Socialdemokraternas partiprogram

Kallas av S för partiprogram och framtidskontrakt. Bägge dokumenten antogs under april 2013.

Ett program för förändring

Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just detta: samhället går att förändra.

När socialdemokratin växte fram levde många människor fortfarande i föreställningen att tillvaron avgjordes av ödet eller av en oåtkomlig högre makt. Människan kunde själv inte göra särskilt mycket för att ändra villkoren.

Arbetarrörelsens främsta uppgift blev att visa att orättvisorna och den sociala misären hade att göra med brister i samhällets organisation, och att denna organisation inte var given. Människorna kan ta makten.

När socialdemokratin i samverkan med liberalerna i kamp mot högern drev fram den politiska demokratin öppnades vägen för människor att bestämma över samhället och sina egna liv. Steg för steg började det gamla klassamhället rivas ner för att ersättas av ett modernt välfärdssamhälle.

Också i vår tid kan man höra att förändringar inte är möjliga, att vi måste anpassa oss till vad som bestäms av krafter, som vi inte kan påverka. Socialdemokratins svar är detsamma som det alltid varit: Genom demokratin kan vi tillsammans förändra och förbättra samhället.

Vi socialdemokrater har kunnat påverka samhällets utveckling därför att vi varit övertygade om hållfastheten i våra idéer. Men också för att vi varit lyhörda, dragit lärdom av gjorda erfarenheter och mött nya utmaningar med ny kunskap.

I detta principprogram berättar vi om hur vi vill möta dagens och morgondagens utmaningar. Vi berättar om våra grundläggande idéer och värderingar, hur vi ser på samhällsutvecklingen globalt och nationellt samt redovisar våra principiella politiska ställningstaganden.

Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där alla lever ett bättre liv, känner frihet och framtidstro.

Den demokratiska socialismen

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.

Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.

Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.

Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.

Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden.

Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.

Klimatkrisen och miljöförstöringen har tydliggjort att människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen. För vår överlevnad behövs en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.

Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. Demokrati förutsätter frihet från fattigdom och fruktan, men också frihet och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Därför måste de politiska friheterna bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för demokrati, rättvisa och hållbarhet.

Våra värderingar

Demokrati

Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i de maktskillnader som finns i ett samhälle, och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid. I uppfattningen om demokratins företräde och i övertygelsen om alla människors lika och okränkbara värde och rätt har socialdemokratin sina djupaste rötter.

Demokrati handlar om frihet. Den innefattar friheten att få uttrycka sin mening, kritisera, upplysa och bilda opinion, liksom rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden. Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling.

Demokrati är mer än en ordning för att fatta och verkställa beslut. Demokrati är ett värdesystem, som måste genomsyra hela samhällslivet. De medborgerliga fri- och rättigheterna bildar den nödvändiga utgångspunkten, men de är inte tillräckliga: de måste också byggas på med rätten till personlig utveckling, till social trygghet och till inflytande och delaktighet såväl i arbetslivet som i vardagslivet. Bara då kan människor delta i demokratin fullt ut. Därför måste demokratin utvidgas även på det ekonomiska och sociala området.

Demokrati kräver att var och en respekterar andras demokratiska rättigheter, tar sin del av ansvaret för samhällsarbetet och följer fattade beslut, även när de går de egna önskningarna emot. Demokrati ger rätten att driva sina åsikter och sina intressen, men innebär också skyldigheten att lyssna på andra. Den utesluter inte motsättningar och konflikter, men kräver av alla en beredskap att lösa motsättningarna i just demokratiska former.

I principen om demokratins företräde ligger övertygelsen om att samhällsutvecklingen kan påverkas och styras. Att skapa denna tilltro, och se till att människor själva kan forma sin framtid, tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter.

Medlet med vilket socialdemokratin vill förändra samhället är reformismen: att genom politiska reformer stegvis förändra samhället i den riktning vi vill se.

Ett sådant projekt blir aldrig färdigt. Politiken kan inte vara dogmatisk kring olika teoretiska lösningar. Det är omöjligt att fånga det verkliga, levande, ständigt nya livet i abstrakta termer. Förändringsarbetet utgår från människors krav och behov, så som de formuleras i ständigt pågående samtal och diskussioner.

Socialdemokratin vill upprätthålla och utveckla den demokratiska samhällsförvaltningen. I linje med detta har vi uppfattningen att statschefen ska utses i demokratisk ordning och att monarkin ska avskaffas.

Frihet, jämlikhet och solidaritet

Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet för socialdemokratin är att utjämna dessa maktskillnader, för att på så sätt öka friheten i samhället.

Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När människors möjligheter påverkas av att de tillhör en viss grupp, visar detta på förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön, etnicitet samt könsidentitet och sexuell läggning är några av de faktorer som avgör människors frihet, oberoende av vilka de är som individer.

Det syns i de statistiska sambanden. Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa. Detta är inte ett resultat av människans fria vilja.

Så länge hälsan, barnens livsmöjligheter eller risken att bli arbetslös inte fördelar sig slumpmässigt i befolkningen, är det inte människans fria vilja som bestämmer. Målet för socialdemokratin är att människor ska vara så fria att yttre faktorer som klass, kön och etnicitet inte påverkar deras möjligheter till ett gott liv.

Jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för verklig mångfald, eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria vilja. När vi kan välja fritt utvecklas vi olika.

Verklig frihet finns bara där det finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, som aktivt och återkommande erbjuder människor möjligheter att utvecklas och komma vidare, är friheten en chimär. Bara den som har möjligheter kommer att anstränga sig. Frihet förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utan också tillgång till en materiell och social trygghet, och ständigt nya chanser.

Jämlikhetens betydelse för friheten kommer sig av att vi människor är starkt och ömsesidigt beroende av varandra. Ingen människa är en ö. Vi skapar tillsammans det samhälle, som i sin tur formar oss. Även mänskliga relationer präglar oss. Det har betydelse vilka vi är i förhållande till andra. Därför påverkar graden av jämlikhet i ett samhälle varje människas frihet.

Det ömsesidiga beroendet mellan människor är solidaritetens kärna. I omtanken om andra ligger både att ta hänsyn och att själv göra sitt bästa. Att solidariskt ställa upp för varandra bygger på förvissningen om att alla gör så gott de kan och bidrar efter förmåga. Solidariteten är en kraft för att öka friheten i samhället, eftersom ingen är fri förrän alla är fria. Rättvisan kan uppnås först då även de som inte berörts upprörs av orättvisan.

Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i vårt samhälle.

Arbetes värde

Arbetet är grunden för människans frihet och välfärd. Deltagande i arbetslivet bidrar till såväl personlig utveckling som gemenskap. Full sysselsättning stärker löntagarna som kollektiv. Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång.

Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Alla har rätt till ett meningsfullt arbete.

Varje väl utfört arbete förtjänar respekt, men varje arbete är inte ett gott arbete. Vi vill verka för ett arbetsliv som är lärande och får människor att växa. Socialdemokratin strävar efter att förverkliga drömmen om det goda arbetet. Därför måste löntagarna vinna ökat bestämmande över förhållandena på arbetsplatserna.

Arbetslivet måste organiseras så att varje människa blir bemött med aktning och respekt för sitt arbete och sin arbetsinsats. Det måste organiseras så att alla kan känna trygghet till liv och hälsa i både anställning och företagande. Alla har rätt till en god balans mellan lönearbete och ledighet, och arbetet ska kunna förenas med ansvar för barn och familj. Friheten att utvecklas som människa ska finnas såväl i arbetet som på fritiden.

Vår samhällssyn

Vad formar samhället?

Socialdemokratin föddes ur en förståelse för hur grundläggande produktionen och produktionsförhållandena är för samhället och för människors livsvillkor. När den moderna maskintekniken och det industriella produktionssättet bröt igenom förändrade det inte bara sättet att arbeta. Det förändrade hela samhället. Det påverkade människors sätt att uppfatta sig själva och världen, det påverkade vardagslivets villkor och till slut hela samhällsorganisationen.

På så sätt är arbetarrörelsens ideologi också ett sätt att analysera samhällets utveckling. Grundläggande är den materialistiska historiesynen, det vill säga insikten att faktorer som teknik, kapitalbildning och arbetsorganisation har avgörande betydelse för samhället och människors sociala villkor.

Sättet att organisera produktionen av varor och tjänster har således stor betydelse. Det förklarar dock inte allt i ett samhälle. Väsentlig är också den roll som reproduktionen spelar. Reproduktion i denna bemärkelse handlar om familjeliv, mat, vila och rekreation, men också om allt det andra som är en förutsättning för att vi ska kunna bidra i arbetslivet: omsorg, utbildning och utveckling av vår sociala förmåga. Hur reproduktionen organiseras har lika stor betydelse för samhällets utveckling och människornas uppfattning av sig själva och världen som produktionsordningen.

Traditionellt har ansvaret för hem och familj varit en fråga för kvinnan och till stor del utförts som oavlönat arbete. Den socialdemokratiska utbyggnaden av välfärdsstaten förändrade delvis detta, genom att istället förlägga stora delar av denna reproduktion i det offentliga. Det gjorde det också möjligt för alla att ta del av exempelvis utbildning och sjukvård, oberoende av inkomst. Det innebar att den individuella friheten ökade för ett stort antal människor, både för de kvinnor som inte längre bands till hemmet och för alla de som fick del av välfärdstjänsterna. Få saker har betytt så mycket för den svenska tillväxten som utbyggnaden av den generella välfärden.

Ytterligare en helt central förutsättning för samhällsutvecklingen är naturen. De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet har lika mycket med människors arbete att göra som med tillgången till billig energi, framförallt olja. Den produktionsordning vi levt med sedan dess bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.

Produktion och reproduktion kan organiseras på många olika sätt, men naturens ramar är absoluta. De sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Därför är det nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen. Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser. Detta måste ändras. Att ställa om till en hållbar tillväxt, som tar hänsyn till även kommande generationer, är en av samtidens mest tvingande uppgifter.

Marknad och kapitalism

När marknaden fungerar som bäst är den en kraftfull katalysator för människors uppfinningsrikedom och kreativitet. Denna dynamik har skapat ekonomiska resurser som bidragit till att förbättra våra liv och till att lyfta stora delar av mänskligheten ur fattigdom.

Samtidigt rymmer marknaden destruktiva tendenser, inte minst genom att den ständigt strävar efter att upphäva sig själv. Dess inneboende drift till koncentration och monopol motverkar den mångfald som är dess egen förutsättning. När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö. Marknadskrafterna förmår inte heller ta vara på samhällets produktiva tillgångar fullt ut. Vinstintresset skapar inte alltid arbeten. Arbetslösheten är ett problem även under perioder av stark tillväxt.

Den renodlade kapitalismen ska hållas isär från marknadsekonomin. Den är marknadens destruktiva sida. Den betecknar ett maktsystem, där den som äger kapitalet ges rätten att bestämma över alla andra intressen, och där människors värde och rättigheter bestäms av deras ekonomiska lönsamhet. Detta maktsystem skapar ofrihet för alla andra än de stora kapitalägarna. Det skapar en ojämn fördelning, stora orättvisor och kraftiga sociala spänningar inom och mellan länder. Det leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar. Därför är socialdemokratin ett antikapitalistiskt parti.

Det krävs demokratiska motvikter för att skapa de stabila spelregler som behövs för att marknaden ska fungera väl. Detta märks inte minst av de återkommande finansiella kriserna i världen. Enbart regelverk som beslutas av institutioner oberoende av marknaden kan upprätthålla konkurrensen och bryta utvecklingen mot privata monopol. Det krävs också demokratiska beslut för att förhindra den exploatering som följer av att marknadsmekanismerna inte klarar av att hushålla med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten.

Det finns flera sätt att organisera mänsklig verksamhet. Ledstjärnan för socialdemokratin måste vara att i varje situation pröva vilken form som ger det bästa resultatet med hänsyn till rättvisa och effektivitet. Valet mellan marknad och demokrati kommer därmed att skifta mellan olika sektorer och mellan olika tidpunkter. Vissa områden kommer dock aldrig att lämpa sig för marknadslogiken. De sociala rättigheter, som ska komma alla till del oberoende av inkomst, ska inte fördelas av marknaden.

Socialdemokratin strävar efter ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det är en ordning som innefattar olika former av ägande, som stimulerar människor att starta företag och som ser företag och företagsledningar som viktiga aktörer i ekonomin. Den kräver att produktionslivet bygger på respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördelar produktionsresultatet rättvist. Den ser miljöhänsyn som ett överordnat krav i all produktion.

Marknaden och vinstintresset är en del av det ekonomiska livet. Men ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin.

De många och skiftande behoven i samhället kan inte tillgodoses vare sig med enbart politiska beslut eller med enbart marknadshushållning. De kräver den blandekonomi, som bygger på en kombination av samhällsåtgärder och marknadsmekanismer, en effektiv offentlig sektor, ansvarsfulla företag, starka fackliga organisationer och medvetna, aktiva konsumenter.

Socialdemokratin vill samla alla goda krafter för att bygga ett bättre samhälle, och det görs bäst i samverkan.

Maktstrukturer

Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning, och bekämpar därför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet. Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde inte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra.

När tillhörigheten till en viss grupp medför systematiska skillnader i människors livsvillkor och möjligheter till ett gott liv, visar detta på förekomsten av en maktstruktur. Den enskilde individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas i enlighet med egna förutsättningar och val. Valen underordnas istället individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av funktionsförmåga eller ålder, av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Många människor möter en dubbel eller flerdubbel underordning, där olika maktstrukturer förstärker varandra.

Grupptillhörigheten påverkar individens ekonomiska utrymme, makten över det egna livet och det egna arbetet, och möjligheten att påverka samhället. Maktstrukturerna ger vissa människor privilegier, samtidigt som de begränsar andra människors möjligheter att växa och utvecklas. De människor som drar politiska, sociala eller ekonomiska fördelar av dagens maktstrukturer har också mycket att vinna på att de bevaras.

De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är centrala för förståelsen av ojämlikhetens problem. Klassbegreppet beskriver de systematiska skillnader i människors livsvillkor, som skapas av produktionslivet. Klassklyftorna beskär människors frihet. De klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden.

Men över- och underordning skapas inte bara av förhållanden inom arbetslivet, utan också av andra faktorer. Samhället idag bygger på en mängd exkluderande normer, som skapar föreställningar om vem eller vilka egenskaper som är normala och vilka som inte är det. Den som uppfattas som normal har en mer privilegierad situation än den som uppfattas som avvikande. Åtgärder enbart mot klassorättvisor räcker därför inte för verklig jämlikhet. Det kräver en medveten kamp också mot andra maktstrukturer och förtryckande normer.

En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen, den systematiska över- och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, deras genomsnittliga inkomst lägre och det obetalda arbete de utför med hem och barn mer omfattande. Starka tankemönster definierar vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Denna ordning begränsar kvinnors livsval, men den kringskär också männens utvecklingsmöjligheter.

Med starka reproduktiva, sociala och politiska rättigheter kan vi tillsammans skapa ett annat och mer mänskligt samhälle, med lika rätt och lika ansvar för kvinnor och män, i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.

I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar vissa människors liv samtidigt som de ger andra privilegier. Rasismen bygger på en uppdelning av olika tänkta folkgrupper och försvarar en ojämlikhet i makt och resurser mellan dem.

Vi ser idag att sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet, religion och kulturell tillhörighet. Uppdelningen av och ojämlikheten mellan olika föreställda folkgrupper syns också i den växande boendesegregationen, och i vilka som är representerade i såväl politiska församlingar som i andra maktsfärer i samhället.

Samtidigt som rasismen och samhällets klasstruktur förstärker varandra, finns det en risk att fattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görs till etniska problem i samhällsdebatten. Detta synsätt vill vi socialdemokrater bekämpa.

Det bästa sättet att motarbeta rasism är att stärka jämlikheten genom att skapa full sysselsättning och utveckla den generella välfärdspolitiken. Kampen mot rasism handlar också om att bekämpa fördomar. Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.

Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet, som är ett utbyte mellan människor med olika utgångspunkter och referensramar. Detta utbyte utgår från alla människors lika värde och rättigheter oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund.

Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste ses i ett helhetsperspektiv där olika förtryckande strukturer samverkar och förstärker varandra. I detta breda jämlikhetsarbete ligger en av socialdemokratins stora framtidsuppgifter.

Världen av idag

Vår tids stora utmaningar - och lösningar

Vi lever i globaliseringens tidevarv. Världens människor är beroende av varandra i en utsträckning vi inte sett tidigare.

Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, ny teknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom. Medellivslängden i världen ökar, barnadödligheten minskar, allt fler människor lär sig läsa och allt fler länder räknas som demokratiska.

Globaliseringen och den allt intensivare internationella handeln har lett till att exporten av varor och tjänster fått en kraftigt ökad betydelse för den svenska ekonomin. Exporten motsvarar idag ungefär hälften av Sveriges BNP. Denna ökning har bidragit till sysselsättning och välfärd. Men den har också gjort det svenska samhället allt mer beroende av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.

Med globaliseringen sker en gradvis förskjutning av makten i världen. Där västländerna tidigare har utgjort världens maktcentrum, är det idag i andra länder som den ekonomiska tillväxten är som starkast och mest ihållande. Detta kommer att få stora konsekvenser, inte bara för den ekonomiska ordningen i världen, utan också för den politiska och kulturella. Samtidigt som det är positivt att det skett en global maktförskjutning från de tidigare dominerande ekonomierna i norr till de växande ekonomierna i söder, är det ett allvarligt hot mot friheten och demokratin när vissa av de länder som spelar en växande roll är icke- demokratiska och saknar respekt för de mänskliga rättigheterna. Internationaliseringen innebär också nya utmaningar för den demokratiska delaktigheten. Många politiska beslut, som tidigare kunde tas på nationell nivå, kräver idag internationella överenskommelser och gränsöverskridande lagstiftning.

Kapitalet flyter närmast fritt över gränserna. De ekonomiska intressena har blivit mindre beroende av en nationell bas och ägarstrukturerna har förändrats. Risken finns att fokus flyttas från långsiktiga och produktiva investeringar till kortsiktiga vinster. Finansiella bubblor växer och spricker, med katastrofala konsekvenser för miljontals människor i form av växande arbetslöshet och fattigdom.

Det finns en spricka mellan den reala ekonomins sårbarhet och den finansiella ekonomins framgångar. Att börsen går bra behöver inte betyda att arbetslösheten sjunker eller att människors levnadsstandard ökar. Koncentrationen av storföretag till allt större, världsomspännande koncerner skapar stora ekonomiska maktcentra utanför demokratisk kontroll. Det växande välståndet bygger många gånger på att arbetskraft utnyttjas till låga löner och hänsynslösa anställningsvillkor.

Samtidigt finns växande motkrafter. Det fackliga internationella samarbetet växer i styrka. Ökad transparens och en ökad mediebevakning ger de fackliga strävandena nya möjligheter. Allt fler företag inser att det ligger i deras egna, långsiktiga intressen att ta ett socialt ansvar och att respektera arbetstagarnas rättigheter.

Utarmningen av naturresurser och hotet mot miljö och klimat känner inte heller några nationsgränser. Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. Marknadens oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens. Än har världen inte lyckats vända utvecklingen och åstadkomma den nödvändiga minskningen av utsläppen av växthusgaser. Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning. Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.

Samtidigt som miljontals människor lyfter sig ur extrem fattigdom, växer nya klyftor fram. Ojämlikheten inom länder ökar i världen och den ekonomiska utvecklingen riskerar att stagnera när allt mer av välståndet samlas i fåtalets händer, samtidigt som stora grupper saknar tillräckliga resurser för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin. Migrationen växer: människor dras till de nya jobben för att fånga möjligheterna till ett bättre liv, och allt fler människor i världen bor i städer. Det innebär både fantastiska möjligheter att skapa sig ett bättre liv och risk för utslagning i nya slumområden.

Svåra fördelningskonflikter har tillfälligt kunnat undvikas genom att skuldsättningen i den rika delen av världen har vuxit: när reallönerna inte har ökat i samma takt som det totala välståndet, har människor kompenserat detta med att ta större lån. Detta har bidragit till den instabila skuldekonomi som utlöste den stora finanskrisen i slutet på 00-talet. I kölvattnet av den ekonomiska krisen ser vi djupt oroväckande tendenser till ett ökande främlingshat, växande högerextremism och en minskad tilltro till demokratin, inte minst i Europa.

Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra. Den globala arbetsdelning, som bidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär att miljontals människor samverkar med varandra i invecklade nätverk utan att någonsin träffas. De varor vi konsumerar en vanlig dag bär spår av ett oräkneligt antal människor, i många olika länder, som på många olika sätt bidragit till att produkten ska hamna i just våra händer. Det ekonomiska systemet och de privata företagen är helt beroende av sin omvärld: av de resurser naturen har att erbjuda; av det regelverk och den infrastruktur som bara samhälleliga organ kan skapa och upprätthålla; av de anställda som med sitt kunnande skapar produktionen; och av de konsumenter, som med sin efterfrågan betalar produktionens kostnader.

I det moderna samhället är beroendeformerna globala, abstrakta och opersonliga. De otaliga människor som gör våra liv möjliga är ansiktslösa för oss. Vi hyser samtidigt en så stark tillit till dessa omfattande beroendeförhållanden att vi tar dem för givna, förmodligen därför att tillvaron annars skulle kännas outhärdligt osäker. Detta förstärker en känsla hos oss av att vi i själva verket är individuellt oberoende, en föreställning som paradoxalt nog tycks bli starkare ju mer omfattande de samhälleliga beroendeförhållandena faktiskt är.

Dessa beroenden har alltid funnits, men är starkare idag än tidigare. Det är tydligare än någonsin att svaren på samtidens stora utmaningar ligger i det gemensamma. Dessa utmaningar går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, i många fall över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åt marknaden. En gränslös värld i fred och frihet är socialdemokratins långsiktiga mål.

Det är vi människor tillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändiga besluten kring hur vi vill leva tillsammans framöver.

Nya förutsättningar för samhällsutvecklingen

Fortfarande förklarar skiljelinjen mellan arbete och kapital mycket av samhällsutvecklingen. Men konflikten dem emellan tar sig ständigt nya uttryck.

En central förändring är att kopplingen mellan ägande och direkt ansvar för produktion och företag tydligt försvagats, vilket på många sätt minskar medborgares, konsumenters och arbetstagares inflytande över produktionen. Ägandet av kapital har anonymiserats och institutionaliserats: investmentbolag, aktiefonder, pensionsfonder och andra institutioner, som förvaltar kapital för andras räkning, svarar för en allt större andel av kapitalbildning och kapitalförvaltning. Storföretagen internationaliseras, samtidigt som småföretagandet spelar en stor roll. Allt detta innebär nya villkor för arbetet och därmed för samhället.

Kapitalets internationella rörlighet har drivit upp vinstkraven och gjort att kapitalets andel av produktionsresultatet ökat. Det har påverkat produktionen med hårdare tempo, tätare varsel om uppsägningar och en ökad användning av tillfälliga anställningar.

Mycket av det institutionella kapitalet finns i pensionsfonder och försäkringsbolag, som byggts upp för löntagarnas pengar. Det betyder att nya möjligheter öppnas för löntagarna att gemensamt påverka hur kapitalet används. I förlängningen ligger att gränsen mellan kapital och arbete kan luckras upp.

Den snabba globaliseringen har stimulerats av den omvälvande utvecklingen av informationstekniken. Den har skapat nya villkor för det internationella kapitalet, möjliggjort omedelbara och gränslösa ekonomiska transaktioner, förkortat beslutsvägarna och krympt beslutsprocesserna.

Informationstekniken har också revolutionerat många människors vardag. Den gränslösa kommunikationen har öppnat nya vägar till kunskap, skapat nya mötesplatser och etablerat nya sociala relationer. Den har ökat individens frihet att välja umgänge, livsstil och identitet. Teknologin spelar en stor roll för demokratins utveckling. De snabba digitala medierna har blivit effektiva redskap för frihetsrörelserna runt om i världen, samtidigt som de ger ny vitalitet åt de gamla demokratierna.

Industrin står för en stor del av de resurser som skapas i vårt land, samtidigt som dess andel av sysselsättningen minskar. Tjänster som tidigare utfördes inom industrin utförs numera av tjänsteföretag. De framväxande tjänstesektorerna blir allt viktigare för jobben, och de uppvisar ett varierat mönster vad gäller arbetsplatser och arbetsorganisation.

Kunskap ökar i betydelse i arbetslivet. Företagens framgångar blir allt mer beroende av de anställdas kompetens. Behovet av kvalificerad utbildning har ökat. Det har också kravet på sociala kompetenser, som förmåga att samarbeta och att självständigt arbeta med olika arbetsuppgifter. Detta innebär med ett klassiskt socialistiskt synsätt att de arbetande kan återfå kontrollen över det egna arbetet och därmed stärka sin position i det ekonomiska livet. Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras och arbetets position förstärks.

Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper fram med svag anknytning till arbetsmarknaden. Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mest privilegierade är stort och växande.

Den stora finanskrisen i slutet på 00-talet visar med skrämmande tydlighet att tron på att marknaden reglerar sig själv inte stämmer. Krisen visar på vikten av demokratiska motvikter och internationella överenskommelser för att förhindra den oreglerade marknadens haveri. Men implikationerna är större än så. Finanskrisen kan i lika hög grad förklaras med frånvaron av social trygghet för en stor del av världens befolkning.

I vissa länder i världen har frånvaron av trygga pensioner, socialförsäkringar och annan välfärd inneburit att människor kompenserat detta med egna besparingar. Det har skapat en situation där somliga länder återkommande har stora bytesbalansöverskott, vilket innebär att de konsumerar mindre än de producerar, och förlitar sig på andra länders efterfrågan för att hålla sin exportekonomi igång.

Detta ökande sparande i vissa länder speglas av en växande skuldsättning i andra. Även det förklaras i hög grad med en bristfällig social modell. När vinstandelen i ekonomin stigit och reallönerna under decennier inte hängt med, har människor i dessa länder istället höjt sin levnadsstandard genom att ta större lån.

Sammantaget innebär detta att handelsobalanserna mellan flera av världens största ekonomier har vuxit på ett ohållbart sätt. Den ekonomiska ordningen i världen har allt mer utvecklats till en skuldekonomi. Detta har lett till en djup instabilitet, som så småningom exploderade i den stora finanskrisen. I dess kölvatten har privata skulder tagits över av stater, vilket i flera länder följs av att medborgarna avkrävs mycket stora uppoffringar genom lönesänkningar, försämringar av trygghetssystemen och drastiska nedskärningar av de offentliga utgifterna.

Makten över tanken

Allt fler områden av den mänskliga tillvaron omfattas av marknadens logik. Samtidigt som demokratin vinner mark i världen, så har också marknadens omkrets utökats, på demokratins bekostnad. Detta trots att när politiken träder tillbaka så blir resultatet inte ökad frihet för den enskilde, utan bara att andra maktgrupper – inte minst starka ekonomiska intressen - träder in i stället.

Våra liv präglas alltmer av avancerade försök att med ekonomiska drivkrafter – priser, avdrag, avgifter, skatter – påverka vår livsföring. Inom flera områden kan de ekonomiska incitamenten vara effektiva stimulanser till en sundare livshållning eller till ett större individuellt miljöansvar. Men när de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare. När allt har ett pris har ingenting något värde.

Grundläggande för den socialdemokratiska samhällssynen är att människan formas av sin omgivning. Socialdemokratin har genom sina reformer velat bygga ett samhälle där solidariteten förenas med egennyttan, så att det ska vara enkelt för människor att agera solidariskt med andra, och på så sätt medverka till en mänskligare tillvaro.

Idag lever vi ett samhälle som på många sätt talar till helt andra sidor inom människan. Föreställningen om den ekonomiska människan – en rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande individ – var en gång i tiden främst en tankefigur i en ekonomisk modell. Men som förebild för politiska beslut har denna modell allt mer kommit att bli verklighet. Vi lever i en sorts incitamentssamhälle, där människor ständigt försätts i situationer där de måste göra ekonomiska kalkyler utifrån sin egen nytta. En politik baserad på att människor främst agerar efter egenintresset kommer att påverka människor till att också handla på detta sätt. På så sätt formar samhället människans agerande.

Parallellt med detta ser vi hur allt fler företeelser individualiseras. Trots att ett problem som delas av många per definition är ett samhällsproblem, och trots att vi alla är beroende av vår omgivning för både med- och motgång, görs individen allt oftare ansvarig för såväl framgångar som misslyckanden. Detta bidrar till att minska människors tro på demokratins förändrande kraft. Var och en blir sin egen lyckas smed, och det vi skulle kunna åstadkomma tillsammans ter sig alltmer avlägset.

Marknaden premierar vissa egenskaper hos människan, medan den undertrycker andra. Centralt för marknadsmekanismen är konkurrensen, och att den starke vinner över den svage. Kapitalismen söker upphöja denna princip till norm för hela samhällets utveckling, för de enskilda människornas handlande och för värderingen av människorna.

I ett incitamentssamhälle förvanskas mänskliga värden som solidaritet och medkänsla till lönsamhetskalkyler. Arbetskraft ses som en förbrukningsvara. Barns behov av sina föräldrars tid ställs åt sidan för arbetslivets krav på sina anställda. Människors naturliga längtan efter gemenskap och uppskattning görs till föremål för en hård kommersiell exploatering. Resultatet blir ett samhälle som brister i tillit och gemenskap. Kapitalismens värdesyn påverkar också samhällsdebatten och opinionsbildningen, och utövar på så sätt en makt över tanken som bygger under den rådande världsordningen.

Samtidigt väcks i denna rörelse mot ständigt mer marknad en längtan efter något annat, efter möjligheterna att utvecklas på många olika sätt, inte bara på det sätt som marknadskrafterna främjar.

Den nya ojämlikheten

I Sverige är människors frihet att forma sin tillvaro efter egna önskningar större än i de flesta andra länder. Trycket från gamla tiders begränsande föreställningar om hur människor bör leva har minskat, samtidigt som materiellt välstånd och en välfärdsstat, som stärker individens oberoende, har gett människor större möjligheter att själva forma sina liv.

Idag ser vi emellertid att denna välfärd är på väg att tunnas ut på ett sätt som i längden riskerar att påverka mycket breda grupper. Ett samhälle som dras isär drabbar alla, inte bara de som befinner sig långt ner på samhällsstegen.

Klyftorna mellan länder minskar, om än långsamt, samtidigt som trenden under lång tid varit att inkomstklyftorna inom länder ökar. I många länder handlar det om nivåer så höga att de hotar både social sammanhållning och tillväxt. Även i Sverige har ojämlikheten vuxit sedan flera decennier.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har bidragit till den växande ojämlikheten. Efter att under flera decennier ha haft en nästan obefintlig arbetslöshet, och en sysselsättningsgrad bland de högsta i världen, har arbetslösheten i Sverige efter 1990-talskrisen mer börjat likna andra länders. Efter varje lågkonjunktur har arbetslösheten etablerat sig på en högre nivå än tidigare.

Utsorteringen ur arbetslivet ökar, samtidigt som möjligheterna att komma tillbaka minskar. En kil slås in mellan dem som har ett arbete och de som står utanför. Även själva arbetsmarknaden polariseras. Antalet kvalificerade och utvecklande arbeten har ökat, men också antalet jobb med osäkra anställningsvillkor. Alltför många riskerar sina liv och sin hälsa i fysiskt eller psykiskt pressande arbetsmiljöer. Arbetstiden breder ut sig allt mer över människors liv: för vissa blir det allt vanligare att arbeta obekväma och oregelbundna arbetstider, för andra handlar det om oreglerad arbetstid och växande krav på ständig tillgänglighet även under fritiden.

De växande klyftorna i det svenska samhället har flera förklaringar. Den ökande globaliseringen har förändrat styrkeförhållandena mellan arbete och kapital, hittills till kapitalets fördel.

Parallellt med detta har en politisk förskjutning skett i samband med den nyliberala vågen under slutet av förra seklet. Förändringar i de ekonomiska förutsättningarna i världen ledde till framgångar för den politiska högern i världen. Mäktiga ekonomiska intressen satsade enorma resurser på att legitimera en utveckling mot ökade sociala och ekonomiska skillnader. De generella välfärdssystemen beskrevs som ofantliga byråkratier, som hindrade den fria företagsamheten, och strävan efter social utjämning beskrevs som ett hot mot den enskildes frihet.

Den intensiva propagandan mot tanken på jämlikhet var framgångsrik; den ledde till att näringslivets eliter beviljade sig själva upprörande stora privilegier, som dramatiskt vidgade gapet mellan samhällets fattiga och rika och mellan de anställda och företagens ägare och ledningar.

I strid med den kunskap som vunnits ur erfarenheterna av de senaste årtiondenas nyliberala experiment, nämligen att de samhällen som strävar efter social utjämning har bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling, har många länder, däribland Sverige under borgerliga regeringar, fört en politik som medvetet drivit fram ökade klyftor. Denna politik har syftat till ett systemskifte.

Klimatförändringarna

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många av världens ekosystem. Djur- och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna.

Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen. Den miljövänliga tekniken utvecklas och sprids för långsamt. Både ekonomiska och sociala strukturer försvårar den nödvändiga omställningen till ekologisk uthållighet.

Klimat- och miljöproblemen har visat att också ekonomin i demokratiska länder kan fungera exploaterande. Det sker om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd, utan hänsyn till vad den samtidigt kostar i form av förbrukade naturresurser. Miljökraven tillför en dimension till diskussionen om den ekonomiska makten, som gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.

Miljöpolitiken har flera fördelningspolitiska dimensioner. Det handlar dels om fördelningen mellan generationerna, där dagens generationer inte har rätt att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är basen också för kommande generationers liv. Det handlar också om fördelningen mellan fattiga och rika länder, mellan länder med stora respektive små utsläpp och inte minst mellan rika och fattiga inom samma land. Länder med de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar mest till problemet, samtidigt som de oftast också har godast förutsättningar att klara klimatförändringarna. Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.

Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar. Det som alltid varit socialdemokratins styrka, att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället. På så sätt kan socialdemokratin spela en unik roll i möjligheten att förena en miljömässig omställning med social och ekonomisk utveckling. Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora möjligheter för nya innovationer, fler jobb och ökad livskvalitet.

Rörelse för förändring

Demokratin stimulerar människor att kräva inflytande över det egna livet och att inte acceptera att styras av krafter de inte kan påverka. Detta, och styrkan i de demokratiska värderingarna, är i sig självt det starkaste värnet mot kapitalintressenas dominans över samhällsutvecklingen.

Nu växer och utvecklas olika motkrafter mot det internationella kapitalet: Politiken utvecklar sina former för internationellt samarbete. Nationalstaterna förändrar sina ekonomisk-politiska instrument för att minimera utrymmet för finanssektorns spekulationer. De fackliga organisationerna söker internationella strategier mot underbudskonkurrens om löner och arbetsmiljökrav. Folkliga rörelser utnyttjar den moderna tekniken för att driva opinion och samordna aktioner. Konsumentreaktioner mot transnationella företags agerande i fattiga länder har i många fall tvingat fram början till ett större socialt ansvarstagande. Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling är en internationellt samlande motkraft mot exploatering av vår natur.

Dagens förskjutning av makt till kapitalintressena är inte en ofrånkomlig och därmed oföränderlig följd av globaliseringen. Den kan brytas av medvetet politiskt och fackligt arbete. Nya stora möjligheter öppnar sig för att utjämna klyftor och sprida demokrati och välfärd, men det krävs politisk vilja och politisk kraft att ta vara på dessa möjligheter.

Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som gör globaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet.

Vår politik

Alla människors frihet, hela världens fred

Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati. Socialdemokratin vägrar acceptera att någon makt på grund av politiska eller ekonomiska intressen kränker de mänskliga rättigheterna.

Arbetet för mänskliga rättigheter är nära länkat till utveckling, fred och säkerhet. Vi socialdemokrater vill stärka detta samband. Vi vill tillsammans med företrädare för det civila samhället, såväl nationellt som internationellt, utveckla de politiska, ekonomiska, humanitära och fredsfrämjande instrument som kan bidra till en värld där kvinnors och mäns lika värde och rättigheter respekteras.

En central del i detta arbete är att stärka kvinnornas ställning och förbättra barns uppväxtvillkor. Det kräver rätt och möjlighet till familjeplanering. Kvinnor måste få rätt till utbildning, rätt att bestämma över sin ekonomi och inte minst rätt att bestämma över sin egen kropp.

Internationell solidaritet syftar till att vidga demokratins verkningsradie på det globala planet. Vi vill att de internationella institutionerna, både de regionala och de globala, ska bli effektiva redskap för frihet, demokrati, rättvisa och hållbarhet.

Militär nedrustning är en fundamental uppgift för det internationella samarbetet. På samma sätt som världssamfundet nått fram till internationella konventioner, som förbjuder biologiska och kemiska stridsmedel, vill vi verka för en konvention som förbjuder kärnvapen. Risken att massförstörelsevapen utvecklas av djupt odemokratiska regimer eller terrorgrupper, som ställer sig utanför alla internationella avtal, kräver särskilda åtgärder från världssamfundet. Det gör också kampen mot den illegala vapenhandeln.

Ingen stat eller terrorgrupp får med militär eller ekonomisk styrka tvinga andra stater till militär och politisk underordning. Staternas suveräna rätt att avvisa sådana angrepp är ett grundläggande villkor för internationellt samarbete mellan likaberättigade parter.

Men en lika nödvändig grund är respekten för de mänskliga rättigheterna. Enskilda människors rätt till liv i frihet och säkerhet måste alltid försvaras. Världssamfundet måste kunna reagera vid allvarliga hot mot befolkningsgrupper, även när hotet kommer från dem som behärskar statsapparaten. Varje form av terrorhandling, liksom organiserat våld riktat mot civilbefolkningen, måste därför alltid avvisas.

Förenta Nationernas möjligheter att ingripa i fredsbevarande syfte måste stärkas. Vetorätten i säkerhetsrådet måste inskränkas och FN och FN-stadgan bli styrande för allt användande av militärt våld i internationella och nationella konflikter.

I dagens värld är det ofta andra spänningar än de militära som orsakar väpnade konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala motsättningar utgör ett större hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom än mellan stater. Ett långsiktigt fredsbevarande arbete måste därför inriktas på de underliggande sociala och ekonomiska faktorer, som underhåller våldet. Att bekämpa fattigdomen, stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna och att skapa och bevara fred är mål som är sammanflätade med varandra.

Vi anser att hela FN-systemet bör reformeras för att åstadkomma en demokratiskt uppbyggd, global beslutsorganisation som bättre återspeglar förhållandena i dagens värld. FN ska i aktiv dialog med de globala folkrörelserna vara den ledande aktören för de mänskliga rättigheterna, i bekämpandet av fattigdomen och i klimat- och miljöarbetet.

Det svenska biståndet ska motsvara minst en procent av bruttonationalinkomsten. Utvecklingssamarbetet ska bygga på utvecklingsländernas egna resurser och stödja framväxten av demokratiska institutioner och ett starkt civilsamhälle, såväl lokalt som globalt.

Sverige ska erbjuda en trygg fristad åt människor som tvingas fly från förföljelse och våld. Vi vill ha en generös och reglerad invandring. Alla kommuner har ett ansvar att ta emot flyktingar och alla insatser ska syfta till att möjliggöra arbete och egen försörjning, rätt till utbildning och en egen bostad.

Globalisering och rättvisa

För att möta vår generations största utmaningar måste vi samverka över nationsgränserna. Även många av de uppgifter som traditionellt setts som inrikespolitiska, såsom sysselsättningspolitiken och brottsbekämpningen, fordrar i växande grad att vi går samman.

Politisk och facklig organisering har alltid varit effektiva vapen mot kapitalintressena. Motvikterna till dagens globala kapitalism ligger i ett medvetet, samordnat politiskt och fackligt arbete med stöd av ett starkt civilsamhälle.

En central del i detta arbete är att i olika internationella organisationer verka för ett globalt ekonomiskt regelverk, som bygger på respekt för demokratin, social rättvisa och hänsyn till miljön. Frihandelsavtalen, de internationella miljöavtalen och konventionerna om löntagares rättigheter är viktiga redskap.

Det är också nödvändigt att utveckla instrument som ökar stabiliteten i de internationella finanssystemen, motverkar kortsiktiga spekulationer och gynnar långsiktiga investeringar. En global skatt på finansiella aktiviteter eller transaktioner är ett sådant instrument.

Goda arbetsvillkor, rättvisa löner och ansvar för det omkringliggande samhället är något som måste åstadkommas på flera vägar samtidigt. Det krävs ett utbyggt fackligt samarbete över gränserna och inom de stora transnationella företagen, liksom ett aktivt stöd för facklig organisering i de fattiga länderna. ILO:s grundläggande kärnkonventioner och globala avtal mellan parterna är viktiga motvikter till kortsiktiga avkastningskrav.

Aktiva konsumentreaktioner mot företag som bryter mot reglerna kan påtagligt bidra till förbättrade globala arbetsvillkor. För en sådan konsumentbevakning spelar folkrörelserna en viktig roll. En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en samordning mellan fackliga aktioner och konsumentaktioner ska eftersträvas. Det institutionella kapitalet bör vara pådrivande i frågor som rör arbetstagares rättigheter, företagens sociala skyldigheter och ansvar för miljön.

För att nå en långsiktigt hållbar utveckling vill vi verka för en global överenskommelse mellan arbete och kapital. Ett sådant övergripande, globalt avtal ska innehålla ett tydligt regelverk för de framtida relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare och precisera parternas ansvar för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomisk utveckling, men den förutsätter rättvisa spelregler i det internationella handelssystemet. Handelsavtalen får inte bli verktyg för starka kapitalintressen gentemot fattiga länder, och inte heller för att utestänga fattiga länder från den rika världens marknader.

De internationella handelsavtalen måste stämma överens med de internationella miljöavtalen. De måste likaså samordnas med de internationella avtalen om arbetsmiljö och löntagares rättigheter.

Miljöansvar och hållbar utveckling

Miljö- och klimatfrågorna är globala. En klok hushållning med jordens resurser är förutsättningen för mänsklighetens framtid. Den ekonomiska utvecklingen måste vara i samklang med det ekologiskt hållbara, om också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom. Men naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara, och om denna utveckling inte kan brytas hotar ekologisk kollaps.

Den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbar utveckling är ett ansvar för hela världssamfundet, men de rika länder som idag står för den stora delen av utsläppen måste gå före.

Vi socialdemokrater ser det som vår uppgift att ta initiativet och agera skyndsamt såväl i Sverige som i internationella sammanhang. Sverige ska vara pådrivande i arbetet för en ny global klimatöverenskommelse och en EU-politik för en långsiktigt hållbar utveckling samt vara en föregångare i den egna, nationella klimatpolitiken.

Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa. Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning, och därmed förändringar i både produktions- och konsumtionsmönster. Det kräver en ny syn på välstånd, ekonomisk rationalitet, nya linjer i samhällsplaneringen och stadsutvecklingen, globala överenskommelser och ett individuellt ansvar för den egna förbrukningen.

Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt och energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.

Transportsystemen ska läggas om för mer gång-, cykel- och kollektivtrafik och så att vägtransporter ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik. Samtidigt krävs det satsningar på att utveckla bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättre reningsteknik. All miljöpåverkan i form av utsläpp och avfallsprodukter ska minimeras.

Vårt energisystem måste ställas om. Miljövänlig och förnybar energi måste ersätta såväl de fossila bränslena som kärnkraften. Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.

Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan på resurssnål teknik, nya transportlösningar och nya former för energiproduktion. Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. Detta kräver en strategisk miljöpolitik, där forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de viktigaste instrumenten. Med målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkan mellan det offentliga och näringslivet kan Sverige också ta en ledande roll som exportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former av energiproduktion.

Ett socialt och demokratiskt Europa

Sverige är medlem av Europeiska Unionen av goda skäl: EU är en sammanhållande kraft för fred och politisk demokrati på den kontinent, som under förra århundradet föröddes av krig och plågades av politiska diktaturer. Samarbete inom unionen kan ge bättre förutsättningar för medlemsstaterna att möta framtidens politiska och ekonomiska utmaningar. EU kan bli en starkare global aktör för utveckling och mänskliga rättigheter.

För att alla de möjligheter som ligger i det europeiska samarbetet ska tas tillvara krävs både en ny färdriktning för den gemensamma politiken och en förändring av EU:s organisation. De ekonomiska och sociala problem som följt av krisen i det europeiska valutasamarbetet får inte hindra en utveckling av det övriga samarbetet inom EU. Vi socialdemokrater vill att EU ska bli en union för social rättvisa, full sysselsättning och hållbar utveckling.

Vi bejakar principerna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Företagens frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av principerna om likabehandling av arbetstagare och om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Därför måste den inre marknaden förses med ett tydligt regelverk, som tar sociala och miljömässiga hänsyn.

Vi vill utveckla en europeisk politik för full sysselsättning, som bygger på respekt för löntagarnas rättigheter och förhindrar social dumping. Den fria rörligheten på EU:s inre marknad måste balanseras av löntagarnas rätt att verka fackligt över gränserna och av gemensamma minimiregler inom EU till skydd för de anställdas rättigheter.

Som ett led i omställningen till ekologiskt hållbar utveckling och i arbetet med att minska de rika ländernas resursförbrukning måste EU:s miljöpolitik ytterligare utvecklas. Skärpta krav när det gäller miljöpåverkande utsläpp, gemensamma miniminivåer för koldioxidbeskattningen och gemensam finansiering av miljöinvesteringar hör dit. Det gör också en omläggning av jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och etisk djurhållning är grundprinciper.

Vi vill att EU ska vara pådrivande i det internationella solidaritetsarbetet, både genom att utöka sitt eget utvecklingssamarbete med fattiga länder och genom att avskaffa sina egna handelshinder.

Vi anser att EU ska ta ett gemensamt ansvar för asyl- och migrationsfrågorna. Alla som söker skydd inom EU ska garanteras likvärdig behandling enligt solidaritetens och humanitetens principer.

EU kan ytterligare förstärka sin roll i det europeiska arbetet för ökad jämställdhet som pådrivare av det nationella lagstiftningsarbetet och i opinionsbildningen. På samma sätt kan EU bli pådrivande i frågan om barns rättigheter. Den gränsöverskridande brottsligheten är ett gemensamt problem inom EU, och kräver ett utbyggt samarbete.

EU ska fortsätta utvecklas inom de områden där EU bäst kan skapa lösningar på gemensamma utmaningar. Den så kallade subsidiaritetsprincipen ska följas. Den innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Bara de beslut som kräver samordning eller reglering på europeisk nivå ska fattas av EU. För att detta samarbete ska bli effektivt är det nödvändigt att medlemsländerna överlämnar en del av sin makt till EU:s beslutande organ. Det är emellertid viktigt att varje sådan maktförskjutning bestäms av medlemsstaterna.

Vi socialdemokrater vill att EU ska bli öppnare och mer demokratiskt. Politikens makt ska öka både i förhållande till den ekonomiska makten och i förhållande till juridiken. Åtaganden för EU:s medlemsländer kan bygga på gemensam lagstiftning, men också på beslut om gemensamma mål, där medlemsstaterna är fria att välja sina egna vägar att nå målen. Medlemsländerna ska också kunna gå före, inte minst inom det miljö- och arbetsrättsliga området. Vi vill att EU ska vara ett europeiskt samarbete mellan nationalstater och avvisar idéerna om att förvandla EU till en federal stat.

Till det gränsöverskridande samarbetet i Europa hör samverkan mellan de nordiska länderna. Det är unikt på flera sätt. Det är ett av de äldsta regionala samarbetena i världen. Det berör många samhällsområden och har lett fram till en omfattande ekonomisk, kulturell och social integration. Det bygger på överenskommelser mellan suveräna stater, som har valt olika vägar för sitt övriga internationella engagemang. Det byggs upp av och kompletteras med en bred samverkan inom det civila samhället. Det har alltid varit en central del i den politiska och fackliga arbetarrörelsens verksamhet.

Vi vill utveckla det nordiska samarbetet för att möta de gemensamma utmaningarna som följer av globaliseringen och klimatförändringarna. Tillsammans med de övriga nordiska länderna vill vi utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen.

Militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitik

Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet.

Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Den ger oss rätten att utforma storlek och inriktning på vårt försvar, baserat på vår egen säkerhetspolitiska bedömning. I grunden handlar vårt militära försvar om att värna vår egen demokratiska samhällsordning.

Men militär alliansfrihet betyder inte passivitet. Sverige är förpliktigat att värna om internationell fred och säkerhet. Vi deltar i FN-stödda fredsbevarande operationer och ställer oss bakom den nya FN-normen om skyldigheten för en nation att skydda sin egen befolkning. Genom vårt medlemskap i EU deltar vi fullt ut i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige har också anslutit sig till EU:s solidaritetsklausul. Det innebär att Sverige inte förhåller sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Sverige ska fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning.

Det stora hotet mot säkerheten är inte längre främst krig mellan nationer. Hoten är av annat slag: konflikter inom nationer, övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, terrorism och våld mot demokratiska institutioner samt störningar av kritisk infrastruktur som el, vatten och kommunikationer.

Vi ser att dessa risker ökar i samhällen med växande sociala klyftor. Dessa hot går över nationsgränserna och kräver en bredare säkerhetspolitisk ansats, grundad på internationellt samarbete med andra förtecken än militära och där mänsklig säkerhet är överordnad nationella och ekonomiska intressen.

Arbete och tillväxt

Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Det är både ett socialt och ett ekonomiskt mål. Det hindrar arbetslöshetens ofrihet och gör alla delaktiga i skapandet av välfärden.

Bara med full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande kan vi möta framtidens demografiska utmaningar. Socialdemokratisk tillväxtpolitik syftar därför till att skapa goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet.

Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, såväl den privata som den offentligfinansierade, är ömsesidigt beroende av varandra. Vi socialdemokrater vill se såväl en innovativ tillverkningsindustri som en växande tjänstesektor. Båda ska bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling. Båda ska utgå från den svenska arbetsmarknadsmodellen och garantera att de anställdas villkor inte försämras. På så sätt stärks Sveriges konkurrenskraft.

Den globaliserade ekonomin skärper kraven på politiken för full sysselsättning. I den hårdnande internationella konkurrensen ska Sveriges konkurrera med kunskap. Vår utmaning är att ständigt förbättra oss och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produktionssystem, produkter och tjänster.

Det kräver stora satsningar på utbildning, forskning och kompetensutveckling samt en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det förutsätter ett målinriktat engagemang från statens sida när det gäller utveckling av såväl tekniska som sociala innovationer. Det kräver en strategisk samverkan mellan den offentliga sektorn, det privata näringslivet, de fackliga organisationerna och högskolan för att stimulera utvecklingen av kunskapsintensiva branscher och företag i både industri och tjänstesektor. Samarbetet mellan forskningen inom högskolan och inom näringslivet måste breddas och företagen stimuleras att bedriva forskning och utveckling i Sverige. Också små och medelstora företag måste kunna vara delaktiga i forsknings- och utvecklingsarbetet.

Ett framgångsrikt näringsliv kräver en väl fungerande infrastruktur. Det behövs betydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för att gynna utvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att underlätta näringslivets behov av snabba och säkra transporter. Väl fungerande transport- och kommunikationssystem i hela landet är också en förutsättning för en regionalt balanserad tillväxt.

Starka och sunda offentliga finanser är en nödvändig förutsättning för såväl tillväxt som välfärd. Den ekonomiska politiken ska samtidigt användas för att stimulera investeringar och efterfrågan. Den ska vara ett aktivt konjunkturpolitiskt instrument, som bromsar ekonomin i överhettningssituationer och stimulerar i lågkonjunkturer.

Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår välfärd och nödvändiga framtidsinvesteringar. En grundprincip ska vara att de skattemedel som tillförs välfärden också används i välfärden. Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft och välfärdstjänsterna fördelas efter behov. Skattesystemet ska också bidra till ett effektivt näringsliv och till en rättvis fördelning av de resurser produktionslivet skapar. Enkelhet och tydlighet i regelverket, breda skattebaser och att alla förvärvsinkomster och ersättningar beskattas lika är grundläggande principer.

Ett välfungerande, generellt välfärdssystem är en av förutsättningarna för ett starkt näringsliv med hög internationell konkurrenskraft. När fler får utbildning växer ekonomin i styrka. En aktiv arbetsmarknadspolitik gör det lättare för arbetslösa att hitta nya jobb och för arbetsgivare att få personal med den kompetens de behöver. En trygg arbetslöshetsersättning innebär att människor med tillförsikt kan möta den strukturomvandling, som är särskilt viktig i en liten, öppen ekonomi. Det skapar möjlighet att göra nya val, pröva en ny utbildning eller ett nytt arbete.

Satsningar på välfärden ska därför ses som investeringar i mänskliga resurser, lika nödvändiga för samhällets modernisering som investeringar i forskning och utveckling, ny teknik och ny infrastruktur.

Hela produktionslivet ska byggas upp för att ta tillvara idérikedom och självständighet från alla verksamma, både anställda och företagare. Reglerna för företagsamheten ska vara tydliga och överskådliga. Forsknings- och utvecklingsarbete ska stimuleras. Nyföretagande, entreprenörskap och kooperativ och social företagsamhet ska stimuleras. En effektiv konkurrenslagstiftning ska motverka monopol och koncentration. Starka fackliga organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen vad gäller löner, arbetsmiljö, arbetstider och anställningsvillkor. Kollektivavtal är en nödvändig förutsättning för legitimiteten i arbetslivets spelregler och för arbetsfreden. En stark arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.

Arbetslivet ska rättvist värdera och respektera allas insatser. Alla anställda ska ha rätt till goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet. Alla anställda ska ha möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning.

Män och kvinnor måste få lika rätt till egen försörjning och ett utvecklande yrkesliv. De måste få möjlighet att ta lika ansvar för hem, familj och barn och att jämnt fördela det obetalda hemarbetet. Det kräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj, en väl utbyggd barnomsorg och en föräldraförsäkring som ger föräldrarna lika möjligheter till ett ansvarsfullt föräldraskap.

För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att sammantaget öka antalet arbetade timmar. Det kräver att arbetslösheten pressas ner och att alla som idag arbetar deltid erbjuds heltidstjänster. Det fordrar en arbetsmiljö, som främjar hälsa och välbefinnande. Och det innebär att de människor som vill och orkar får möjlighet att fortsätta sitt arbete också efter pensionsåldern.

Detta övergripande krav på fler arbetade timmar står inte i motsättning till kravet på mer individuellt anpassade arbetstider. Tvärtom ger en ökad flexibilitet med möjlighet att anpassa arbetstiden till människors olika förutsättningar och olika livssituationer möjlighet för fler att vara yrkesaktiva under en längre tid i livet. Alla ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som ökar detta det egna inflytandet och skapar möjlighet för den anställde att fördela sin arbetstid mellan olika perioder i livet.

Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas. En jämn regional utveckling ger fler jobb, tar bättre tillvara landets olika tillgångar och medför att större resurser skapas för den gemensamma välfärden. Alla regioner ska därför ge goda förutsättningar för arbete, företagande och studier samt erbjuda goda levnadsvillkor. Det är ett nationellt ansvar att upprätthålla grundläggande förutsättningar för tillväxt genom en väl utbyggd infrastruktur och en jämn spridning av kunskapscentra över hela landet.

Kunskap och kultur

Kunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling. Men de är också redskap för samhällets utveckling och vår gemensamma välfärd. De är ett mått på samhällets värdighet. Kunskap och kultur ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot ekonomiska och sociala eliters strävan att ta makten över tanken.

Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren. Kunskap och kompetens blir allt mer de arbetsredskap, som bestämmer den enskildes möjligheter i arbetslivet. Stora skillnader i kunskap ökar klyftorna i arbetslivet och därmed i samhället.

Den nya produktionsordning, som växer fram genom den tekniska utvecklingen och drivs på av globaliseringen, bygger i mycket på hanteringen av information. Informationsflödena har aldrig varit så omfattande som idag. Men verklig kunskap handlar inte bara om tillgång till information, utan lika mycket om förmåga att tolka den. All kunskapsförmedling måste ge redskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhang och skilja mellan fakta och värderingar. I detta arbete har den idéburna folkbildningen en central roll.

Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor. För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.

Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning. Det förutsätter en god lärarutbildning och pedagogisk forskning som bidrar till att utveckla undervisningsmetoderna. Undervisning är ett lagarbete, som ska bygga på respekt både för lärarens kunskapsstimulerande roll och för de studerandes vilja till ansvar för det egna lärandet. Studerande, barn lika väl som vuxna, ska ha rätt till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna arbetet.

Alla har i dag samma rätt till utbildning, men de verkliga möjligheterna är alltjämt socialt bundna. Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de sociala och könsbundna mönstren bryts. Detta kräver studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet.

Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olika inriktningar. Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en att utveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och att forma sin tillvaro efter egna önskningar. Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever. Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling. Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.

Förskolan bildar grunden för det livslånga lärandet. En förskola av hög pedagogisk kvalitet är ett viktigt instrument för att motverka klassrelaterade skillnader i kunskap senare i livet. Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan. Gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens samhälls- och arbetsliv. Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas, liksom den könsmässigt sneda rekryteringen till forskarutbildningen. Grundskola och gymnasieskola ska vara avgiftsfria liksom högskoleutbildning i samhällelig regi. Långsiktigt ska detta även gälla förskolan.

Dagens snabba tillväxt av kunskaper innebär att utbildning inte bara kan förläggas till uppväxtåren. Lärandet blir en livslång process, där perioder av yrkesarbete växlar med studieperioder. Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måste avpassas för detta. Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- och vidareutbildning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.

Forskningen utgör grunden för kunskapsutvecklingen i både samhälle och arbetsliv. För att upprätthålla och stärka Sveriges ställning som ledande kunskapsnation krävs stora insatser från både staten och näringslivet. Tvär- och mångvetenskaplig forskning bör stimuleras och kontaktytorna mellan teknisk och humanistisk forskning breddas. Staten har ett särskilt ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.

Ett verkligt kunskapssamhälle förutsätter en aktiv kulturpolitik. Kulturen öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Den väcker nyfikenhet och skapar kreativa miljöer.

Vi vill att kulturen ska bli mer närvarande och syresättande i alla människors vardag. Att göra alla delaktiga i det som är kulturlivets kärna – möjligheten att frigöra den egna tankens kraft – är en central uppgift för demokratin, när en växande kommersiell styrning av media och informationsförmedling hotar att leda till likriktning och tankens begränsning.

Kulturpolitikens uppgift är inte att styra konsten. Den ska tvärtom garantera konstens och konstnärernas frihet. En viktig del av detta är att slå vakt om den konstnärliga upphovsrätten. Samhället ska stödja kulturlivet och ge konstnärer inom alla konstarter reella möjligheter att utvecklas och att möta sin publik. Kulturpolitiken går ut på att göra konstens olika uttrycksformer tillgängliga för alla, barn och vuxna, i hela landet. Och den syftar till att stimulera till eget kulturskapande och kulturell delaktighet.

Den digitala kommunikationstekniken skapar nya förutsättningar för mötet mellan konsten och publiken. Den öppnar nya vägar för konstens utövare och erbjuder publiken en nästan gränslös tillgång till film, musik, teater, litteratur, konst och arkiv från hela värden.

Utvecklingen ställer kulturpolitiken inför nya möjligheter och nya utmaningar. De nya möjligheterna handlar om att människor i hela landet kan ta del av konst och kultur av hög nationell och internationell klass och de nya utmaningarna om att förhindra att informationstekniken leder till en kommersiell likriktning, som motverkar kulturell variation och mångfald.

Vi vill möta utmaningarna genom att binda samman den digitala teknikens gränsöverskridande distribution med kraftfulla satsningar på den levande kulturen. Institutioner för det professionella kulturlivet ska därför finnas över hela landet. Där ska också ges utrymme och resurser för en rik amatörkultur. Kulturen måste ha mötesplatser för samtal och reflexion utan ekonomiska avkastningskrav och utan den styrning, som sådana krav alltid medför. Biblioteken ska vara avgiftsfria. Musikskolor och kulturskolor ska vara tillgängliga för alla barn.

Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens Sverige. I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen.

Media spelar en betydelsefull roll för den fria opinionsbildningen och det fria informationsflödet. Maktkoncentrationen i mediabranschen och på Internet samt den växande sammankopplingen med underhållningsindustrin gör att informationsflödet blir alltmer likformigt och i alltför stora delar uppbyggt på passiv konsumtion i stället för socialt engagemang.

Att motverka maktkoncentration och att upprätthålla mångfald ska vara centrala delar av samhällets medie- och IT-politik. Den snabba tekniska utvecklingen på mediaområdet förändrar mediemarknaden. De elektroniska medierna utmanar de gamla och öppnar för nya aktörer, som kan bredda perspektiven och utmana monopolen. Utöver att motverka monopoltendenser i den papperstryckta mediemiljön, bör en växande del av samhällets engagemang inriktas på att stimulera mångfald i den elektroniska miljön och att säkerställa allas rätt till nyheter, saklig information och en bred samhällsdebatt.

Vi socialdemokrater slår vakt om oberoendet och friheten för public service-kanalerna inom radio och tv. De ska som medieföretag i allmänhetens tjänst garanteras självständighet gentemot politiska, kommersiella och andra intressen. De ska vara fria från reklam och deras finansiering ska vara långsiktigt säkrad.

Utvecklingen av den digitala kommunikationstekniken har ökat individens frihet. Den har öppnat vägarna till ett fritt informationsutbyte och ny kunskap, till nya relationer och nya mötesplatser. Men utvecklingen medför också risker. Den personliga integriteten hotas när kommersiella och andra aktörer använder tekniken för att kartlägga den enskildes intressen och vanor. Tekniken används för personliga kränkningar och för att sprida förtal. Demokratin undergrävs när rasistiska och andra ickedemokratiska grupper sprider sitt hat över nätet och försöker skrämma enskilda personer, journalister och politiker till tystnad.

Det är samhällets absoluta skyldighet att skydda friheten och den personliga integriteten och att förhindra att nätet används för förtal, hets mot folkgrupp, kränkningar av enskilda personer och hot om våld.

Välfärd och trygghet

Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. Välfärden skapar både individuella och samhälleliga nyttigheter. Den ger rättigheter, men ställer också krav.

Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i den sociala sammanhållning den skapar. Den omfattar alla, oavsett inkomst. Den generella välfärden är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrar till att betala.

Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet. Därför är välfärden en samhällelig angelägenhet. Tillgången till skola, vård och omsorg får aldrig avgöras av marknadens prismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst. Inte heller socialförsäkringarna får reduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes inköp. Det ökade inslaget av privata försäkringar på välfärdsområdet skapar oacceptabla skillnader mellan människor. Den generella välfärden ska hålla så hög kvalitet och vara så väl utbyggd att sådana försäkringar inte behövs.

Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Det förutsätter en kommunal skatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader i befolkningens sammansättning leder till skillnader i välfärd mellan olika kommuner.

Den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre är ett av det moderna välfärdssamhällets stora framsteg; vi lever längre som friska och aktiva människor. Men den är också en av välfärdssamhällets stora utmaningar. För att kunna erbjuda alla äldre en trygg ekonomi och en god omsorg ställs höga krav på ett starkt och stabilt pensionssystem och på en gemensam finansiering av välfärden.

Vi socialdemokrater vill att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Därför vill vi skapa ett samhälle där alla människor, oavsett funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.

Alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt i enlighet med FN:s barnkonvention. Barnens bästa ska beaktas vid alla beslut. Alla barn och ungdomar ska ha rätt till likvärdiga villkor och till en trygg uppväxt fri från droger och våld.

Vi socialdemokrater vill utveckla den gemensamma sektorns verksamheter så att de svarar både mot klassiska krav på rättvisa och lika tillgång och mot nya krav på inflytande och valfrihet. Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet att välja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ. Därför är det en viktig uppgift för den offentliga sektorn att utveckla olika alternativ. För att nå en större variation ska kommunerna och landstingen ha rätt att låta kooperativa, ideella eller privata alternativ medverka till att utveckla den offentligt drivna verksamheten.

De gemensamt finansierade verksamheterna ska fylla högt ställda krav på bra arbetsvillkor och på möjligheter till inflytande och utveckling i jobbet. Här finns stora möjligheter att utveckla andra styrmodeller för offentlig sektor än de marknadsefterliknande som under lång tid varit dominerande. De ska ta tillvara de anställdas engagemang och kompetens och ge utrymme för att pröva nya idéer och lösningar. Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ ska självständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhet och insyn. De anställdas yttrande- och meddelarfrihet får inte inskränkas.

Ett gott ekonomiskt skydd när den egna förvärvsinkomsten faller bort är grundläggande för den enskildes trygghet och frihet. Socialförsäkringarna ska bygga på inkomstbortfallsprincipen. Försäkringssystemen måste avpassas för en arbetsmarknad, där allt fler skiftar mellan studier och förvärvsarbete och där många kombinerar anställning med eget företagande.

Lågt bostadsbyggandet driver upp bostadskostnaderna, minskar rörligheten i samhället, ökar trångboddheten och förhindrar unga människor att skaffa en egen bostad. Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet och bostadspolitiken som en del av välfärdspolitiken. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att för att hålla nere boendekostnaderna och för att motverka segregation. De boendes inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka.

En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling förutsätter ett framtidsinriktat stadsbyggande som skapar integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.

Till välfärdspolitiken hör också tryggheten på gator och torg och i det egna hemmet. Att bekämpa brottslighet är en del av trygghetspolitiken. I det ingår också att bekämpa brottslighetens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot brott och regelöverträdelser. Men den långsiktigt bästa brottsbekämpningen är att bygga ett samhälle där de sociala klyftorna är små, där alla har rätt till ett arbete och där barn och ungdomar har trygga uppväxtvillkor.

Demokrati och politiskt ansvar

Tilltron till demokratin avgörs såväl av medborgarnas möjlighet till medverkan som av demokratins förmåga att göra verklighet av fattade beslut. Demokratins handlingskraft måste därför ständigt värnas, både mot grupper som har makt i kraft av sin ekonomiska styrka och mot grupper som med hänvisning till speciella kunskaper eller speciell kompetens anser sig ha större rätt än andra att påverka politiken.

Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet. Men för att medborgarna ska känna sig väl företrädda i de beslutande församlingarna måste den representativa demokratin bäras upp av en öppen debatt och levande delaktighet bland medborgarna själva. Våra folkvalda ska avspegla befolkningens sammansättning.

Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och insyn. Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna öppet deklarerar sina politiska avsikter och redovisar hur de förvaltar sitt politiska mandat.

Partierna ska vara skyldiga att öppet redovisa de bidrag de erhåller från utomstående organisationer, intressen och företag. De förtroendevalda politikerna ska vara skyldiga att redovisa sina övriga uppdrag.

Inget är så förödande för tilltron till det demokratiska styrelseskicket som förekomsten av bestickningar och mutor i syfte att påverka besluten eller genomförandet av dem. De politiska partierna, de offentliga politiska organen och de rättsvårdande myndigheterna har ett gemensamt ansvar att med all kraft förhindra all form av otillbörlig påverkan.

Förtroendet för den demokratiska beslutsprocessen förutsätter att de förvaltningar, som ska genomföra de politiska besluten, styrs av professionalitet och oväld. Myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.

För att skapa tillit till såväl det politiska beslutssystemet som till myndighetsutövningen måste ansvarsfördelningen mellan politik och förvaltning bli tydligare. Det politiska ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän. Politikerna har alltid det yttersta ansvaret för de politiska besluten. Detta gäller på såväl nationell som kommunal nivå.

De politiskt beslutande församlingarna i kommuner och landsting ska ha frihet att för de skattefinansierade verksamheterna välja de driftsformer, som de anser stämma bäst med de redovisade politiska målen. De ska således ha rätt att bestämma om de ska driva verksamheten i egen regi eller överlåta driftsansvaret till externa utförare. Utöver konkurrensutsättning genom upphandling ska detta kunna ske genom att ingå partnerskap med kooperativa och sociala företag eller ideella organisationer. Därutöver ska det vara möjligt att rikta upphandlingar enbart till non profit-aktörer.

För all verksamhet som drivs på uppdrag av det offentliga och finansieras med skattemedel ska det finnas nationellt fastställda regelverk. Dessa ska försäkra att verksamheten drivs med hög kvalitet, att vinstintresset begränsas och inte fungerar styrande för verksamheten, samt att de anställda har samma rättigheter och samma skydd oavsett driftsform.

Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna ha möjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Motsvarande krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden.

Tillit och gemenskap

Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins underbyggnad. Det består av ideella föreningar och stiftelser, folkrörelser och samfund, kooperativ, aktionsgrupper och nätverk, som har byggts av människor som i fri samverkan vill förverkliga sina idéer, utveckla gemenskapen och tillvarata sina intressen.

Det civila samhället skapar mötesplatser fredade för kommersiella lönsamhetskrav där medborgarna naturligt kan koppla sina egna erfarenheter och krav till ett vidare samhälleligt perspektiv. Det ökar medvetenheten om demokratins värden och bygger upp det egna ansvaret för demokratin.

Den förändringskraft som uppstår när människor möts till gemensam handling måste ha en avgörande roll i samhällsbygget. Samhällsarbetet måste bygga på tilltro till och respekt för medborgarnas eget engagemang och medborgarnas egna organisationer. Politiken måste formas i en levande dialog med det civila samhälle och ska skapa goda villkor för civilsamhällets utveckling. Ändamålsenliga lokaler för föreningsliv, folkbildning, idrott och kultur ska vara lätt tillgängliga, ha hög standard med modern teknik och stå öppna för alla på rimliga villkor.

Genom sina verksamheter har civilsamhället en viktig uppgift att balansera marknadskrafterna och att ställa krav på den politiska makten. Till det civila samhället hör olika former av kooperativ, som ger människor möjlighet att förverkliga sina idéer i företag, som är gemensamt ägda och demokratiskt uppbyggda. De kooperativa företagen, som inte drivs av privata vinstintressen, utvecklar det lokala näringslivet. De bidrar också till att förnya den offentliga sektorn när brukare, personal och anhöriga tillsammans tar ansvar för offentligt finansierad verksamhet. Samhället bör stödja utvecklingen av de kooperativa verksamheterna.

Omistliga motvikter till kommersialiseringen av samhällsdebatten är de arenor för medborgerliga samtal och medborgerligt utbyte av tankar och erfarenheter, som folkrörelser av skilda slag erbjuder. Debatt, opinionsbildning och granskning av politiken får aldrig bli en fråga enbart för professionella debattörer. Likaväl som samhällsarbetet måste bäras upp av medborgarnas eget engagemang, måste samhälls- och kulturdebatten göra det.

Demokratin börjar i vardagens gemenskap. Det handlar om att få uttrycka sina meningar och att utveckla dem i respektfulla samtal med andra, om att ha rätt att driva sina åsikter och försöka påverka andra och om möjligheten att i samverkan skapa föreningar och bygga verksamheter som tillvaratar det gemensamma intresset. Med en levande vardagsdemokrati skapas den tillit till varandra och till de gemensamma institutionerna som kännetecknar ett gott samhälle med ett stort socialt kapital. Den visar att det är möjligt att tillsammans förändra tillvaron, göra något annorlunda och bättre.

Ekonomin växer när människor växer

Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå sin fulla potential. Som bygger på solidaritet, tillit och samarbete. Där vi kan få den ekonomiska utveckling som marknadsekonomin banar väg för samtidigt som vi fördelar resurserna så att de kommer alla till nytta.

Vi tror på politikens möjligheter att förändra och förbättra samhället. Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan människor, mellan länder och regioner samt mellan generationer.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då måste vi bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i.

Det kräver en politik för att skapa fler jobb. Vi ska knäcka arbetslösheten. Att ha ett jobb ger ekonomisk frihet och möjlighet till personlig utveckling för var och en av oss. Att alla bidrar med sitt arbete är avgörande för Sveriges utveckling och för att klara välfärden även i framtiden. Därför är det övergripande målet för vår ekonomiska politik att nå full sysselsättning.

Det kräver investeringar i skolan och utbildningen. Vi ska vända utvecklingen i den svenska skolan. Vårt mål är att alla elever ska nå kunskapsmålen i grundskolan. Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå hos alla. Ökad jämlikhet ger fler jobb och en bättre ekonomisk utveckling. Det ska alltid krävas av den enskilde att denne gör rätt för sig efter bästa förmåga. Men var och en ska också veta att samhället fungerar och möjliggör ett bättre liv för alla.

Det kräver en politik som utvecklar en riktigt bra välfärd. Genom att ge alla likvärdiga möjligheter till utbildning, vård eller omsorg skapas också möjligheter till personlig utveckling för alla. Välfärden bidrar till sammanhållning i samhället, ökar jämlikheten och jämställdheten och ger frihet och trygghet för individen. En bra fungerande välfärd är en tillväxtmotor som bidrar till fler jobb.

Och inte minst kräver det att vi driver på omställningen för att möta klimatutmaningen.

Klimatomställningen är en långsiktig överlevnadsfråga. Att utveckla morgondagens klimatsmarta lösningar kan samtidigt bli en av konkurrensfördelarna för Sveriges näringsliv i framtiden. Sverige ska, i samverkan med alla världens länder, vända den utveckling som bidrar till global uppvärmning.

Allt detta förutsätter en klok och ansvarsfull ekonomisk politik. För att se till att löntagarnas inkomster inte urholkas och för att skapa förutsättningar för en god tillväxt behövs en låg och stabil prisutveckling. Riksbanken har en viktig uppgift i att självständigt svara för penningpolitiken. Om vi ska klara jobben framöver är det angeläget att Riksbanken lever upp till sitt inflationsmål. Under lång tid har inflationen varit lägre än målet. Utvecklingen i detta avseende behöver följas noga.

Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för vår sysselsättningspolitik och för en stark välfärd. Det finanspolitiska ramverket, med överskottsmål och utgiftstak, säkerställer god ordning i de offentliga finanserna. Därigenom skapas en buffert för att möta de utmaningar som de demografiska förändringarna innebär. Överskottsmålet gör att den offentliga skulden steg för steg betalas av. Det minskar sårbarheten och ökar handlingsutrymmet i den offentliga ekonomin, vilket är centralt eftersom vi socialdemokrater vill driva en aktiv konjunkturpolitik. Utgiftstaken förhindrar att tillfälliga inkomster används till varaktiga utgifter. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg. En stark välfärdsekonomi kräver marginaler för påfrestningar.

Kvaliteten i välfärden ska höjas och kommunerna tillföras de resurser som krävs för detta. Finansieringsprincipen ska respekteras. De kostnader som beslutas av staten ska också betalas av staten. Detta ska stämmas av återkommande. Skatteutjämningssystemets utveckling behöver följas noga så att målet om en rättvis utjämning och likvärdiga villkor nås över tid. Kommunerna måste ges förutsättning till en god och stabil ekonomi.

Sunda offentliga finanser är inte tillräckligt. En god ekonomisk politik bygger också för framtiden och sätter jobben först. För att den samlade ekonomiska politiken ska ta tydligare steg mot full sysselsättning behöver ett sysselsättningspolitiskt ramverk utvecklas. Det stärker styrningen inom regeringskansli och myndigheter och bidrar till att lyfta fram nya förslag som verkar i riktning mot att uppfylla målet.

Väl fungerande offentliga verksamheter främjar ökad sysselsättning och högre ekonomisk tillväxt. En dynamisk välfärdsekonomi kräver starka och förutsägbara skattebaser. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Insatserna mot skattefusket behöver förstärkas.

En politik för fler jobb bygger på att stimulera ett ökat arbetsutbud, bidra till hög produktivitetstillväxt och stärka efterfrågan på arbetskraft. Investeringar i infrastruktur vidgar arbetsmarknadsregioner, stärker exportindustrins möjligheter och bidrar till högre effektivitet i ekonomin. Investeringar i utbildning bidrar till att svenska företagare kan hitta den arbetskraft de behöver för att utveckla befintliga företag och att fler kan ta steget att starta egna företag.

Investeringar i bra barnomsorg innebär att föräldrar kan koncentrera sig på jobbet. Det driver upp arbetsutbudet. Investeringar i äldreomsorg gör att man inte tvingas gå ned i tid för att ta hand om sina gamla. Investeringar i hälsa gör att man kan fortsätta att bidra i arbetslivet. Investeringar i kultur skapar ett rikare samhälle och banar väg för nya jobb i de kreativa näringarna. Och investeringar i forskning ger möjlighet att utveckla, tillverka och sälja mer avancerade produkter på världsmarknaden.

Det behövs en mer rörlig och dynamisk arbetsmarknad med ökad trygghet för löntagarna. Bra inkomstförsäkringar stimulerar omställningen på arbetsmarknaden. Den som blir sjuk eller arbetslös ska kunna få det stöd som krävs för att snabbt kunna komma tillbaka i arbete och erbjudas en ekonomisk trygghet under tiden. På så sätt minskar rädslan för förändringar i arbetslivet vilket ökar omställningsförmågan i hela ekonomin.

Jobb är nyckeln in i det svenska samhället. Den nuvarande integrationspolitiken har nått vägs ände. Det dröjer alltför länge tills människor som kommer till Sverige är självförsörjande och blir en del av samhället. Idén att bedriva en integrationspolitik som är skild från jobbpolitik och välfärdspolitik är föråldrad. Vägen in i Sverige ska byggas med samma lagar och regler, försäkringar och strävan efter rättvisa som gäller för alla. Alla steg i mottagandet ska syfta till att hitta jobb.

Ökad jämställdhet är viktigt för ökad sysselsättning. I dag är sysselsättningsgraden bland män betydligt högre än bland kvinnor. Både när man mäter hur stor andel av kvinnor och män som arbetar; men framför allt om man tar hänsyn till att kvinnor generellt sett har kortare arbetstid än män. Det är inte förnuftigt. Kvinnors sysselsättning ska öka. Här finns en stor potential för ökat arbetsutbud, som kan bidra till framtida tillväxt och välstånd.

En väl avvägd ekonomisk politik tar hänsyn till hur det offentliga kapitalet utvecklas. Framtidsinriktade investeringar är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling också på sikt. Därför krävs en investeringsplan över de samlade offentliga investeringarna. Det krävs mer insatser för att möta järnvägens problem och för att minska transporternas klimatpåverkan. Det svenska näringslivet behöver bra godsstråk och korridorer. Andelen kollektivtrafikresenärer behöver öka och arbetspendlingen underlättas.

För att få till stånd fler infrastrukturinvesteringar under kommande år vill vi öka användningen av lånefinansiering för strategiska infrastrukturprojekt och öka inslagen av trängselavgifter och/eller andra brukaravgifter. Det förutsätter samförstånd mellan staten och berörda kommuner och regioner. Staten måste ta sitt ekonomiska ansvar för infrastrukturen. Statliga infrastruktursatsningar ska styras utifrån nationella behov, inte av enskilda kommuners eller regioners ekonomi. Möjligheterna till EU-finansiering ska nyttjas.

Hela landet ska växa. Utvecklingspotentialen i alla delar av Sverige ska tas tillvara genom att de lokala förutsättningarna stärks och de unika möjligheterna i varje geografiskt område främjas. Det kräver inte minst att tillgången till bredband och telefoni stärks.

Sverige är en liten öppen ekonomi. Vi är beroende av en tät och aktiv samverkan med övriga Europa och andra delar av världen. Därför ska vi, i EU och internationellt, verka för att våra svenska exportföretag har fri tillgång till omvärldens marknader på rättvisa villkor. Högerns ensidiga åtstramningspolitik i Europa har inte fungerat. Vi ska driva på för ett Europa som vänder den negativa utvecklingen och satsar hårdare för att klara den globala konkurrensen. EU- länderna bör samla sig kring en politik för tillväxt och framtidstro där investeringarna i forskning, innovation, kunskap och en utvecklad infrastruktur prioriteras i hela Europa. Starkare regleringar och en utbyggd tillsyn krävs för att öka säkerheten och stabiliteten i det finansiella systemet.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken. Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.

- Ett kraftfullt ekonomiskt program mot arbetslösheten. För att klara jobben krävs ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv näringspolitik, investeringar i människors kunskaper och kompetens och en fungerande välfärd. Det finanspolitiska ramverket ska ligga fast och kompletteras med ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU. Sverige ska driva på för att EU blir en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning.

- Offentliga investeringar för fler jobb. En statlig investeringsplan ska tas fram och redovisas för samma period som utgiftstaken fastställs. Investeringarna i infrastruktur ska öka. Sveriges första höghastighetsbanor ska börja byggas.

- Resultaten i den svenska skolan ska vändas. Ett kunskapslyft behövs i hela utbildningssystemet. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. Investeringar i skolan med mindre klasser och större likvärdighet ska förbättra skolresultaten. En gymnasieutbildning ska vara en självklar grundutbildning för alla. Forsknings- och innovationspolitiken ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Principen att lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren ska genomsyra både utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden ska slutas.

- Kvaliteten i välfärden ska höjas. Välfärden ska vara generell och omfatta alla. Reformersom stärker möjligheterna till jobb är prioriterade. Nya resurser till välfärden går före omfattande skattesänkningar.

- Sverige ska gå före på miljöområdet. Vi ska ta vårt ansvar för miljöproblemen och bidra till att utveckla framtidens klimatlösningar. Vi ska aktivt driva miljöfrågorna på både europeisk och global nivå.

Fler jobb är grunden för allt

Vårt mål är arbete åt alla. Kampen mot arbetslösheten är socialdemokratins viktigaste uppgift.

Jobbet är för de allra flesta en väldigt positiv och viktig del av livet. Arbete ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling. Att alla människor arbetar och försörjer sig möjliggör en bra välfärd av högsta kvalitet, ett samhälle som håller ihop och ökad jämlikhet. För att säkra välfärdens finansiering i framtiden behöver Sverige en ny politik för fler växande företag, fler i arbete och fler arbetade timmar.

Den borgerliga regeringen har inte klarat uppgiften. Arbetslösheten är fortsatt hög. Andelen av befolkningen som är i arbete har minskat och långtidsarbetslösheten kraftigt ökat under deras tid vid makten. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett slöseri som riskerar att släcka framtidstron hos en hel generation. Arbetslösheten innebär ofta en tragedi för den enskilde, men följden blir också en stor påfrestning på kommunernas ekonomi och krympande resurser till välfärden. Med den höga arbetslösheten följer dessutom växande klyftor. Barnfattigdomen har ökat. Det är inte värdigt Sverige.

Sverige behöver fler jobb. För att klara detta måste de svenska företagen stå starka i den internationella konkurrensen. Att en allt större del av världsekonomins tillväxt sker utanför Europa innebär både utmaningar och möjligheter. I dag riktar sig den svenska exporten i hög grad till Europa. En bestående ekonomisk nedgång i Europa får därmed direkta konsekvenser för efterfrågan på svenska varor och tjänster. Det går inte att ta Sveriges historiskt starka ekonomiska ställning för given. Sverige behöver möta utvecklingen genom framtidsinriktade investeringar i kunskap och innovationer. Vi ska öka vår konkurrenskraft och vinna framgångar på nya internationella marknader.

För att klara jobben är det dessutom viktigt att i lågkonjunktur hålla uppe efterfrågan i den inhemska ekonomin och att värna välfärden. Sverige behöver både en stark hemmamarknad och en konkurrenskraftig exportindustri.

Vår plan för fler jobb bygger på fem grundläggande strategier: Höj Sveriges kompetens till världsledande nivå, skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag, sätt innovation i centrum, stäng rekryteringsgapet på arbetsmarknaden och låt allas framgång bli hela Sveriges framgång – ökad jämlikhet och jämställda löner och karriärmöjligheter ger fler jobb.

Att bygga in mer kunskap i svenska varor och tjänster är en grundförutsättning för fler jobb och tillväxt. Det kräver en bättre förskola, grundskola och gymnasieskola, en utbyggd högskola, arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning samt investeringar i kompetensutveckling, spetskompetens och forskning.

Fler måste våga släppa taget om det gamla och kliva in i någonting nytt. Det ska bli enkelt att byta karriär eller förnya sin utbildning mitt i livet. Samhället och arbetslivet efterfrågar allt mer kompetens och våra utbildningssystem ska därför anpassas för ett ökat behov av ett livslångt lärande. En ny kompetensförsäkring mellan staten och parterna på arbetsmarknaden bör skapas för att garantera en återkommande kompetensutveckling för löntagarna. Yrkeshögskolor och högskolor bör i mycket högre utsträckning än i dag erbjuda utbildning även för den som redan har en examen. Det behövs ett nytt kompetenslyft som omfattar grund- och gymnasieutbildning samt högskolan och som kombineras med yrkesutbildning och bra möjligheter till lärlingsutbildning. Modeller för samverkan mellan staten och parterna, inte minst under en lågkonjunktur, behöver utvecklas.

Sverige behöver en ny näringspolitik för att få fler företagare med företag som växer, anställer, tar fram nya produkter och exporterar. Växkraften i entreprenörskap och småföretagande ska tas tillvara. Det handlar om ökade möjligheter att finansiera expansion, rekrytera nyckelpersoner, utveckla nya varor och tjänster och få stöd för export till växande marknader samt tillgång till fungerande ekonomisk trygghet.

Ska vi klara att pressa tillbaks arbetslösheten krävs en modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet. Statens insatser ska vara inriktade på att regionerna ska få möjlighet att växa och utvecklas efter sina skilda förutsättningar, såväl i storstäder som på landsbygden. Åtgärder som förbättrat stöd till näringslivsutveckling, fungerande regional arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service liksom riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur är alla väsentliga inslag i en kraftfull regional tillväxtpolitik.

Framtidens utmaningar ger betydande möjligheter att stärka den svenska basindustrin och därmed skapa nya arbetstillfällen.

Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat strategiskt samarbete mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen.

Ett samhällsområde som lämpar sig väl för detta är den komplexa och mycket kunskapsintensiva hälso- och sjukvården (Life Science). Andra exempel på högintressanta områden för strategisk samverkan är miljö- och energiområdet och den växande besöksnäringen. Detta bidrar till att göra vår ekonomi mer diversifierad och vi minskar vår sårbarhet.

Sverige behöver också en sammanhållen innovationspolitik med en långsiktig och framåtsyftande forskningspolitik, en effektiv försörjning av riskkapital till kunskapsintensiva företag samt exportstöd riktat mot innovationstunga företag och växande nya marknader. En sådan marknad är miljöområdet. Det vi äter, gör och handlar påverkar vår egen och många andras livsmiljö. Om hela världen hade den resursförbrukning som vi har i Sverige skulle det behövas över tre jordklot för att försörja jordens befolkning. Det krävs gemensamma insatser för att trygga en dynamisk tillväxt och hållbar utveckling. En sådan politik innebär också möjligheter till fler jobb.

Klimatutmaningen ställer krav på utsläppsminskningar, energianvändning, transporter och logistik och på hur vi planerar, bygger och investerar i gröna näringar. Dessa insatser stimulerar jobb och företagande i hela landet.

De länder som klarar detta står starka inför framtiden. Men det finns tecken på att drivkrafterna för nya miljöteknikinnovationer är större i flera andra länder än i Sverige. Offentlig upphandling bör användas strategiskt för att främja såväl kostnadseffektivitet som sociala och ekologiska målsättningar. Inte minst måste den offentliga upphandlingen bli mer innovationsdrivande.

Sveriges omställningsförmåga försämras allt mer. Regeringens arbetsmarknadspolitik leder till passivitet och inlåsning i stället för aktivitet och nya vägar till jobb. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre och rekryteringsgapet växer, vilket försämrar företagens konkurrenskraft och möjligheter att växa.

Arbetslivets behov av kompetens ska i högre utsträckning styra såväl arbetsmarknads- som utbildningspolitiken. För att öka möjligheten till arbete och omskolning krävs en bättre samverkan mellan Arbetsförmedlingen och arbetslivet liksom breda satsningar på fler utbildningsplatser.

Ungdomsarbetslösheten utgör en stor och växande samhällsutmaning som vi socialdemokrater bestämt oss för att lösa. Vi vill införa en 90-dagars garanti för arbetslösa ungdomar som innebär att individuella insatser ska möjliggöras från första dagen av arbetslöshet och att individen ska garanteras utbildning, praktik eller jobb inom 90 dagar. Vi vill även se ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa med innebörd att individen ska garanteras insatser som syftar till gymnasiekompetens. Stödet ska omfatta såväl utbildning som vägledning, ökad motivation och annat stöd. Studierna ska kunna kombineras med jobb eller praktik. Samtidigt villkoras ersättningar från det offentliga samt olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser av att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad utbildningsplan.

Alla människor behövs och ska ges möjlighet att försörja sig själva. Det krävs en ny politik för att skapa jobb eller utbildning också för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. För att uppnå jämlikhet behöver alla inkluderas. För att möjliggöra detta krävs mycket mer av individuellt utformade insatser, till exempel i form av relevanta och anpassade hjälpmedel. Här kan sociala företag och andra delar av den sociala ekonomin bidra till fler arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen ska utvecklas och styras mot insatser som ger resultat så att den enskilde arbetssökandes behov bättre kan tillgodoses.

En väl fungerande och gemensamt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Försäkringen ska ge rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som de arbetslösa upprätthåller sin efterfrågan och ges trygghet i omställningen.

Men arbetslöshetsförsäkringen är inte längre en inkomstbortfallsförsäkring, utan snarare en grundförsäkring. Många människor har exkluderats från försäkringen. Nu behövs insatser för att skapa en arbetslöshetsförsäkring som stimulerar omställning på arbetsmarknaden och ger såväl undersköterskan som ingenjören stabila ekonomiska förutsättningar. Målet är en a-kassa där de allra flesta av löntagarna får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet.

Sverige vinner på öppenhet. En mångfald på arbetsmarknaden är positivt. Ett fritt ekonomiskt utbyte med andra länder ger fler jobb. Arbetskraftsinvandring får dock aldrig användas för att utnyttja och exploatera människor. Därför måste reglerna för arbetskraftsinvandring ändras. Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige och för det krävs starka parter på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden är allt annat än jämställd. Sysselsättningen bland kvinnor är betydligt lägre än sysselsättningen bland män. Kvinnor har väsentligt lägre löner än män och denna löneklyfta ligger nästan still. Kvinnor har också sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och göra karriär. Nästan två tredjedelar av alla chefer i Sverige är män. Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män tvingas fortfarande många kvinnor acceptera ett deltidsarbete och en lön som det inte går att försörja sig på. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden och det är viktigt att skapa incitament och verktyg för att garantera detta.

Grundläggande för att kvinnors löner halkar efter är att de fortfarande utför huvuddelen av det obetalda hemarbetet, tar ut merparten av föräldraledigheten – och därmed halkar efter i position och lön i arbetslivet. Därför vill vi socialdemokrater se en jämn fördelning av föräldraledigheten. Arbetsmarknaden är dessutom starkt könssegregerad. Många kvinnors arbete är undervärderat. Till det kommer att arbetet med att höja kvinnors löner försvåras på grund av brist på lönekartläggning.

Alla människors kompetens måste tas tillvara på arbetsmarknaden. Det förutsätter en arbetsmarknad öppen för alla och fri från diskriminering. Därför måste politiken utformas så att arbete blir en reell möjlighet för människor som i dag missgynnas eller diskrimineras och aktivt verka för ett mer jämställt näringsliv och jämställda bolagsstyrelser.

Jobbet kan göra oss friskare om det är utvecklande och erbjuder goda arbetsvillkor, men det kan också göra oss sjuka och till sist utslitna om stressen är stor eller arbetsmiljön dålig. Arbetsmiljöarbetet ska sättas i fokus för att alla ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. Vi vill se en politik för nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet och ökade insatser för att reducera antalet allvarliga arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.

Alltför många människor lever i dag med helt osäkra arbetsvillkor där man med kort varsel rings in till jobbet för enstaka timmar, får låg lön och saknar tillräckliga skydd på jobbet. Framtidens jobb där människor vågar satsa förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden. Lex Laval ska rivas upp och göras om. Missbruket av tidsbegränsade anställningar behöver begränsas genom ny lagstiftning.

Om vi ska klara kvaliteten i välfärden framöver krävs att kommuner, landsting, non-profitaktörer och privata välfärdsföretag förmår leda och ständigt utveckla attraktiva moderna arbetsplatser med goda arbetsvillkor, möjligheter till utbildning och karriärutveckling och inflytande över det egna arbetet.

Fler bostäder är centralt i en socialdemokratisk jobbpolitik. För att klara jobben och öka bostadsbyggandet krävs en aktiv bostadspolitik, ett tydligt nationellt mål för bostadsbyggandet samt åtgärder för att minska byggkostnaderna och öka investeringarna i bostadssektorn. Även ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden behöver underlättas. Bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden.

Vi vill se variationsrika bostadsområden och undvika inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Vägen mot ett sammanhållet Sverige kräver en social bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Människors valfrihet förutsätter att det finns attraktiva blandade bostadsmiljöer med olika upplåtelse- och boendeformer med såväl villor, radhus som flerfamiljshus. Därför är det viktigt med neutrala villkor mellan upplåtelseformerna.

För att klara våra energimål krävs att miljonprogrammets bostäder miljö- och klimatsäkras. Detta ger gröna jobb, bättre miljö och en mer hållbar bostadssektor.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Stärk Sveriges innovativa kraft. Skapa ett innovationsråd direkt under statsministern. Knyt regionala utvecklingsråd till detta för samverkan kring innovationer, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik på regional nivå. Utveckla modeller för strategisk samverkan inom områden där Sverige har stor utvecklingspotential. Stärk statens och regionernas roll och ansvar för fler innovationer och nya jobb. Ge statliga myndigheter i uppdrag att bidra till nya innovationer genom ökad statlig innovationsupphandling.

- En starkare näringspolitik. Möjligheterna att starta och driva företag och komma in på nya marknader ska förbättras liksom tillgången till riskkapital. Att växa med fler anställda ska underlättas. Stöd utvecklingen av framgångsrika exportföretag, en växande produktiv tjänstesektor och små innovativa företag. Slopa arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan.

- Tillväxtpotential i hela landet. Den regionala tillväxten är en central fråga och ska tas med i utformningen av närings-, utbildnings-, och arbetsmarknadspolitiken. Vi vill utveckla hela landets tillväxtpotential. En sådan politik måste innehålla åtgärder som förbättrade stöd till näringslivsutveckling, fungerande regional kompetensförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service liksom riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

- Ungdomar ska jobba eller studera – inte vara arbetslösa. Inför en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Alla ungdomar ska ha rätt till jobb eller utbildning och ha ett ansvar att ta vara på dessa möjligheter för att få ersättning. Inför ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen ska tas bort.

- Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning–eller utbilda sig för att kunna få det. Dimensionera vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen efter människors behov. Avskaffa Fas 3. Ge personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Ordna jobb i näringslivet och kommunerna med särskilt anställningsstöd och kollektivavtal. Erbjud riktiga jobb i föreningslivet. Ge studier till den som saknar gymnasieutbildning eller eftergymnasiala studier för den som behöver det.

- Garantera att alla har möjlighet till omställning och en rimlig inkomst under omställningstiden. Taket i a-kassan ska höjas så att de allra flesta har en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön. Modellen med avgifter till a-kassan som relateras till arbetslösheten i varje kassa ska bort.

- Utveckla Arbetsförmedlingens verksamhet. Låt förmedlingen använda pengar mer fritt efter människors skiftande behov. Verksamheten behöver kvalitetssäkras, dialogen med näringslivet intensifieras och bransch- och specialistkompetensen öka. Använd kompetens från kommuner, framgångsrika kompletterande aktörer, folkhögskolor samt högskolor och universitet. För den som varit arbetslös länge ska det, utifrån en individuell bedömning, vara möjligt att studera även reguljär utbildning med a-kassa. Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att stänga rekryteringsgapet på arbetsmarknaden och matcha och rusta arbetssökande mot de jobb som finns.

- Ett jämställt arbetsliv. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män ska minska. Vårt mål är att ta bort denna skillnad. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. I första hand bör frågan lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas.

- Bra jobb i gemensam sektor. I socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting lovar vi att verka för rätt till heltid, tryggare anställningar och en bättre arbetsmiljö. Varje ny tjänst ska vara en heltid. Alla anställda ska erbjudas heltidsanställning. Ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än två år. Regelbundna medarbetarenkäter med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag ska genomföras. Bra arbetsvillkor för personalen höjer kvalitén.

- Ge alla löntagare möjligheter till kompetensutveckling. Ta fram en kompetensförsäkring mellan parterna. Ge alla universitet och högskolor i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter och staten för att garantera vidareutbildning av löntagare.

- Bostadsbristen ska mötas med kraftigt ökat bostadsbyggande och områdesförnyelse. Bostadsförsörjningen ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt, minskade klyftor, rörlighet på arbetsmarknaden och stärka Sveriges position som kunskapsnation.

Med kunskaper växer Sverige

Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla människor ska kunna utvecklas efter sina styrkor och intressen. Först när ekonomiska, sociala och kulturella hinder rivs ner kan var och en utvecklas som han eller hon vill. Vi socialdemokrater vill skapa förutsättningar för att var och en av oss och vi alla tillsammans kan bli framgångsrika.

Kunskap och bildning är nyckeln till människors frigörelse och samtidigt en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling. Det kräver en likvärdig skola för alla. Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler – tvärtom. Genom att investera i utbildning, forskning och innovation i hela landet rustar vi Sverige för morgondagens utmaningar.

Sverige är och ska förbli en nation som satsar på kunskap och kompetens. Där ska grunden för vår konkurrenskraft ligga. Ska vi möta utmaningen som ett framtidsinriktat land måste vi prioritera investeringar i utbildning i dag.

Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till en högklassig utbildning genom hela livet, från förskola till högre utbildning och folkbildning, med goda möjligheter till kompetensutveckling och omskolning genom hela yrkeslivet. Grundläggande utbildning ska komma människor till del efter förutsättningar och egen förmåga, vara öppen för alla och bekostas av oss alla gemensamt.

Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Vi vill successivt fortsätta bygga ut den allmänna förskolan så att den är öppen för alla på heltid, oavsett vad föräldrarna gör. Förskolans roll ska stärkas för att nå en mer likvärdig skolstart för alla barn. De små barnens lust och möjligheter att lära ska tas tillvara. Kvaliteten i förskolan ska stärkas.

Förskoleklassen har blivit en uppskattad skolform som vi vill göra obligatorisk. Det innebär att skolstarten sker redan vid sex års ålder. Varje enskild elevs kunskapsutveckling ska systematiskt följas upp och löpande utvärderas från första årskurs. Brister ska upptäckas i tid och resurser och insatser sättas in. Elever som har lätt för sig ska få större utmaningar.

Skolans uppdrag är att ge alla elever gedigna kunskaper, en demokratisk och social fostran och lust att vilja lära mer. I dagens skola är den största utmaningen att höja kunskapsresultaten. Vi vill skapa en modern kunskapsskola med kvalitet och kreativitet i centrum. Varje barn ska ges möjlighet att växa och utvecklas som individ. Alla skolor ska vara bra skolor. Det kräver ett skolsystem där den enskilde elevens utveckling står i centrum.

Tyvärr har utvecklingen i den svenska skolan under en lång följd av år gått åt fel håll. För sjätte året i rad sjunker resultaten i grundskolan och färre elever är behöriga att komma in på gymnasieskolans nationella program.

Vi har även tappat vår tidigare tätposition vad gäller en likvärdig skola. I Sverige spelar elevens socioekonomiska bakgrund numera lika stor roll för läsförmågan som i Tyskland och USA. Den ökande skolsegregationen är en av huvudförklaringarna till de sjunkande kunskapsresultaten. Detta är ett stort misslyckande för skolpolitiken vars mål ska vara att hjälpa varje elev att nå sin fulla potential.

För att vända den negativa utvecklingen och i stället nå framgång med skolan krävs investeringar i lärarna och fokus på kunskap och lärande, mindre klasser, ökad likvärdighet och minskade sociala klyftor i skolan samt fokus på de framtidskompetenser som eleverna behöver som medborgare och löntagare/företagare.

Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar att bedriva en god undervisning. Ökande kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många ambitiösa och duktiga studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då ska det också löna sig att utbilda sig till och arbeta som lärare.

Vi vill se en ökad professionalisering av läraryrket med lärare som har rätt till en systematisk kompetensutveckling, har gott om tid att bedriva och utveckla undervisningen samt bra villkor genom karriärutveckling. Skolans verksamhet och skolpolitiken ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Den pedagogiska forskningen behöver utvecklas, användas men också bedrivas av lärare. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid att vara pedagogiska ledare. Sverige ska ha en lärarutbildning i världsklass för att kunna få bra lärare.

En annan viktig förutsättning för att vända utvecklingen i skolan är att minska klasserna, särskilt i de lägre årskurserna. Forskning visar att klasstorlek har betydelse, särskilt för yngre elever när det gäller resultaten i skolan.

Skolan ska aktivt bidra till att utjämna människors livschanser. Samhällets insatser för en likvärdig och sammanhållen skola behöver stärkas och den tilltagande skolsegregationen motverkas. Alla kommuner ska fördela resurser till skolan efter elevernas behov utifrån socioekonomiska kriterier. För att elever som anländer till Sverige under sin skoltid ska kunna nå kunskapsmålen så krävs väsentligt mer resurser än för genomsnittseleven. Staten måste bidra till finansiering så att kommuner med många nyanlända elever kan klara att erbjuda ett bra mottagande och undervisning för dessa. De skickligaste lärarna ska attraheras till skolor med lägst resultat. Läxhjälp ska finnas för alla elever. Alla skolor ska, liksom högskolor och universitet, ges i uppdrag att ha en bred rekrytering. Avgifter ska inte förekomma i grundskolan.

För att motverka den växande skolsegregationen och för att säkerställa att barn och ungdomar med olika bakgrund och förutsättningar möts och ges likvärdiga chanser, krävs att kommunerna som ansvariga för skolan får möjlighet att aktivt planera när och var nya skolor ska etableras. Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar. Det ska krävas ett samarbetsavtal med den offentliga huvudmannen för att etablera en ny fristående skola. Staten ska därtill säkra den nationella likvärdigheten vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor.

För att höja resultaten i skolan behöver skolan ha höga positiva förväntningar på alla elever. Genom att satsa på alla elever ökar också förutsättningarna för att fler ska nå toppresultat i skolan. Elever med funktionsnedsättning ska ges det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut. Fritidshemmen ska hålla hög kvalitet och vara en integrerad del i skolan.

I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen är viktiga resurser i skolan för att stödja såväl flickor som pojkar.

Det är en viktig utmaning för skolan att bryta könsnormer. Om jämställdhetsarbetet i skolan och i utbildningssystemet i övrigt ska bli effektivt måste det bedrivas kontinuerligt enligt principen om jämställdhetsintegrering. Vi vill också aktivt verka för fler män i pedagogiska yrken i förskolan och grundskolans tidiga år.

Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar än vad som gällde för bara några årtionden sedan. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Det blir tydligt inte minst när man studerar ungdomars långtidsarbetslöshet. Den viktigaste orsaken till att ungdomar är långvarigt arbetslösa är bristande utbildning. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla.

Det är ett naturligt nästa steg att gymnasieskolan blir en del av den obligatoriska skolutbildning i Sverige som alla ungdomar går. Alla gymnasieutbildningar ska ha en bred och gemensam kunskapsbas och ge behörighet till högre utbildning. Alla elever ska kunna välja mellan tydliga inriktningar som syftar till vidare studier eller direkt till ett yrke. Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden som bygger på ett samarbete mellan huvudmän, branscher, företag och fackliga organisationer.

Satsningar på utbildning och forskning gör att vi bättre kan förstå den värld vi lever i och också göra den bättre. Ett demokratiskt samhälle behöver självständiga lärosäten och forskare som förutsättningslöst analyserar och ifrågasätter samt värnar den fria och skapande tanken.

Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. En växande andel av jobben kommer att kräva en högre utbildning. Sverige behöver tillhöra de länder i världen som har högst andel med högre utbildning. Vi har inte råd att tappa i andel välutbildade jämfört med andra länder.

Det är också avgörande att rekryteringen till högskolan breddas. Alla människors förmåga ska tas tillvara oavsett deras sociala eller etniska bakgrund. Allt annat är ett orättvist slöseri för såväl samhället som den enskilda.

För att kunna driva morgondagens forskning och innovation så behöver Sverige ett större internationellt utbyte. Införandet av studieavgifter har kraftigt reducerat antalet utomeuropeiska studenter. För att öka utbytet med andra delar av världen, och möjliggöra för fler studenter att stanna i Sverige för att arbeta och forska, behöver en andel av studieplatserna öppnas för utomeuropeiska studenter. Utgångspunkten ska vara att studier i Sverige är avgiftsfria.

Sverige har inte råd med en ojämställd akademi där kvinnor inte når toppositioner. Vi vill öka jämställdheten inom akademin, inte minst vid fördelningen av forskningsmedel. En grundförutsättning för framgångsrik forskning är forskarnas arbetsvillkor. Därför vill vi se att alla doktorander anställs från första dagen.

Högskolor och universitet ska finnas i hela landet och byggas ut ytterligare. Att forskning och utbildning bedrivs i hela landet bidrar till tillväxt och välfärd i alla Sveriges regioner. Forskning vid alla lärosäten har en avgörande betydelse för kvaliteten i den högre utbildningen. Vi vill ha en mångfald i högskolelandskapet där lärosäten med olika profil ges utrymme att utvecklas. Både våra större lärosäten och de mindre inom specialiserade områden ska hålla hög klass på såväl avancerad utbildning som forskning.

Sverige behöver välja en väg för sin forsknings- och innovationspolitik som främjar svenskt deltagande i den främsta internationella kunskapsutvecklingen, och ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv samtidigt som den möter hela bredden av utmaningar, regionalt, nationellt och globalt. En långsiktig och sammanhållen forsknings- och innovationspolitik är en förutsättning för att lärosätena ska kunna bedriva ett strategiskt arbete och satsa på nya osäkra projekt som kan leda till vetenskapliga kunskapssprång. Forskningen i Sverige ska både erbjuda framstående grundforskning och framtidsinriktad tillämpad forskning som sker i nära samverkan mellan näringsliv och akademi.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Stärk förskolan. Det är centralt att förskolan fokuserar på lärande och fördjupat arbete med läroplanen. Barns rätt till heltid i förskola oavsett vad deras föräldrar gör ska successiv byggas ut och allmän förskola ska införas från två års ålder. Vårdnadsbidraget ska avskaffas och kvaliteten i pedagogisk omsorg ska höjas. Kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

- Alla elever ska nå målen i grundskolan. Utvecklingen med sjunkande resultat i skolan måste vändas. Som ett mål på vägen vill vi till år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att börja på något av gymnasiets nationella program, från i dag drygt tolv till sex procent. Klasstorlekarna ska minska i de lägre årskurserna. Ett program för kvalitetssäkring av den svenska skolan ska tas fram. Skolornas resultat ska utvärderas varje år och det ska finnas en skyldighet att åtgärda brister. Skolor som inte möter kvalitetskraven ska ytterst kunna stängas. Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut i skolan.

- Skapa en skola utan sociala klyftor. Resurser till skolor ska fördelas efter elevernas förutsättningar och behov. Varje barn ska ha rätt till det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Läxhjälp ska erbjudas till alla barn. Förskoleklassen för sexåringar ska göras obligatorisk.

- Investera i lärare och skolledare. Läraryrket ska utvecklas genom kompetensutveckling och ökade karriärmöjligheter. Skolledares pedagogiska ledaruppdrag ska sättas i förgrunden. Vi vill göra lärarutbildningen attraktiv och underlätta för fler studenter med annan utbildningsbakgrund eller som redan är yrkesverksamma att skaffa sig en lärarutbildning och arbeta som lärare i skolan.

- Alla ska ha en fullständig gymnasieexamen före 25 år sålder. Som ett mål på vägen vill vi till år 2020 halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Gymnasiets yrkesprogram ska göras om till yrkescollege i en nära samverkan med arbetslivet.

- Alla som vill och är behöriga ska ha möjlighet att studera på yrkeshögskolan eller högskolan. Vårt mål är att hälften av 30–34-åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år 2020. Alla gymnasieutbildningar ska ge behörighet till högre utbildning. Högskolor och universitet ska finnas i hela landet, Yrkeshögskolan ska byggas ut och kvaliteten i den högre utbildningen ska stärkas.

- Sverige ska vara en ledande kunskaps-och forskningsnation. En strategisk samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv ska utvecklas. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att göra forskarkarriär. Unga forskare ska erbjudas goda villkor och doktorander anställas från första dagen.

En bra välfärd gör att människor växer och jobben blir fler

Sverige ska vara ett välfärdsland som bygger på sammanhållning. Alla ska bidra och alla ska få del. Vi socialdemokrater är övertygade om att det ger bäst förutsättningar för alla människor att växa och förverkliga sina livsdrömmar.

Vi sätter jobben först för att också klara ekonomin och kvaliteten i vården, skolan och omsorgen. Därför är full sysselsättning det övergripande målet för oss även inom välfärdspolitiken. Vår välfärd bygger på att alla som kan arbeta också gör det.

Samtidigt är en bra välfärd viktig för att jobben ska bli fler. När välfärden fungerar och omfattar alla vågar människor mer; byta jobb, starta företag, flytta eller börja studera. Det skapar ett positivt förändringsklimat, vilket i sin tur gynnar den ekonomiska utvecklingen i en modern globaliserad ekonomi med ett högt omvandlingstryck. Framöver behövs därför satsningar på välfärden som underlättar för fler människor att komma i arbete och för att öka attraktiviteten i välfärdsyrkena.

Vi socialdemokrater står upp för den generella välfärden. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Välfärden ska omfatta alla - oavsett inkomst - och finansieras solidariskt. Alla ska både ha rättigheter och skyldigheter, och ingå på lika villkor. Om välfärden håller en hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund så sprider den risker, möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. Därmed höjer den samhällets ekonomiska effektivitet. Den generella välfärden är den modell som bäst förmår öka individens frihet genom stor social rörlighet och breda möjligheter att träffa sina livsval efter egen vilja och förutsättningar. Det är smart.

Vi ser i dag att välfärden tyvärr inte alltid fungerar som vi förväntar oss att den ska göra. Skattesänkningar har fått gå före en bra välfärd. Inte minst har vi sett skrämmande kvalitetsbrister i äldreomsorgen, men också att klyftorna mellan barn och ungdomar ökat.

Alla barn har rätt till en bra uppväxt. De ska få de bästa förutsättningarna att förverkliga sina drömmar. Därför vill vi socialdemokrater se en föräldraförsäkring som ger båda föräldrarna möjlighet att vara hemma med barnen, ett barnbidrag som ger barnfamiljerna bättre möjligheter att klara familjeekonomin, en förskola och skola som ger förutsättningar för alla barn att få med sig de kunskaper som behövs i livet och en kultur- och fritidspolitik som ger alla barn tillgång till idrottsutövande och eget kulturellt skapande. Vi vill utveckla kultur- och musikskolorna och möjliggöra att alla barn och ungdomar har möjlighet att delta. Så gör vi Sverige till ett av de allra bästa länderna att växa upp i.

Vi behöver också ta ett gemensamt ansvar när något gått snett. Nästan all brottslighet börjar i ungdomsåren. För en liten grupp är detta inledningen till långvarig och allvarlig kriminalitet. Det är vår övertygelse att fler av dessa ungdomar kan fångas upp, inte minst för att bryta rekryteringen till den organiserade brottsligheten. Den egna familjen är naturligtvis avgörande men höga krav ska också ställas på samhället. Ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk föds kriminalitet. Minskad segregation, förebyggande arbete, missbrukarvård, bekämpning av våld i nära relationer, sociala investeringar och ett arbete med frivilligorganisationer är därför viktiga. Den som begått ett brott måste snabbt nås av en reaktion. I områden med hög kriminalitet behöver vi polisiära resurser på plats. Kommunerna kan ges bättre verktyg för att motverka etablering av kriminella nätverk.

Barn behöver en nära relation till sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Dessutom förbättras jämställdheten på arbetsmarknaden när arbetsgivaren vet att båda föräldrarna är hemma när barnen är små.

För att utjämna skillnader i lön och arbetsvillkor krävs en förändring i uttaget av föräldrapenningen. Vi socialdemokrater vill att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen ska den delas i tre lika delar.

Allt fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka ganska kraftigt under de närmaste årtiondena. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt välfärdssamhälle. Många goda år läggs till livet efter arbetslivet för de allra flesta. Ett aktivt och gott liv efter pensions- åldern ska stimuleras. Samtidigt innebär en åldrande befolkning en stor utmaning för äldre- omsorgen, sjukvården och vårt gemensamma pensionssystem. För att klara den ekonomiska utmaningen behöver vi öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar. Vi vill möjliggöra för fler att arbeta längre. Därför ska vi förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö så att fler orkar arbeta fram till pensioneringen.

Funktionshinderspolitiken är en rättighets- och jämlikhetsfråga och en central del i välfärden. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning vad gäller delaktighet och tillgänglighet.

Kvaliteten i äldreomsorgen ska höjas samtidigt som vi möter ökade behov av vård, omsorg och personal. Den grundläggande kvaliteten ska vara så hög att de äldre inte blir beroende av att köpa tilläggstjänster eller av att deras anhöriga går ner i arbetstid för att hjälpa sina föräldrar. Äldreomsorgen måste därför skifta fokus från ett vårdperspektiv där samhället ganska ensidigt bestämmer förutsättningarna. Äldre ska ha samma rätt som alla andra att påverka sitt liv och sin vardag.

Den svenska sjukvården rankas i dag mycket högt i internationella jämförelser när det gäller medicinsk kvalitet. Ska svensk hälso- och sjukvård kunna behålla den toppositionen måste den ha tillgång till den allra senaste kunskapen, professionella medarbetare, de mest avancerade behandlingsmetoderna, teknik och läkemedel för att kunna bota, lindra och förebygga sjukdomar och främja hälsa. Läkemedel är en viktig del av sjukvården och läkemedelsförsörjningen ska vara effektiv, säker och med god tillgänglighet. Forskning och utveckling måste vara en central och integrerad del i svensk hälso- och sjukvård så att ny kunskap snabbt når ut och används i vården och kommer patienten till del. Det gäller inte minst på patientsäkerhetsområdet där vi vill se en nollvision för antalet undvikbara vårdskador.

När det gäller psykiatrin behövs gemensamma mål för flera samhällssektorer och en nationell plattform som slår fast vad som är psykiatrins uppdrag och hur den ska utvecklas. Vi föreslår en långsiktig nationell handlingsplan för vård och stöd.

Vård är en mänsklig rättighet. Hälso- och sjukvården ska styras demokratiskt och finansieras gemensamt och solidariskt. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera vården för de sjukaste och sköraste. Alla ska ha rätt till sjukvård på lika villkor. Även asylsökande och papperslösa måste få god sjukvård. Det är enbart den enskildes vårdbehov som ska avgöra vilken vård han eller hon ska få.

En framgångsrik folkhälsopolitik förutsätter ett förebyggande och hälsofrämjande arbete vilket kräver samordning mellan olika politikområden på alla nivåer. Vi vill tillsätta en nationell kommission för jämlik hälsa för att åtgärda de stora och växande folhälsoklyftorna i vårt land.

Tandhälsan spelar roll för hela kroppens välmående. Tandstatusen är en klassfråga. Vi ska göra en översyn av tandvården och ta steg mot en jämlik tandhälsa.

Köer och väntetider är besvärande för patienten och dyrt för samhället. Bristen på exakta besked är ibland lika besvärligt som väntan i sig och skapar missnöje med vården. Vi socialdemokrater prioriterar en god tillgänglighet och ett gott bemötande i sjukvården. Vi vill stärka patientens ställning i vården.

Idag finns exempel på att privata företag inom välfärden tummar på kvaliteten för att kunna göra stora vinster, till exempel genom en lägre personaltäthet i friskolor och på privata äldreboenden. Det är oacceptabelt. Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd – inte till aktieägares vinstuttag. Vinstintresset ska inte vara styrande i välfärden.

För att motverka att vinstintresset sätts före kvaliteten och för att upprätthålla välfärdssektorns framtida legitimitet krävs att möjligheterna för riskkapitalister och andra aktörer att plocka ut privata vinster, och göra andra former av värdeöverföringar från välfärdssektorn, avsevärt begränsas. Den främsta kvalitetsfaktorn är personalen och dess kompetens. Därför ska det ställas krav på bemanning, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader i välfärden, så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande kommunal och landstingskommunal verksamhet. Sammantagna ska våra förslag om nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden förbättra kvaliteten och avsevärt begränsa vinsterna, samtidigt som mångfald och valfrihet garanteras.

För att ny välfärdsverksamhet ska kunna starta måste det finnas tillräckligt med underlag i form av exempelvis elever eller vårdtagare. Lagen om valfrihet ska inte vara obligatorisk, och bör dessutom förändras så att fri etablering inte längre är möjlig. Kommuner och landsting avgör om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart non profitaktörer.

Vi socialdemokrater ser kulturen som en viktig del av välfärden. Konsten och kulturen är starka krafter som kan bidra till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Vi vill därför släppa loss kraften i kulturen och stärka och utveckla den kreativitet, sprängkraft och möjligheter som finns i konst och kultur. Det är viktigt för att kultur och även media har ett värde i sig – som fria och oberoende aktörer, men också för att många av framtidens jobb finns inom kulturen och de kreativa näringarna. En grundläggande förutsättning för detta är att vi ser den kulturella infrastrukturen som ett gemensamt ansvar. Folkbildningen med dess bildningssträvanden, och sitt fokus på det livslånga lärandet, ska utvecklas. I en socialdemokratisk kulturpolitik är amatörkulturen och det professionella kulturlivet varandras förutsättningar.

Vi vill uppmuntra engagemang. Medborgare ska kunna känna delaktighet och vara medskapande istället för att reduceras till att vara kunder och klienter. Därför vill vi skapa goda förutsättningar för ideella föreningar, kooperativ, samfund, aktionsgrupper och andra sammanslutningar i det civila samhället och forma framtiden i en levande dialog med dessa.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Stärk den generella välfärdsmodellen. Det krävs en sammanhållen politik för att ta gemensamt ansvar för en hög kvalitet inom den offentligt finansierade välfärden med väl fungerande trygghetsförsäkringar och en arbetsmarknad i full sysselsättning.

- Väl färden ska omfatta alla. Segregationen har ökat de senaste åren. Det finns områden där välfärden är otillräcklig, både i fråga om resurser och i hur dessa används. För att skapa jämlikhet i skola, vård och omsorg krävs särskilda insatser och lösningar.

- Säkra kvaliteten i äldreomsorgen. En långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen ska tas fram. Kvalitetsplanen behöver sträcka sig fram till 2025 med etappvisa mål och delmål. Planen ska stimulera innovationer i äldreomsorgen, ett hälsofrämjande arbete på alla nivåer, en ökad tillgänglighet, åtgärda kvalitetsbrister och öka jämlikheten, inflytandet och valfriheten för de äldre samt innehålla ett program för generationsväxling för personalen. Personalen ska garanteras rätt till heltid, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.

- Ge vård efter behov. Det ska bara vara hälsotillståndet som avgör när och hur man får del av offentligt finansierad sjukvård – aldrig privatekonomi eller olika privata försäkringar. Möjligheten att köpa sig förtur (gräddfiler) på offentligt finansierade sjukhus ska stoppas.

- Ge vård i tid. Inför ett patientkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Vi vill stärka patienternas möjligheter att styra när behandling ska ske. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna och hur det ska vara med återbesök och eftervård.

- Inför nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden. Partistyrelsens samlade förslag för ordning och reda i välfärden ska genomföras i syfte att förbättra kvaliteten och avsevärt begränsa vinsterna, samtidigt som mångfald och valfrihet garanteras.

- Ge fler tillgång till kulturskapande och kulturupplevelser. Prioritera barns och ungas kultur i hela landet. Sociala och ekonomiska hinder för kulturella upplevelser ska motverkas. Utveckla kultur- och musikskolan och verka för att alla barn och unga ska få möjlighet att delta. Inför fri entré på statliga museer.

- Jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Avgörande steg ska tas så att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppnås redan under nästa mandatperiod. Ett sätt är att knyta en ytterligare månad inom föräldraförsäkringen till respektive förälder.

Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Vi ser dessutom en pågående global kris för den biologiska mångfalden, där en av de största artutrotningarna i planetens historia pågår. Nätet av arter som bygger våra ekosystem är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt rena vatten och allt det syre vi andas. Nu krävs ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.

Glappet mellan vad klimatforskningen säger att vi ska göra och de politiska åtgärder som sker internationellt växer. Vi är på väg mot en värld med kraftigt stigande temperaturer och där förutsättningarna för mänskligt liv kraftigt försämras.

Vårt vägval är odiskutabelt. Ökningen av växthusgaser i atmosfären måste upphöra. Vi står inför en omställning. Från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara.

Vi socialdemokrater känner tillförsikt eftersom vi har genomfört stora samhällsförändringar tidigare. Vi ledde omställningen från Fattigsverige till välfärdsland. Vi ska klara klimatomställningen på samma sätt.

En aktiv klimatpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och innebär ökad potential för handel och exportintäkter. Genom att Sverige går före i omställningen kan våra företagare bli världsledande i att utveckla den teknik och miljöprofil som världen efterfrågar i kampen mot klimatförändringarna.

För oss socialdemokrater är det uppenbart att politiken är helt nödvändig för att klara klimatomställningen. Marknaden klarar inte omställningen själv. Det ligger ett ansvar för oss som politiker och som individer att göra det lönsamt för företagen att agera miljövänligt. Med rätt styrinstrument kan såväl offentliga som privata aktörer utgöra en positiv kraft i att utveckla ny teknik och bygga ett hållbart samhälle.

Det går dessutom att åstadkomma stora förändringar genom att människor tar ett klimatansvar i sin egen vardag. Alla kan vi ändra hur vi lever och vad vi handlar. Politiken har en viktig roll att ge ett tillräckligt stöd så att alla fullt ut kan göra aktiva val. Konsumenter ska få bättre information om matens innehåll, näringsvärde och ursprung.

Det är vi i de rika industrialiserade länderna som historiskt stått för de största utsläppen av växthusgaser och det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Därför menar vi att grundprincipen är att den industrialiserade världen har ett historiskt ansvar för klimatförändringarna. Vi socialdemokrater ska verka för att göra klimatpolitiken rättvist utformad, såväl globalt som nationellt.

Att försöka klara våra utsläppsmål genom att köpa utsläppsminskningar i andra länder är kortsiktigt. Det gör vårt näringsliv mindre konkurrenskraftigt på lång sikt och hämmar omställningstrycket. Vår trovärdighet kräver att vi tar ansvar på hemmaplan.

Vi vill att EU ska vara en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning. Ett väl fungerande EU bidrar till ett starkt och tryggt Sverige. Klimat- och miljöarbetet inom EU är ett av de bästa exemplen på hur vi gemensamt kan möta hot som inget land kan klara ensamt. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara ett land som är med och driver EU:s aktiva klimatpolitik - inte bromsar den.

Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att stimulera fler människor och företag att ändra beteende så att alla kan hjälpas åt att skapa en utveckling som både är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Hit hör miljöskatter, men också lagstiftning, utsläppsrättigheter och certifikat. Styrmedlen ska utformas så att de stimulerar till arbete och företagande, stärker industrins konkurrenskraft och bidrar till en hållbar utveckling.

En stor och viktig del av klimatarbetet behöver ske på lokal nivå. Vi socialdemokrater tänker gå före och använda offentlig upphandling, investeringar i miljövänlig fjärrvärme, återvinning av hushållsavfall för biogasproduktion, en övergång till fossilfri kollektivtrafik, prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik i samhällsplaneringen samt andra åtgärder på kommunal nivå för att ställa om Sverige.

Sverige behöver bryta sitt oljeberoende och leda omställningen till hållbara material och bränslen. Genom samarbete mellan forskning, näringsliv och politik kan Sverige bli ledande inom området grön kemi.

Vår närmiljö är fylld av kemikalier. Kemikalierna spelar inte sällan en avgörande roll för att förbättra våra liv, exempelvis som beståndsdelar i läkemedel. Samtidigt är det av yttersta vikt att alla risker med kemikalier minimeras och kontrollen effektiviseras. Farliga kemikalier i vår närmiljö innebär en stor hälsofara och ett hot mot vår miljö. Inte minst viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna i barnens offentliga miljöer.

Miljöproblemen i både Östersjön och Västerhavet är oroande. Havsmiljön skadas av övergödning, utfiskning och oljeutsläpp. Det är inte längre möjligt att återskapa havens ekosystem till de förhållanden som rådde före det omfattande industriella fisket tog sin början. Men med strategiska insatser kan vi få ekosystemen att fungera på ett tillfredsställande hållbart sätt.

Sverige behöver en god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser. Detta är inte minst av stor betydelse för sysselsättningen i den elintensiva industrin. Vi vill skapa jobb genom investeringar i det svenska energisystemet. Sverige har unikt bra naturliga förutsättningar för förnybar energi med vår goda tillgång på vind, vatten och skog. Den förnybara energin har mycket stor potential att byggas ut under lång tid framöver. All svensk energi kan på sikt komma från förnybara källor.

Kärnkraften ska successivt fasas ut, med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering.

Sverige är dock ett av världens mest kärnkraftberoende länder. Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt. Den svenska industrins konkurrenskraft ska säkras genom trygg tillgång till el och bibehållen effekt i energisystemet. Detta ska göras genom kraftfulla satsningar på förnybar energi och energieffektivisering. Sverige ska ställa om till en hållbar energiförsörjning.

För att klara omställningen i energisystemet krävs att vi producerar mer energieffektivt. Vi måste minska den totala förbrukningen, verka för en effektivare energianvändning inom industrin liksom en fortsatt omställning av transport- och bostadssektorn.

Förutsättningarna att klara både industrins konkurrenskraft och omställning inom ramen för en effektiv klimatpolitik ökar med en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Sedan de borgerliga partierna visat sig ovilliga att nå en överenskommelse är osäkerheten för industrin betydande. I regeringsställning kommer vi att bjuda in till nya blocköverskridande samtal i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Vårt mål med en sådan överenskommelse är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsa, miljö och klimat – och att göra det på internationellt konkurrenskraftiga villkor.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ska år 2050 vara ett land utan fossila bränslen. För att ge tydliga långsiktiga signaler vill vi införa ett klimatpolitiskt ramverk som leder till att utsläppen minskar med minst 90 % till år 2050 jämfört med 1990. Delmål för år 2030 och 2040 liksom sektorsvisa mål ska finnas med och årliga avstämningar av klimatmålen ska göras.

- Effektivisera transportsektorn och minska utsläppen. Kollektivtrafiken utökas, järnväg blir det naturliga valet mellan våra storstäder och mer av godset ska transporteras på järnväg och fartyg. Styrmedel ska användas för att ställa om fordonsflottan så att den blir fri från fossila utsläpp. Vi vill se en miljöbilsbonus för bilar med liten klimatpåverkan som betalas av en registreringsavgift för bilar med stora utsläpp.

- Aktivt driva på för ett globalt, ambitiöst och bindande klimatavtal. Målet måste vara att hejda temperaturökningen under 2 grader. Sverige och EU ska gå före och minska sina utsläpp. Vi vill se en global utsläppshandel inom konkurrensutsatta energiintensiva industrier som stålindustrin och effektiva globala instrument för tekniköverföring och finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländerna.

- Klara de svenska miljömålen. Tydliga åtgärder för att klara de svenska miljömålen ska arbetas fram. Koldioxidutsläppen ska minska. Den biologiska mångfalden ska skyddas. Nya kemikalier ska enbart tillåtas om det är bevisat att de är ofarliga och befintliga kemikalier ska bytas ut om det finns mindre farliga alternativ på marknaden. På motsvarande sätt ska användningen av tungmetaller minimeras. En plan för att kraftigt minska övergödningen av haven och säkra vattenkvaliteten är nödvändig.

- Trygga energiförsörjningen. Sverige ska ha ett överskott av el. Vi vill se en blocköverskridande energiöverenskommelse.

- Bygg ut den förnybara energin. Vi vill främja investeringar i utbyggnad av bland annat vind, sol och biobränslen. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Vi vill investera i energiforskning så att Sverige kan vara i fronten när det gäller att ta fram ny och innovativ energiteknik. Ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen. Hushållen ska ha möjlighet att på ett ekonomiskt hållbart sätt producera sin egen energi genom att de får en nettodebitering. Smarta elnät som stödjer energieffektiviseringen och klarar den ökande användningen av förnybar energi ska byggas ut.

- Öka energieffektiviseringen. Vi ska stimulera och uppmuntra energieffektivisering. Bostäderna från miljonprogrammet ska byggas om på ett miljöriktigt och hållbart sätt för minskad energiförbrukning. Nya hus ska byggas med lågenergimetoder och -förbrukning. Så kallade vita certifikat som ställer krav på elleverantörerna att bidra till effektivisering ska införas.

En rättvis värld är möjlig

Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling och rätt till arbete. Vi vill utrota fattigdomen, skapa en säkrare och ekologiskt hållbar värld, stärka demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och folkrätten.

Världen formas av de människor som befolkar den. Kan människor förstöra och förtrycka, så kan människor i samverkan också skapa en bättre värld. Vi vill att globaliseringens fördelar ska komma alla till del. Det kräver att människan sätts före marknaden. Vi vill demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. Större ansträngningar måste göras på att öka antalet demokratiska stater i världen.

Globaliseringen är en stark kraft i samhällsutvecklingen. Den öppnar nya exportmarknader och sänker priserna på många konsumtionsvaror. Globaliseringen förskjuter makt och rikedomar mellan länder och inom länder. I länder som Kina, Indien och Brasilien lyfter sig hundratals miljoner människor ur fattigdom. I dag finns flera ekonomiska och politiska maktcentra i världen. De globala klyftorna minskar samtidigt som klyftorna inom många länder ökar.

Ekonomin är globalt sammanflätad. En ekonomisk störning sprider sig blixtsnabbt över världen. Väldiga marknadskrafter kan få oöverblickbara konsekvenser. Fria fackföreningar och fackliga rättigheter är viktiga i kampen för global rättvisa. När klimatfrågorna växer ökar medvetenheten om att alla människor delar en gemensam miljö. Det internationella samfundet har hittills inte lyckats att möta de utmaningar som klimatfrågan reser.

Vi socialdemokrater vill se en ny inriktning på Sveriges utrikespolitik. Arbetet mot klimat- förändringar, opålitliga finanssystem och orättvisor samt kampen för demokrati, mänskliga rättigheter, fred och nedrustning ska bedrivas med kraft. Utrikespolitiken ska ha en bred förankring. Sverige ska vara en stark röst i världen, aktiv och drivande mot förtryck och orättvisor, för frihet, fred och solidaritet.

Sveriges säkerhetspolitik ska vara tydlig och klar. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar vårt land väl. Sveriges militära alliansfrihet har inte betytt passivitet utan ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet. Sverige ska inte vara medlem i Nato. En modern svensk säkerhetspolitik byggs i stället på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjö- politik, ett fördjupat samarbete i EU och ett starkare stöd till Förenta Nationerna. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Socialdemokratin behöver ta ett politiskt ansvar för att ställa om försvarsindustrin till en ny säkerhetspolitisk situation och modernisera regelverket för vapenexport, bland annat genom att införa ett så kallat demokratikriterium. Sverige behöver ett skarpt regelverk som förhindrar vapenexport till diktaturer och länder som grovt och omfattande kränker mänskliga rättigheter. Socialdemokraterna vill ta initiativ till större öppenhet och transparens vad gäller Exportkontrollrådets behandling av exportlicenser genom att riksdagen informeras.

Världen formas av de människor som befolkar den. Kan människor förstöra och förtrycka, så kan människor i samverkan också skapa en bättre värld. Vi vill att globaliseringens fördelar ska komma alla till del. Det kräver att människan sätts före marknaden. Vi vill demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. Större ansträngningar måste göras på att öka antalet demokratiska stater i världen.

En förutsättning för Sveriges militära alliansfrihet är att vi har ett försvar som förmår att hävda vår territoriella integritet och upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Den svenska försvarsmaktens organisation ska präglas av en tydlig folklig förankring vid rekrytering och bygga på demokratiska värderingar som öppenhet och samverkan med det civila samhället.

I takt med att världen utvecklas måste också synen på säkerhet förändras. I dag finns andra hot än rent militära mot vår säkerhet och trygghet. Svensk säkerhetspolitik ska, förutom att agera vid konflikter, klara att möta cyberattacker och konfliktrisker som följer med klimatförändringar, humanitära katastrofer eller sönderfall i spåren av sociala orättvisor. Terrorismen undgår inte heller oss i de nordiska länderna vilket vi smärtsamt har påmints om.

I Europa har vi sett en fantastisk demokratisk utveckling de senaste decennierna. Genom att dörren hölls öppen för nya medlemmar till Europeiska unionen har fler tidigare kommunistdiktaturer reformerats och demokratiserats. Utvidgningen får inte stanna av. EU ska även bidra till fred och demokratisk utveckling i länderna som gränsar till unionen. Vi vill också stärka EU som global aktör för utveckling, fri och rättvis handel och försvarare av demokratin. EU:s arbetsformer ska bli öppnare och effektivare.

Den arabiska vårens kraftfulla krav på frihet och demokrati måste få omvärldens stöd. Det ska vara ett slut på den kontraproduktiva politiken där EU och USA höll diktatorer under armarna i utbyte mot olja och stabilitet. Den bärande principen ska i stället vara att länder som går mot demokrati ska ges större inflytande, tillträde till globala marknader och ekonomiskt utvecklingsstöd. EU:s värderingar ska komma till uttryck i handling. De samarbetsavtal unionen har med länderna i regionen ska bygga på en tydlig koppling till demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, vilket innefattar kvinnors rättigheter. Europa måste också riva klyftan mellan vårt eget välstånd och grannarnas fattigdom. Politiska reformer samt ekonomisk och social utveckling är centrala faktorer för att skapa framtidshopp.

Tyvärr har inte den arabiska vårens krav hörsammats i Iran där de mänskliga rättigheterna fortsatt förtrycks. Kurdernas mänskliga rättigheter måste respekteras av länderna i regionen. Dödandet i Syrien måste få ett slut och de som begått krigsförbrytelser ska ställas till svars. Sverige ska erkänna staten Västsahara och Marockos ockupation måste upphöra. EU:s avtal med Marocko måste följa folkrätten.

Ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikespolitik. Förenta Nationerna utgör navet i det internationella samarbetet. Vi socialdemokrater vill att Sverige utvecklar sin FN-politik genom att utarbeta en strategi för arbetet i FN både som enskild nation, genom EU och i samarbete med de nordiska länderna. FN ska stärkas och reformeras för att stå bättre rustat inför de utmaningar organisationen har att hantera.

Ett kärnvapenkrig skulle få ohyggliga konsekvenser. Frågan om massförstörelsevapen och det hot de utgör är tyvärr mer aktuell än på länge. Vi vill använda Sveriges trovärdighet och tyngd för att sätta nedrustningsfrågan på dagordningen.

Kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före, under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och utveckling. Vi vill med kraft hävda FN-resolutioner som fördömer våldtäkt och sexualiserat våld i konflikter. Resolutionerna slår fast att dessa handlingar utgör hot mot internationell säkerhet.

Det behövs en ny global uppgörelse mellan arbete, kapital och samhälle. Vi socialdemokrater har ett särskilt ansvar för att stödja det internationella fackliga arbetet, och för att i alla sammanhang stå upp för människors fri- och rättigheter på en alltmer globaliserad arbetsmarknad. Sverige har som ett litet exportberoende land särskilt stora intressen av att främja en fri och rättvis världshandel. Genom progressiva internationella handelsavtal kan handelshinder rivas samtidigt som löntagarnas intressen respekteras och en hållbar utveckling främjas. Samtidigt behöver det internationella finansiella systemet ett starkare regelverk. Skatteparadis och andra avarter ska bekämpas.

Palestinier och israeler är hårt drabbade av många decenniers konflikt. Israel har konsekvent ignorerat omvärldens uppmaningar och bryter mot ett stort antal FN-resolutioner. Ockupationen av de palestinska områdena måste upphöra. Alla parter måste avstå från våld och möjliggöra fredsförhandlingar. Den folkrättsligt illegala bosättningspolitiken måste omedelbart upphöra, muren på ockuperad mark måste rivas och de palestinska flyktingarna ges rätt att återvända.

I dag står utvecklingspolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. Majoriteten av världens fattiga lever i medelinkomstländer. Nya aktörer kommer till och andra finansiella flöden än traditionellt bistånd spelar allt större roll. Allt fler människor manifesterar kraftfulla krav på frihet och demokrati. Det finns nu en större medvetenhet om att kvinnors frigörelse för hela samhällsutvecklingen framåt.

Utvecklingspolitiken ska ytterst syfta till alla människors frigörelse och en värld där fattigdom och maktlöshet hör till det förgångna. Vi vill därför att det svenska biståndet ska riktas mot att minska fattigdomen och orättvisorna i världen samt bidra till en hållbar och demokratisk utveckling. Politiken ska ta sin utgångspunkt i människors egna drivkrafter att skapa utveckling. Biståndet kan, rätt använt, vara en katalysator för utveckling, jämlikhet och framtidstro, men också ett sätt att bekämpa korrumperade odemokratiska styrelseskick. Styrningen av biståndet ska vara tydlig och rätt saker ska mätas och utvärderas. Jakten på kortsiktiga resultat får inte överskugga hållbarhet och långsiktighet.

De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara, icke kulturrelaterade och individuella. Politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och rättigheter förutsätter och förstärker varandra.

Vår socialdemokratiska migrationspolitik utgår från en stark solidaritet människor emellan. Sverige ska ha en generös och reglerad invandring. Rätten till asyl är en mänsklig rättighet. Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet.

Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för kvinnors rättigheter. Inte minst handlar det om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ett område där Sverige både kan och bör ta initiativ. När kvinnor förvägras sina rättigheter och att ta del i samhällslivet på samma villkor som män så förtrycks inte bara kvinnorna utan hela samhällsutvecklingen hålls tillbaka. Sverige ska arbeta mot diskriminering och för kvinnors rätt till utbildning, ekonomisk självständighet, juridiska rättigheter och möjligheter att arbeta politiskt.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

- Hävda Sveriges militära alliansfrihet och vår förmåga till internationellt samarbete. Moderniseringen av Försvarsmakten ska fortsätta för att stärka försvarets nationella förmåga, leva upp till våra internationella åtaganden samt bredda försvarets folkliga förankring.

- Utveckla EU inom de områden där unionen bäst kan skapa gemensamma lösningar på gemensamma problem. EU:s utvidgning bör gå vidare. Stärk EU som global aktör för utveckling, fri och rättvis handel och försvarare av demokratin. Unionens arbetsformer ska bli öppnare och effektivare. Ett socialt protokoll bör läggas till EU-fördraget.

- EU ska leva upp till sina åtaganden gentemot länderna i sitt grannskap. Avtalen med länderna i regionen bör avspegla de värderingar EU står för. EU bör bidra till ekonomisk, politisk och social utveckling exempelvis genom att reformera jordbrukspolitiken och underlätta handel och kontakter mellan människor.

- Arbeta för en säkrare värld. Sverige ska arbeta för ett stärkt FN och aktivt delta i civil och militär krishantering. Sverige ska delta i fler FN-ledda insatser. Sverige ska arbeta aktivt med nedrustningsfrågorna, inte minst gällande kärnvapen men också frågor som rör smuggling av lätta vapen.

- Stärk respekten för de mänskliga rättigheterna. Inte minst behövs ett större fokus på löntagares rättigheter i en globaliserad värld. Sverige ska driva på för en ny global överenskommelse mellan arbete, kapital och samhälle. Sverige ska vara ett föregångsland i arbetet för kvinnors rättigheter globalt.

- Minska fattigdomen och orättvisorna i världen och bidra till en hållbar och demokratiskutveckling. Alla politikområden ska sträva åt samma håll för att skapa global hållbar utveckling. Utvecklingssamarbetet ska vara ambitiöst, hålla hög kvalitet och ge resultat. Svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI. Sverige ska arbeta för att fler EU-länder åtar sig att uppfylla FN:s målsättning om 0,7 procent av BNI i bistånd.

- Öppenhet mot omvärlden. Sverige ska ställa sig i spetsen och driva på en progressiv global handelspolitik. En fri, rättvis och hållbar handel ska främjas. Det bidrar till ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. Skatteparadis ska bekämpas.

- Bidra till att en hållbar fred och tvåstatslösning kan upp nås mellan Israel och Palestina. Israel måste underordna sig internationell rätt. Sverige ska erkänna staten Palestina och följa upp detta med etablerandet av en ambassad.