djur, till exempel vargen, ska ske nära de människor som berörs, som markägare och jakträttshavare. Det kan finnas skäl för förvaltning i ett större, regionalt område, exempelvis när ett större område krävs för att kunna fatta förvaltningsbeslut sett till hur stor areal en viss art kräver för att anses vara en population.

Det bör tas fram en lista kring vilka arter, och då inte bara rovdjur, som ska få en förvaltningsplan. Denna bör utformas i samråd med berörda parter.

Skyddsjakt är en del av förvaltningen av vilda djur. Skyddsjakt används när ett specifikt djur orsakar problem för exempelvis människor, odlingar, egendom, andra djur eller växter. Skyddsjakt i Sverige fungerar ofta bra, men besluten kring skyddsjakt tar ibland för lång tid och grundas på otydliga kriterier. Vi anser att ett samlat ansvar för förvaltning av vilda djur, såväl i regeringskansliet som på myndighetsnivå, bör införas. Detta ansvar bör ligga på landsbygdsdepartementet och Skogsstyrelsen. Makten över svensk viltvård och jakt ska ligga i Sverige.

Ett starkt djurskydd

Nya Moderaternas ståndpunkt är att djurskyddsnivån inom EU måste höjas. Nya Moderaterna vill att djurskyddslagstiftningen kontinuerligt ses över och att Sverige aktivt ska arbeta på EU-nivå för att den lagstiftning som finns verkligen följs och att övriga länder bör höja sina nivåer för djurskydd till samma nivå som vi har. Ett förenklat EU-regelverk för djurskydd skulle kunna påverka djurskyddet i positiv riktning, förutsatt att bestämmelserna innebär att lägstanivån för djurskyddet inom EU höjs. En annan förutsättning är att lagstiftningen utgörs av minimiregler så att de medlemsstater som vill göra mer också ska kunna det. Det är också viktigt med god information till konsumenterna för att undvika att djurskyddet urholkas i priskonkurrensen på livsmedelsmarknaden.

Läs mer ur Moderaternas partiprogram