Vi tror alltså att människan är ofullkomlig, att människan förutom förnuft och rationalitet också styrs av nedärvda känslor, instinkter och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftigt handlande och tänkande därför är begränsad. Dessutom inser vi att ett stort mått av förnuft inte alltid medför förnuftiga beslut eftersom all information inte alltid finns tillgänglig vid en viss tidpunkt. I byggandet av ett gott och långsiktigt hållbart samhälle kan man därför inte enbart förlita sig på enskilda individers förnuft eller utgå ifrån att man har tillgång till all relevant information. Av detta följer slutsatsen att ett varsamt framåtskridande i form av förändringar i små steg och ett bejakande av tidigare generationers samlade erfarenheter och förnuft är det bästa sättet att nå goda resultat och undvika potentiella katastrofer.