Så ska Sverige styras

Sverige är och ska förbli en demokratisk rättsstat. Det innebär att de som styr vårt land ska utses av medborgarna i allmänna och fria val och att makten ska utövas under lagarna. Den svenska demokratin fungerar i huvudsak väl. Samtidigt finns det områden där spelreglerna behöver moderniseras för att vitalisera demokratin. En viktig del i detta är den översyn av riksdagsordningen som pågår. Översynen syftar till att skapa en modern och tydlig riksdagsordning för ordning och reda i riksdagens arbete.

Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en viktig nationell symbol och samlande kraft. Den svenska monarkin har ett brett folkligt stöd och tjänar oss väl.

Tydligare personval och färre riksdagsledamöter

För att vitalisera demokratin och skapa större närhet mellan väljare och valda bör utvecklingen från partival mot personval förstärkas. Personvalet behöver därför fortsätta utvecklas med lägre spärrar för personval för att stärka kopplingen mellan förtroendevalda och väljare. Det är viktigt att personvalets utformning speglar ett väljarstöd och därmed ett visst minsta stöd för en enskild kandidat för att flyttas upp på partiets lista.

Antalet ledamöter i riksdagen bör minskas. Det är samtidigt viktigt att riksdagen återspeglar olika politiska åsiktsriktningar inte bara i stort utan också i representationen från olika geografiska regioner. Möjligheter bör öppnas till att sänka antalet ledamöter även på övriga politiska nivåer.

Val, extraval och folkomröstningar

Parlamentarismen är viktig och förstärks om man har ett extravalsinstitut som fungerar i praktiken. Tiden för att arrangera extraval bör kortas. I Sverige finns, utöver möjligheten att folkomrösta i grundlagsfrågor, en möjlighet att arrangera lokala rådgivande folkomröstningar. Erfarenheterna av hur detta institut har tillämpats är skiftande. De har ofta haft omstridda, otydliga eller tvetydiga alternativ. Vid eventuella lokala rådgivande folkomröstningar är det därför avgörande med tydliga krav och skarpa regler i syfte att stärka legitimiteten.

Politikens infrastruktur

En viktig del av politikens infrastruktur gäller hur den offentliga sektorn indelas och organiseras. Skolans kommunalisering, och regionbildningar är två exempel på förändringar inom detta område. För att denna typ av förändringar ska bli lyckosamma behöver det finnas ett lokalt engagemang, det ska växa fram underifrån.

Det kan vara motiverat för små grannkommuner att gå samman i syfte att klara ökande åtaganden inom till exempel skola eller äldreomsorg. Staten ska också kunna bejaka och godkänna kommundelningar.

Att skapa nya organisationsformer eller flytta ansvar mellan huvudmän leder inte automatiskt till att demokratins eller den offentliga sektorns funktionssätt förbättras. Nya Moderaternas fokus ska ligga på att utgå från människors och medarbetares problem i vardagen. Ofta finns lösningarna på närmare håll än i genomgripande organisationsförändringar.

Samtidigt står Sverige inför utmaningar som innebär att vi inte alltid kan fortsätta arbeta på samma sätt som tidigare. Två viktiga drivkrafter finns i bakgrunden till regionaliseringsdebatten i Sverige. Dels blir det allt viktigare att utvidga arbetsmarknadsregioner och dels leder sjukvårdens specialisering till behov av större befolkningsunderlag.

Hittills har det varit möjligt att hitta lösningar genom ökat samarbete i befintliga strukturer. Det kan fortfarande passa i vissa delar av landet. Sam- tidigt har det alltid varit en grundläggande moderat hållning att vilja riva gamla gränser som hindrar människors fria rörlighet. Därmed utesluter vi inte att fastare former av samarbeten blir aktuellt framöver. De uppgifter som åläggs landstingskommuner eller regioner behöver inte vara identiska överallt.

Kommunalt självstyre

Det kommunala självstyret är viktigt och innebär att staten ska ge kommunerna och därmed de lokala medborgarna så stor frihet som möjligt att organisera och driva sin verksamhet efter eget huvud.

Det är viktigt att staten inte övervältrar kostnader på kommunerna utan att tillämpa den så kallade finansieringsprincipen. Statsbidrag till kommunerna bör vara generellt utformade och öronmärkta bidrag undvikas. Ett av skälen till att det kommunala självstyret ska värnas är vikten av att decentralisera beslutsfattandet. Besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Vid sidan av kommunens huvuduppdrag, att säkerställa välfärd, service och tjänster av hög kvalitet, har kommunen även en annan viktig uppgift. Det handlar om ett tydligt utvecklingsuppdrag att i samverkan med andra aktörer utveckla den geografiska platsen som kommunen utgör. Det handlar om lokalt ledarskap.

Starka ägare ger långsiktighet

Äganderätten är en grundläggande byggsten i ett demokratiskt samhälle. Den är också en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för att det ska skapas resurser till gemensamma angelägenheter. Äganderätten är dock mer än bara det materiella. Det kan handla om generationer som knyts samman till en gemensam plats eller en känsla av att skapa något för barn, barnbarn och kommande generationer. I vårt politiska beslutsfattande har vi stor respekt för äganderätten.

Ett centralt inslag i en fungerande ekonomi är ansvarsfulla ägare. Anonyma institutionella placerare kan inte ersätta engagemanget och närvaron från en aktiv ägare. Det långsiktiga värdeskapande som en stark ägare representerar står i kontrast till kortsiktighet och överdrivet risktagande som riskerar bygga upp obalanser i stället för hållbar tillväxt. Därför står vi för en politik som ger ägande och ägare goda villkor. I längden är en sådan inriktning avgörande för hög tillväxt och hållbart hög sysselsättning.

Balanserad syn på offentligt ägande

Sverige tillhör de länder som har stort gemensamt ägande. När det gynnar ägarnas intressen och ekonomin i dess helhet så bör detta minska. Att skapa fungerande marknader med mångfald och konkurrens är överordnat för hög samhällsekonomisk effektivitet. I vissa fall fyller det gemensamma ägandet dock en viktig kompletterande roll i ekonomin, det är därför inte Nya Moderaternas uppfattning att alla statliga bolag bör privatiseras.

Samhällsnytta och värdeskapande bör vara vägledande för förändringar av vårt gemensamma ägande.

Det är viktigt att förädla och förvalta det befintliga ägandet på ett professionellt sätt och att de offentliga aktörernas roll som lagstiftare och ägare hålls isär. De gemensamt ägda bolagen bör drivas enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Kommunala och offentliga bolag ska som regel inte konkurrera med andra aktörer, utan finnas där de behövs.

Genom höga krav när det gäller hållbarhet, mångfald, jämställdhet och öppenhet kan de gemensamt ägda bolagen agera föredömligt och visa vägen för ett aktivt samhällsansvar.

Den enskildes skydd

I en demokratisk rättsstat är det viktigt att all makt utövas under lagarna. Grundlagen måste tillförsäkra varje människas alla grundläggande fri- och rättigheter.

Ett gott samhälle måste också garantera den enskilde oberoende från staten. Ett fritt och öppet meningsutbyte och respekt för den enskildes personliga integritet är grundläggande värden i en demokrati. Det är ofrånkomligt att den enskildes integritet ibland måste ställas mot andra värden, till exempel vikten av en effektiv brottsbekämpning. I dessa fall ska staten alltid ta stor hänsyn till människors integritet och undvika att hämta information om medborgarna på ett sådant sätt så att rättssäkerheten sätts ur spel. Möjligheterna att möta hot mot vårt samhälle får inte slentrianmässigt vinna terräng på bekostnad av den enskildes integritet. Integritetskränkningar och andra övergrepp från statens sida gentemot den enskilde ska ge rätt till skadestånd.

Läs mer ur Moderaternas partiprogram