Utdrag ur Moderaternas partiprogram

Sverige i Europa och världen

Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik som väcker respekt i omvärlden. Det kräver en politik som formas av tydliga värden, ambitioner och målsättningar. Demokratin, folkrätten och de mänskliga rättigheterna är den moderata utrikespolitikens hörnstenar.

EU är den centrala plattformen för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Den måste tydligare vägledas av gemensamma värderingar som frihet, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Utvidgningen och grannskapspolitiken ska syfta till att stärka dessa värden. EU-medlemskapet innebär att Sveriges förmåga att påverka den internationella politiken stärks. Samtidigt är närområdet en viktig bas för Sveriges internationella agerande. Norden och det nordiskt-baltiska samarbetet är en styrka som Sverige i alla lägen ska värna och vara drivande inom.

Framtidens EU

Europeiska Unionen ger grundläggande förutsättningar för att globalt hävda Europas politiska och ekonomiska intressen. Europasamarbetet är viktigt för att öka Sveriges handel och konkurrenskraft. Det behövs ett starkt samarbete för att lösa gemensamma problem såsom hot mot miljön och stabiliteten i de finansiella systemen. EU har genom historien säkrat frihet, fred och demokrati. Nya Moderaterna vill fortsätta att driva frågor som handlar om ett mer öppet och konkurrenskraftigt Europa, en mer ambitiös miljöpolitik, en ansvarsfull ekonomisk politik, krafttag mot internationell brottslighet, mindre byråkrati och värnandet av frihet och demokrati i vår omvärld. Vi vill också att fler länder inom EU bidrar till att ta ansvar för ett fungerande asylsystem.

Lika viktigt som att Europas länder samarbetar på de områden där det ger mervärde, lika självklart är det att EU inte har uppgifter som medlemsländerna bäst hanterar själva. Den så kallade subsidiaritetsprincipen som slår fast denna balans mellan EU och dess medlemsländer utgör grunden för vår syn på Europasamarbetet.

EU måste avveckla sina handelshinder mot omvärlden och vara pådrivande för att förmå andra länder att göra samma sak. Den inre marknaden ska fördjupas, handel och utbyte utan gränser och krångel ska underlättas. EU:s jordbrukspolitik ska reformeras. Omfattningen av olika typer av jordbruksstöd måste trappas ned. Den slår hårt mot redan fattiga länder, försvårar uppfyllelsen av millenniemålen, motverkar den europeiska ekonomins konkurrenskraft och upptar en orimligt stor del av EU:s budget.

Nya Moderaterna är i grunden positiva till en gemensam valuta inom EU. Vi respekterar samtidigt resultatet av den folkomröstning som genomfördes 2003. Det är för närvarande inte aktuellt att införa euron i Sverige.

Vi anser att ett svenskt eurointräde endast kan bli aktuellt inom ramen för ett välskött eurosamarbete, där de länder som delar den gemensamma valutan följer de finanspolitiska ramverken och bedriver en ansvarsfull ekonomisk politik. Då är det också troligt att svenska folkets stöd för en gemensam valuta ökar.

Om det folkliga stödet för euron ökar och består över en längre tid samt om det finns en bred samsyn i riksdagen om ett eurointräde är Nya Moderaterna redo att åter aktualisera frågan om ett eurointräde.

Ett reformerat och starkare FN

Förenta Nationernas säkerhetsråd har det högsta ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Sverige och övriga västvärldens deltagande i FN:s fredsinsatser bör öka för att ytterligare höja legitimiteten och kvaliteten i dessa insatser. Organisationens roll som samordnare av humanitärt bistånd och säkerhetsinsatser i de allra fattigaste och mest konfliktdrabbade länder är helt central. FN bör även efter millenniemålens slutpunkt 2015 vara ledande till en politisk uppslutning kring ett arbete för en global och hållbar utveckling.

Vi vill se ett starkare FN som värnar om principen om skyldigheten att skydda. Världen måste kunna skydda människor som utsätts för stort lidande orsakat av till exempel inbördeskrig eller förtryck från den egna staten. I yttersta fall kan detta även innefatta militära insatser. Ett mandat från FN:s säkerhetsråd ska alltid eftersträvas vid sådana insatser och de måste ta sin utgångspunkt i FN-stadgans principer.

FN, som styrs av medlemsländerna, har en global legitimitet som måste värnas. Många gånger lever FN inte upp till våra förväntningar. Därför står organisationen inför många utmaningar och måste reformeras och moderniseras.

Ett starkt och användbart försvar

Försvaret av Sverige bygger inte längre bara på att skydda vår frihet och vår nations gränser utan också på internationella insatser och i samarbete med andra. Genom samverkan med andra, i närområdet och på längre avstånd, ska försvaret kunna intervenera för att hindra eskalering av kriser och konflikter som kan påverka Sveriges säkerhet. Det handlar om att ha förmåga att ge stöd och att kunna ta emot stöd.

I allt högre grad blir våra samhällen beroende av flödena av varor, information, kapital, tjänster och människor. Det medför nya och genomgripande konsekvenser för vår säkerhet. Detta stärker Sveriges nationella försvarsförmåga som värnar våra nationella intressen.

Omställningen från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar ska fortsätta. Insatsförsvarets operativa förmåga ska förbättras och alla delar måste vara användbara såväl hemma som i utlandet. Det är försvarsmaktens operativa behov som ska styra materiel- och personalförsörjningen. Operativ effekt är ledstjärnan i omställningsarbetet.

En insatsorganisation med stående och kontrakterade förband är nödvändig för att snabbt och effektivt kunna göra insatser i landet, i närområdet och internationellt. Rekrytering till försvarsmakten genom frivillighet ställer krav på att det är attraktivt att ta anställning som soldat, sjöman och officer. Hemvärnet utvecklas till nationella skyddsstyrkor. De har en central roll i det svenska försvaret. Deras roll och förmåga ska öka.

Sveriges tradition av stöd till och medverkan i internationella fredsbevarande operationer ska fullföljas. Vi kommer också fortsatt att söka bred parlamentarisk förankring för dessa. Genom vår återkommande medverkan i Nordic Battle Group, en av EU:s två snabbinsatsstyrkor, tar Sverige ansvar för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde.

Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet. Det kräver att det finns en bred parlamentarisk förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut. Det bör även ske i nära dialog med och helst tillsammans med Finland.

Sverige ska ha en effektiv säkerhets- och underrättelsetjänst. Samverkan mellan civila och militära insatser måste förbättras. Detta gäller såväl vid internationella insatser som vid stöd till samhället i Sverige.

Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja andra EU-länder eller nordiska länder om de utsätts för katastrofer eller olika former av angrepp. Ett sådant åtagande är det mest grundläggande uttrycket för europeisk solidaritet och därför en naturlig vidareutveckling av Sveriges säkerhetspolitiska linje.

Ökad frihandel och fattigdomsbekämpning

En öppen värld och en öppen global ekonomi fortsätter att lyfta människor ur fattigdom. En uthållig globalisering ligger inte bara i Sveriges intresse utan skapar globala möjligheter att gå från förtryck till frihet och från fattigdom till välstånd. Öppna, toleranta och jämställda samhällen ökar individers frihet och skapar bättre förutsättning för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Människors fria rörlighet i världen ska inte begränsas mer än nödvändigt av politiska hinder.

Att slå vakt om frihandeln är ett viktigt övergripande verktyg för en friare värld. Men trots att världen blivit en bättre plats för många lever fortfarande många kvinnor, barn och män på under en dollar om dagen. Den dubbla tragedin för människor i många utvecklingsländer är att deras tillvaro inte bara präglas av materiell fattigdom utan också av förtryck och vanmakt.

Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik med människan i fokus och syfta till att lyfta människor ur fattigdom av egen kraft. Biståndet bör även framöver motsvara en procent av bruttonationalinkomsten. Sedan 2006 har Nya Moderaterna haft en stark reformagenda för biståndet. Vi har fortsatt arbeta med att utveckla biståndet till att bli mer effektivt, resultatorienterat och relevant. Ett exempel på detta är Öppna biståndet, en av de största moderata reformerna inom utvecklingspolitiken, som syftar till att öppna upp det svenska biståndet för ökad insyn, delaktighet och ansvarstagande. Sverige bör även vara pådrivande för ett transparent och effektivt bistånd inom vårt internationella samarbete.

Demokratisk utveckling och respekt för mänskliga fri- och rättigheter inom utvecklingssamarbetet förblir en central värdegrund. Biståndet får inte bara handla om att föra över en summa pengar, utan måste kunna följas upp eller mätas. Det betyder att biståndet ska möta fattiga och ofria människors behov och bidra till förändring.

Grundläggande fri- och rättigheter för alla

Kampen för ökad jämställdhet är en av vår tids viktigaste demokratiska utmaningar. Traditioner och lagstiftning används för att inskränka kvinnors frihet på många platser i världen. Kvinnor och flickor utsätts för tvångsäktenskap, könsstympning, trafficking och sexuella kränkningar. Kvinnor drabbas ofta särskilt hårt av krig, naturkatastrofer och fattigdom.

Att kvinnor förvägras grundläggande fri- och rättigheter är ett av de största hindren mot utveckling, tillväxt och demokrati. Först när kvinnor, i samma omfattning som män, får tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, förvärvsarbete och äganderätt samt kan skyddas mot övergrepp, kan ett lands utveckling ta verklig fart.

I många samhällen runt om i världen saknar också hbtq-personer grundläggande rättigheter. Vi ska därför lägga fortsatt stor kraft på dessa områden inom såväl utvecklingsarbetet som övrigt internationellt arbete.

Frihet i den digitala världen

De senaste decenniernas tekniska utveckling, med internet och mobiltelefoni som centrala arenor för information, kommunikation och tankeutbyte skapar inte bara förutsättningar för en kunskaps- och informationsrevolution, utan även en frihetsrevolution. Framstegen inom dessa områden är enorma.

Digitaliseringen ger individen en frihet som totalitära stater och auktoritära regimer vill kväva av rädsla för att förlora sitt informationsövertag och sin makt. Vi ser därför teknologins möjligheter som just ett verktyg för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken. Samtidigt väcker utvecklingen viktiga frågor om integritet och ställer krav på gränsöverskridande dataskydd.

Fildelning förenklar avsevärt distributionen av digitalt innehåll. Det möjliggör dagligen spridning av kulturella uttryck, upplevelser på nya marknader och nya affärsmodeller.

Upphovsrätten ska respekteras i den digitala miljön. Det är viktigt inte bara ur ett moraliskt perspektiv, utan även ur ett praktiskt då alternativet kraftigt underminerar drivkrafterna för fortsatt utveckling. Framväxten av legala alternativ ska därför underlättas, bland annat genom förenklad och harmoniserad lagstiftning inom EU som gör det möjligt med en större marknad för dessa tjänster.

Mänsklig rörlighet bygger framtiden

När dagliga händelser upptar människors tid är det lätt att glömma hur Sverige deltar i en historisk utveckling mot mer kulturell mångfald och mänsklig rörlighet över gränser. Människor, pengar, arbetstillfällen och information rör sig snabbt över världen. För Sverige har det inneburit att vårt samhälle genomgått en dramatisk förändring.

Den tilltagande globaliseringen har understrukit att avstånden i världen har krympt. Samtidigt har världen för den enskilde växt och blivit mer tillgänglig och öppen. Detta öppnar för stora möjligheter. Ökad öppenhet bidrar till att antalet migranter i världen ökar, vilket är en stark drivkraft för utveckling. Nittio procent av alla världens migranter rör sig för att söka arbete och andra möjligheter.

De legala möjligheterna att ta sig till Sverige och Europa måste förbättras. Insynen i asylprocessen måste förbättras och rättsäkerheten stärkas. Varje person har rätt att få sin situation och sina grunder prövade. Vi ser behov av att stimulera återvandring av människor som kommit till vårt land, vilket är en företeelse som stöds av FN:s flyktingkommissariat och världssamfundet i stort.

Vi vill fortsätta riva hinder för människors rörlighet. Det börjar med att människor som är förföljda ska kunna få en fristad här. Det är vår övertygelse att ökade kontakter mellan människor stärker relationer och skapar förståelse och stabilitet. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten kan ett gott samhällsklimat skapas.

Läs mer ur Moderaternas partiprogram