Ekonomins utveckling

Människan är kreativ och skapande. Det är människans uppfinningsrikedom som har lagt grunden för de senaste seklernas snabba ekonomiska utveckling. Den har gjort att allt fler människor i vår värld har kunnat få sina grundläggande behov tillgodosedda, och leva i trygghet och välstånd. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen byggt på en tillväxt som i stor utsträckning kunnat genereras genom ökad resursförbrukning, och som har lett till ökade utsläpp av växthusgaser och minskad biologisk mångfald.

En ständig jakt på ekonomisk tillväxt utan hänsyn till vad den består av riskerar att leda till långsiktiga miljömässiga och sociala problem, att människor slits ut och att förutsättningarna för en långsiktigt hållbar välfärd raseras. Vi måste därför ställa om våra samhällen och ekonomiska system utifrån nya ekonomiska realiteter där all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. Det är möjligt, men kräver såväl tekniska som sociala innovationer. Ofta hänger dessa samman. Ny teknik gör det enklare att leva på ett sätt som är bättre för miljön. Vi kommer fortsätta att finna smartare och effektivare sätt att tillverka produkter och utvinna energi. Genom ekonomiska styrmedel och marknadsregleringar ska vi använda den ekonomiska utvecklingskraften för att möta miljö- och resursutmaningarna.

Livsstilsförändringar krävs för att miljövinsterna av teknisk utveckling inte ska omintetgöras av ökad konsumtion. Vårt sätt att leva, som individer och tillsammans som samhälle, kommer att förändras. Vår livsstil och konsumtion måste hålla sig inom det som är långsiktigt och globalt hållbart.

Det här är en utmaning som är större än de som mänskligheten mött i historien, men erfarenheterna av det vi har åstadkommit kan användas för att klara den. Vi har i vårt land en tradition av att prioritera reformer som ger en annan utveckling än den som kortsiktigt kan mätas i växande bruttonationalprodukt, (BNP), såsom lagstadgad semester, arbetsskydd och föräldraledighet. Vi är övertygade om att ett hållbart samhälle för både människor och miljö även framöver kräver att vi har modet att fatta politiska beslut, även om värdet av dem inte enkelt kan räknas hem genom traditionell tillväxt.

I grunden behöver vårt sätt att mäta ekonomin och värdera framsteg förändras. Vi behöver andra mått på vad som är en god utveckling än traditionell BNP-tillväxt, som bara mäter hur mycket vi producerar och konsumerar. Det handlar om mått som i stället fokuserar på hur människor och miljö mår. Det är uppenbart att ett system inte är hållbart när det som är långsiktigt katastrofalt för såväl samhälle som ekonomi kan vara kortsiktigt lönsamt.

Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt. En del i det arbetet är att verka för en solidarisk fördelning av resurser, som ger ökad ekonomisk trygghet i osäkra tider. Möjlighet till såväl arbete och försörjning som ett hållbart arbetsliv med gott utrymme för tid fri från lönearbete är en viktig del.

Den offentliga sektorn är för sin finansiering i dag alltför tillväxtberoende då den till stor del består av verksamheter med begränsade möjligheter till egen produktivitetsutveckling. Vi kommer sannolikt också behöva nya skattebaser och är beredda att genom skatt öka den offentliga konsumtionen på bekostnad av den privata när det är nödvändigt för att trygga välfärden och samhällstryggheten.

Läs mer ur Miljöpartiets partiprogram