Frihet, trygghet och rättvisa

Friheten är vår grund och tillsammans med trygghet och rättvisa har den en särställning bland våra värderingar. Frihet, trygghet och rättvisa ligger till grund för en rad andra betydelsefulla värderingar och avväganden i vår politik.

Ansvar är en ofrånkomlig del av friheten eftersom friheten att fatta beslut också innebär att ta ansvar för konsekvenserna. I ett fritt samhälle har människor ansvar för sina liv och mer än så, för barn, arbete, bostad, fritid och mycket annat. Staten måste tilltro människor kapaciteten och viljan att bära det ansvar som följer med friheten.

På motsvarande sätt bottnar jämställdhet i såväl frihet och trygghet som rättvisa. Varje människas värde och möjligheter är viktiga för oss. Det tar sig uttryck i lika lön för lika arbete, lika möjlighet att röra sig i samhället utan rädsla för att drabbas av brott, likabehandling i sjukvården och i rättsväsendet. De är alla exempel som kan återföras till frågor om frihet, trygghet och rättvisa.

Jämställdheten är ett allmänintresse. Ett jämställt samhälle är till fördel för alla. Genom att ha respekt för att frihetsdimensionen, trygghetsaspekten och rättvisan är viktig i varje fråga undviker vi att hamna i enkla lösningar som leder fel eller i resonemang som förminskar människor och deras rätt att fatta egna beslut. Den som vill göra stora och drastiska politiska ingrepp för att rätta till ett missförhållande i samhället kommer snart att komma på sig själv med att antingen göra stora frihetsinskränkningar, kraftigt minska tryggheten eller allvarligt stöta sig med vad som upplevs som rättvist.

Moderaterna är ödmjuka inför att såväl verkligheten som våra värderingars innebörd är komplex. När kommunistländerna byggde om sina samhällen till fängelser och arbetsläger eller när diktatorer och religiösa despoter på- tvingar en hel befolkning vissa ideal blir det tydligt att frihet betyder frånvaro av förtryck. När samhällen faller samman och stater förlorar förmågan att upprätthålla lag och ordning blir det tydligt vad trygghet innebär. Vi har en skyldighet att påminna om den grundläggande betydelsen av våra värden.

Dessutom måste vi också se vad frihet och trygghet innebär för människor i dagens Sverige och i vilka situationer ofrihet och otrygghet breder ut sig.

I vardaglig mening är ofrihet ofta förknippad med liten egenmakt, att ens livsvillkor dikteras av någon annan än en själv. Det kan handla om kvinnan som inte vågar gå hem själv på natten, individen som upplever att det blir väldigt lite kvar att leva på när skatten är betald eller ungdomar som inte själva tillåts välja partner och visa sin kärlek. För många kan det handla om att vara beroende av att välfärdens tjänster ska fungera för att kunna leva ett aktivt liv. Säkra stadsmiljöer, pålitlighet och valfrihet i välfärden och skydd för dem, som under hot, trotsar den egna familjens eller andras påbud om livsstil är alla exempel på områden där det politiska ansvaret för att främja människors egenmakt måste vara tydligt.

Rasism, homofobi, mobbning och påtvingade könsroller är exempel som beskär människors frihet. Förlegade normer och värderingar går inte att lagstifta bort. Likväl bör de bemötas och besegras för att förändra samhällsklimatet. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet är den växande toleransens bästa grund. Frihet i bemärkelsen att få vara sig själv är långtifrån enbart en juridisk fråga. Det ska råda likhet inför lagen och diskriminering är oacceptabel, men även om lagstiftningen är tydlig betyder det inte att friheten är garanterad.

Tolerans och respekt för olikheter ökar med teknologiska och naturvetenskapliga framsteg. Dogmer kan motbevisas och information når fram till dem som tidigare levt i okunskap. Informationsteknologins utbredning världen över innebär en kraftfull demokratiserings- och frihetsprocess som Sverige ska stödja. Även i Sverige ökar tekniken friheten. Informationsmonopol bryts ner, kunskap tillgängliggörs och såväl kulturella som nationella gränser förlorar i betydelse.

Samtidigt reser den tekniska utvecklingen också nya hot mot friheten. Det blir möjligt för stater, företag och organisationer att övervaka, samla information och kartlägga medborgare. Staten måste skydda den personliga integriteten och vara återhållsam i sin insamling och lagring av information. I tider av ökade möjligheter till kommunikation och genomlysning av varje människas arvsmassa är det viktigt att helga privatlivet inom dessa områden.

I integritetsfrågorna men också i många andra frågor går frihet och trygghet in i varandra på ett sätt som kräver avvägningar och kompromisser. Staten behöver tillgång till information för att skydda medborgarna mot terrorism och brott, samtidigt behöver medborgarna skydd från att få sitt privatliv kartlagt. Det är rimligt att kraven för insteg i människors privatliv är mycket högre när det gäller de egna medborgarna och att legitimiteten för övervakning och spaning kraftigt minskar när det misstänkta brottets allvarlighet avtar. Moderaterna ska värna integritetsbegreppet och ska alltid balansera statens behov av information mot individens rätt till integritet.

Ansvar är en annan sida av frihet och trygghet är frihetens viktigaste komplement. Trygga människor kan göra mer av sin frihet. Självkänsla, respekt för den man är och att vara rustad för livet ger förutsättningar för att vara trygg i sig själv. Vänner, familj, arbetskamrater, föreningsliv och andra gemenskaper ger trygghet med stöd av andra och känslan av tillhörighet. Att välfärden fungerar, att Sverige står starkt mot kriser och att andra gemensamma åtaganden fungerar är också trygghet.

Moderaterna värnar människors trygghet genom att ta ansvar för att de offentliga åtagandena fungerar och genom att låta det civila samhället ta plats och vara starkt. Det arbete som dagligen utförs runtom i Sverige i idrottsföreningar, församlingar, fackföreningar och andra delar av föreningsliv och ideell sektor visar civilsamhällets bredd och betydelse. Det handlar också om att genom kunskap i skolan garantera alla förutsättningar för att kunna känna den trygghet det innebär att ha färdigheter och förmågor som efterfrågas av andra.

När en människa är utsatt krävs ett stark civilsamhälle och en ansvarstagande stat. Ändå kan inga offentliga insatser eller gemenskapen i civilsamhället ersätta den trygghet det innebär att ha en egen kompetens. En skola som rustar alla inför arbetslivet är en central del i en politik för ökad trygghet.

Otryggheten växer sig som störst när människor åsidosätter respekten för varandra. När våld, hot och övergrepp ersätter medmänsklighet och när frihet och egendom kränks går tryggheten förlorad. Det går inte att skapa ett tryggt samhälle utan att bekämpa brottslighet och ge upprättelse åt brottsoffer.

Hur tryggt samhället är avgörs ytterst av uppslutningen kring värderingar om att behandla varandra väl och med respekt. Lagar och verktygen för att upprätthålla dem behövs, men i grunden växer den goda moralen ur frihet och bildning. Det finns anledning att vara återhållsam med nya lagar och att ständigt ompröva gamla. Forskning kring effektiv brottsprevention måste vara vägledande i arbetet och när ordningsmakten får nya befogenheter måste det prövas noggrant mot medborgarnas integritet. Strängare straff, fler lagar och fler poliser leder inte automatiskt till ett tryggare samhälle.

Moderaterna vill att brottslingar grips, ställs inför rätta och tilldöms påföljd. Vi är obevekliga i vår syn på rättssäkerhet. I en rättsstat är det alltid viktigt att hellre fria än fälla – hellre att en skyldig person frias än att en oskyldig döms.

Den som begår brott ska ställas till svars för sina handlingar. Påföljder ska vara rättsäkra, avskräckande, förutsägbara och ge brottsoffret upprättelse. Det kan finnas många förklaringar till varför brott begås, men det ursäktar inte den som utför dem. Enbart straffen gör inte samhället tryggt. Trygghet skapas genom att förebygga, och minska de faktorer som ligger till grund för brottslighet, värna brottsoffren och tillhandahålla rehabilitering som möjliggör återgång till ett liv fritt från kriminalitet för den som begått brott.

För medborgaren ska polisen vara en trygghet, med tillräckliga resurser för att utreda brott och vara synliga i samhället. Varje människa ska kunna känna sig trygg i att polisen har såväl tid som resurser.

Rättsstaten är en av de tydligaste tillämpningarna av rättvisa. Vi förväntar oss opartiskhet från domstolen, rätt till försvar och likabehandling inför lagen. Samtidigt förväntar vi oss att särskilda omständigheter vägs in, att förmildrande och försvårande omständigheter beaktas. Rättvisa är ett av de värden som vi vill bygga Sverige på, men det är ett mångtydigt begrepp.

Vi människor har en stark känsla för rättvisa. Orättvisor upprör oss ofta djupt. En viktig utgångspunkt för Nya Moderaterna är att alla ska kunna utveckla sina liv oavsett bakgrund. Då är både en skola i världsklass och möjligheter till arbete avgörande. Tillgång till sjukvård är en viktig rättvisefråga. Att det offentliga inte håller tillbaka människor som vill framåt är också rättvisa.

I vår rättvisesyn ingår att kunna hjälpa alla så att ingen lämnas i utanförskap. Därmed ligger det också i rättvisan att acceptera att vissa genom egna ansträngningar får mer än andra. För det är bara samhällen som låter människor bli allt de kan vara som också skapar resurser för att hjälpa dem som behöver extra stöd eller en ny chans. Det rättvisa samhället eftersträvar inte att utjämna alla skillnader eller olikheter mellan människor, det bejakar istället att alla får likvärdiga chanser att lyckas. En bra skola och utbildning i hela Sverige och för alla elever är den bästa rättvisepolitiken, en språngbräda som ger alla fart in i framtiden. I ett rättvist Sverige bygger vi golv att inte falla under, inte tak att slå i.

Läs mer ur Moderaternas partiprogram