Sverigedemokraterna och människan

Varje människa har ett grundläggande och okränkbart värde och varje människa har rätt till frihet, självbestämmande, trygghet, gemenskap samt de basala andliga och materiella grund- förutsättningar som krävs för att kunna leva ett värdigt liv. Ett alltför ensidigt rättighetstän- kande kan dock vara destruktivt för samhällsutvecklingen och därför måste rättigheterna också vägas upp av skyldigheter. Utan skyldigheter kan inga rättigheter upprätthållas. Den som åberopar sina rättigheter ska också vara medveten om sina skyldigheter gentemot sig själv och andra. Vi är alla ansvariga för våra egna handlingar och konsekvenserna av dessa. Den som inte uppfyller sina skyldigheter bör därför vara medveten om att denne därmed också kan förlora någon av sina rättigheter. Skyldigheten att följa demokratiskt stiftade lagar betraktar vi som central i sammanhanget.

Varje människa är unik, men vi präglas också av vår omgivning och av vårt historiska, kul- turella och sociala arv, vilket gör att vi också blir mer eller mindre lika varandra.

Varje ideologi tar sin utgångspunkt i en teori om den mänskliga naturens beskaffenhet. Liberalismen och socialismen är de två ideologier som dominerat och präglat det svenska samhället under de senaste decennierna. Båda dessa ideologier betraktar i hög grad män- niskan som en i grunden god och förnuftig varelse, som förutom sin medfödda godhet och rationalitet kan liknas vid ett tomt blad eller en konturlös lerklump, och som formas enbart av den miljö och den sociala kontext hon möter under livets gång. Med denna utgångspunkt betraktas destruktivitet endast som nedtryckt godhet och roten till destruktiva handlingar härleds inte primärt till den individ som utför dem utan snarare till samhället som formats på fel sätt och därmed i sin tur präglat individen på fel sätt.

Den logiska slutsatsen av en sådan människosyn blir att om man bara lyckas avlägsna alla upplevda orättvisor och alla normer, lagar, seder och strukturer som anses hämma individens frihet, så kommer människans inneboende godhet att slå ut i full blom och ett i det närmaste perfekt samhälle kommer att skapas.

Denna bild av människan må förefalla sympatisk. Detta hjälper dock föga då den på avgörande punkter bygger på felaktiga antaganden, vilket innebär att den politik som tar sin utgångspunkt i denna teori inte kommer att kunna uppnå det den säger sig vilja uppnå. Ett ytterligare problem med denna syn på människan är att den lätt leder till slutsatsen att mänskliga foster, på basis av sin förmodade brist på unika egenskaper, helt saknar värde.

Sverigedemokraterna står för en mer nyanserad och därmed också en mer realistisk männis- kosyn. Vår strävan är att utforma politiken efter hur vi tror att människan är och inte hur vi önskar att hon vore. Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög ut- sträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen. Någon komplett förteckning över vad som ingår i denna mänskliga essens har vi ännu inte och kommer kanske heller aldrig att få. Till hjälp med att skapa en grovkornig bild kan vi dock ta den moderna vetenskapen och den mänskliga historien. Om det till exempel är så att en viss företeelse i olika varianter förekommit i nästan alla mänskliga samhällen i nästan alla tider, så menar vi att det är rimligt att anta den på något sätt är kopplad till den mänskliga essensen.

För att nämna några konkreta exempel så menar vi bland annat att de flesta människor är so- ciala och kollektiva varelser som har ett nedärvt behov av att tillhöra en större gemenskap, att de flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som påminner om en själv och att de flesta människor har lättare att visa solidaritet och empati med individer som man upplever är en del av samma gemenskap som man själv tillhör. Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle. Vi kan också konstatera att historiska försök med att bygga starka kollektiv som är större än nationen ofta har misslyckats, ibland med katastrofala följder som i till exempel före detta Jugoslavien, och att sådana försök därför bör undvikas då de är förenade med stora risker. De flesta människor har ett behov av både individuell frihet och kollektiv samhörighet och vi menar att det är politikens uppgift att ta hänsyn till och balansera dessa ibland motstridiga intressen.

Med nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela män- skligheten menar vi framförallt, att det förutom de socialt konstruerade skillnader vars ex- istens vi erkänner, också finns biologiska skillnader mellan de flesta kvinnor och de flesta män, som sträcker sig bortom det som kan observeras med blotta ögat. I ett samhälle där människorna är fria att själva forma sina liv kommer dessa skillnader med största sanno- likhet att leda till olikheter i preferenser, beteende och livsval. Att det finns olikheter i hur de flesta män och de flesta kvinnor väljer att leva sina liv behöver således inte vara ett problem, ett utslag av diskriminering eller resultatet av en förtryckande könsmaktsordning.

På individnivå kan man ta begåvning som exempel på att alla människor inte är födda som tomma och identiska kopior. Olika individer har olika medfödda begåvningar. Vissa individer är till exempel födda med en stor teoretisk begåvning medan andra är födda med en stor praktisk begåvning. Samhället bör naturligtvis uppmuntra individen att bli så bra som det är möjligt inom ramen för sina medfödda förutsättningar, men samtidigt bereda plats för de individuella olikheterna och beakta det faktum att alldeles oavsett vilka stödfunktioner samhället sätter in så kan inte alla individer nå lika långt inom alla områden.

Vid sidan av att vi inte tror på teorin om människan som ett tomt blad tror vi inte heller att människan i grunden är alltigenom god eller konstruktiv. Vår uppfattning är snarare att människan är både konstruktiv och destruktiv och att det inom varje människa pågår en daglig och livslång kamp mellan dessa motstridiga krafter, känslor, instinkter och drifter.

Med utgångspunkt i denna syn på den mänskliga naturen blir politikens viktigaste uppgifter inte att försöka riva ned alla de strukturer och kollektiv som omger individen utan snarare att försöka skapa, stödja och upprätthålla normer, moral, lagar, sedvänjor, miljöer, beteenden traditioner och gemenskaper som hjälper individen att bejaka de goda och konstruktiva sidorna inom sig själv. Dessa system måste dock förhålla sig till, och i de fall det är möjligt också ta hänsyn till, den nedärvda mänskliga naturen och försöka kanalisera denna på ett så konstruktivt sätt som möjligt snarare än att direkt motarbeta den. Den medfödda mänskliga egoismen och tävlingsinstinkten kan till exempel användas till att antingen utnyttja och förnedra andra för att förbättra sin egen position eller kanaliseras till en strävan efter självförbättring som i slutändan leder till att man, utan att orsaka skada, förbättrar sin position samtidigt som man också hjälper andra på vägen.

Vi tror alltså att människan är ofullkomlig, att människan förutom förnuft och rationalitet också styrs av nedärvda känslor, instinkter och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftigt handlande och tänkande därför är begränsad. Dessutom inser vi att ett stort mått av förnuft inte alltid medför förnuftiga beslut eftersom all information inte alltid finns tillgänglig vid en viss tidpunkt. I byggandet av ett gott och långsiktigt hållbart samhälle kan man därför inte enbart förlita sig på enskilda individers förnuft eller utgå ifrån att man har tillgång till all relevant information. Av detta följer slutsatsen att ett varsamt framåtskridande i form av förändringar i små steg och ett bejakande av tidigare generationers samlade erfarenheter och förnuft är det bästa sättet att nå goda resultat och undvika potentiella katastrofer.

Läs mer ur Sverigedemokraternas partiprogram